Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliografi. j) Alla inom eller om ett visst land utgifna arbeten ("nationalbibliografier") - Bibliographisches institut, en bokförlagsaffär, 1826 grundad i Gotha af Joseph Meyer - Bibliolatri, vidskeplig dyrkan af det bibliska ordet - Bibliolit, papyrus-handskrift, som genom vulkaniska utbrott blifvit förkolad och förstenad - Bibliologi, läran om bokväsendet - Biblioman, bokvurm, ifrig boksamlare utan urskillning. Jfr Bibliofil och Bibliomani - Bibliomani, bokvurmeri, passionerad äflan att samla böcker, icke så mycket för deras inre värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bensow, "Förteckning öfver nordisk tandläkarelitteratur intill 1900" (1901);
för naturvetenskaperna:
Linné, "Bibliotheca botanica" (1736, ny uppl. 1747),
Wikström, "Conspectus litteraturæ botanicæ" (1831),
Krok, "Svensk botanisk litteratur 1859–1900" (i Botaniska notiser 1865–1901),
Cnattingius, "Öfversigt af svenska skogslitteraturen" (1877),
O. von Friesen, "Sveriges ornithologiska literatur" (1860),
Hulth, "Öfversikt af litteratur rörande Nordens fåglar" (i "Nordens fåglar" af Kolthoff och Jägerskiöld, 1899),
Lundberg, "Sveriges ichtyologiska litteratur" (1872),
Modéer, "Bibliotheca helminthologica" (1786), och
Aurivillius, "Öfversigt af Skandinaviens och Finlands fjärillitteratur" (i "Nordens fjärilar", 1890);
för historia:
Warmholtz, "Bibliotheca historica svio-gothica", upptagande äfven skrifter öfver Sveriges topografi, naturalhistoria, svenska språket m. m. (1781–1817) med register af Aksel Andersson (1889),
Klemming, "Förteckning öfver samtida berättelser öfver Sveriges krig" (1867, ny uppl. 1888–91, med suppl. af Snoilsky, 1892, och Almquist, 1902–03),
Klemming, "Samtida skrifter om Sveriges förhållanden till fremmande magter" (1881–83, med suppl. af Snoilsky, 1892, och Almquist 1901),
Snoilsky, "Sveriges historiska plancher" (1893–96),
"Historisk bibliografi för Sverige 1875–79" (i "Hist. bibliotek") och för 1880–89 af Silfverstolpe samt för 1890–1903 af Setterwall (i "Hist. tidskrift"),
Montelius, "Bibliographie de l’archéologie préhistorique de la Suède pendant le XIX:e siècle" (1875), m. fl.; för svensk lärdoms- och litteraturhistoria
samt språkvetenskap m. m.:
Lénström, "Sveriges litteratur- och konsthistoria" (1841),
Lidén, "Catalogus disputationum in academiis et scholis Sueciæ" 1–4 (1778–79), forts. af Marklin t. o. m. 1855, 1–2 (1820, 1856), Wahlberg t. o. m. 1877 (1877) och
Josephson, "Avhandlingar och program utg. vid svenska och finska akademier och skolor 1855–90" (1892–94);
Aksel Andersson, "Catalogue de l’exposition suédoise de l’enseignement supérieur à Paris 1900"
(innehåller en bibliografi öfver skrifter utgifna om
och af universitet, högre undervisningsanstalter,
vetenskapliga institutioner och samfund m. m.);
Fant, "Historiola litteraturæ græcæ in Suecia" (1775–86);
Floderus, "De poëtis in Svio-Gothia græcis" (1785–89);
Wahlberg, "De poëtis in Sviogothia latinis" (1739–40);
Hammarsköld, "Förteckning på de i Sverige från äldre till närvarande tider utkomna schole- och undervisningsböcker" (1817);
"Förteckning på böcker, som varit begagnade vid undervisningen i de svenska elementarläroverken" 1876–77 af Lundstedt (1881), 1889–90 af Eneström (1891) och 1899–1900 af Karlsson (1902) i Bidrag till Sv. off. statistik P: undervisningsväsendet;
Noreen, "Svenska riksspråkets källor och svenska språkforskningens historia" (i Noreen, "Vårt språk", I, s. 135–336);
"Förteckning öfver skrifter rörande de nordiska språken" för 1881–82 af Stjernström, 1883–96 af Lind, 1895–1901 af Jensen och 1902 af Erichsen (i Arkiv för nordisk filologi);
Gödel, "Svenska ortnamn. Bibliografi" (1904, i Antiqvar. tidskrift);
H. Schück, "Skrifter i svensk litteraturhistoria" (i Samlaren 1887);
"Svensk litteraturhistorisk bibliografi" 1880–82 af G. Stjernström, 1883–99 af E. H. Lind och 1900–02 af Isak Collijn (i Samlaren 1881–1903);
Lundstedt, "Sveriges periodiska litteratur 1645–1899" (3 dlr, 1896–1902) o. "Svenska tidningar och tidskrifter utg. i Nord-Amerikas förenta stater" (1886);
Klemming, "Sveriges dramatiska litteratur till 1875" (1863–76);
Sigrid Leijonhufvud och Sigrid Brithelli, "Kvinnan inom svenska litteraturen intill 1893" (1893); Sundel, "Historisk afhandling om de böcker och skrifter, som blifvit utgifna af kongl. personer" (Vitt. hist. och ant. akad. handl., del 9);
H. Wieselgren, "En kunglig familjs bibliografi" (1867);
C. M. Carlander, "H. maj:t Oscar II:s bibliografi 1849–87" (1888);
F. U. Wrangel, "Jubileumspublikationer" (i Redogörelse för kon. Oscar II:s 25-åriga regeringsjubileum 1898);
Aksel Andersson, "Bibliographia klemmingiana 1844–89" (1891);
Hulth, "Bibliographia liljeborgiana" (1896) och "Nordenskiölds bibliografi" (1902);
Junck, "Bibliographia linnæana" (1902);
J. A. Almquist, "Almquistiana" (1892);
Molér, "Bidrag till en gotländsk bibliografi" (1890).
Öfver i Sverige förbjudna böcker finnas den af Alnander utgifna
"Historia librorum prohibitorum in Suecia" (1764) jämte
Aurivillius’ "Hypomnemata" till nämnda afhandling (3 h., 1809–15) samt
Bygdén och Lewenhaupt, "G. Benzelstiernas censorsjournal 1737–44" (1884).
Öfver svenska anonymer har Stiernman utgifvit "Centuria anonymorum" I. (1724) och
Eichhorn "Upptäckta svenska pseudonymer och homonymer" (1859) samt
Bygdén (se ofvan sp. 259) "Svenskt anonymlexikon" (1898–1904, forts.) och
Braune "Anteckningar om abbreviationssignaturer i svensk litteratur" (1893).
En mängd bibliografiska upplysningar meddelas
för öfrigt äfven i de af
Atterbom,
G. Claëson,
Hammarsköld,
Lénström,
G. Ljunggren,
B. E. Malmström,
H. Schück,
K. Warburg och
P. Wieselgren
utgifna arbetena öfver svenska litteraturen.
B. L.
Bibliographisches institut, en stor, med många
tekniska grenanstalter utrustad bokförlagsaffär, som
1826 grundades i Gotha af Joseph Meyer samt 1828
flyttades till Hildburghausen och 1874, sedan den
länge innehafts af sonen Hermann Julius Meyer, till
Leipzig. Se vidare Meyer.
Bibliolatri (af grek. bibli’on, bok, och latrei’a,
dyrkan), vidskeplig dyrkan af det bibliska ordet,
hvarvid anden glömmes för bokstafven.
Bibliolit (af grek. bibli’on, bok, och li’thos, sten),
"bokförstening", papyrus-handskrift, som genom
vulkaniska utbrott blifvit förkolad och förstenad.
Bibliologi (af grek. bibli’on, bok, och lo’gos, lära), läran om bokväsendet.
Biblioman, bokvurm, ifrig boksamlare utan
urskillning. Jfr Bibliofil och Bibliomani.
Bibliomani (af grek. bibli’on, bok, och mani’a,
galenskap), bokvurmeri, passionerad äflan att samla
böcker, icke så mycket för deras inre värde som
för deras sällsynthet eller andra mera tillfälliga
egenskaper (tryckta på pergament, siden eller
skrifpapper, försedda med dyrbara band, breda
marger o. s. v.). Bibliomanien uppstod först i
Holland, men har sedermera utbredt sig öfver alla
kulturländer. Böcker, som i sig själfva ej äro
mycket värda, hafva ofta försålts till otroligt
höga pris. Så t. ex. såldes i London 1812, på en
auktion efter hertigen af Roxburgh, den äldsta
upplagan af Boccaccios "Decamerone" (tryckt 1471)
för 2,260 pd st. (40,680 kr.). Till minne af denna
händelse stiftades "Bibliomanio-Roxburgh-club",
hvilken årligen sammanträder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
