Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
half million bd hvardera, 6 med öfver 300,000
bd, 11 med 200,000 bd och 45 med 100,000 bd och
däröfver. Dess förnämsta bibliotek äro: "Library of
congress" i Washington, grundlagdt 1800 (1,114,111
bd och småskrifter samt 99,352 handskr.), "New York
public library" (= Astors, Lenox’ och Tildens förenade
bibliotek) med 911,705 bd, "Public library of the
city of Boston" (835,904 bd), "Harvard university
library" i Cambridge (Massachusetts) med 607,000 bd,
"Library of the university of Chicago" (367,000 bd
och 150,000 småskrifter), "Yale university library"
i New Haven (Connecticut) med 350,000 bd och 100,000
småskrifter samt "New York state library"’i Albany
(Washington) med 346,186 bd.
I Canada, där 1902 funnos
518 bibliotek med tillsammans 2,443,000 bd,
äro "Public library" i Toronto (125,000 bd) och
"Bibliothèque de l’université Laval" i Quebec
(120,000 bd) de förnämsta.
I Syd-Amerika: "Biblioteca nacional do Brazil" i
Rio de Janeiro (262,720 bd), "Biblioteca nacional
dela Republica Argentina" i Buenos Aires (105,000
bd) samt "Biblioteca nacional de Santiago de Chile"
(111,644 bd); i Afrika: "Kediv-biblioteket" i Kairo
(39,000 bd) och "Library of Capetown" (66,753 bd);
i Asien: "Imperial library" i Calcutta (100.000 bd);
i Australien: "Public library" i Melbourne (Victoria)
med 195,000 bd, samt i Japan: universitetsbiblioteket
i Tokio (330,985 bd, däraf 195,287 japanska och
kinesiska böcker).
Angående nämnda bibliotek jfr: Hellstenius,
"Anteckningar om utländska bibliotek" (1877),
"Minerva. Jahrbuch der gelehrten welt", årg. 1-13
(1891–1904), Edwards, "Memoirs of libraries" (2 bd,
1859), "Libraries and founders of libraries" (1865)
samt "Free town libraries" (1869), Greenwood,
"Public libraries" (4:e uppl. 1891) och "British
library yearbook 1900–01", "Annuaire des bibliothèques
et des archives" 1 (1886)–18 (1903), Petzholdt,
"Adressbuch der deutschen bibliotheken mit einschluss
von Oesterreich und der Schweitz" (1875), Schwenke,
"Adressbuch der deutschen biblioteken" (1903) och
"Jahrbuch der deutschen bibliotheken", 1 (1902)
o. 2 (1903), Bohatta och Holzmann, "Adressbuch der
bibliotheken der Oesterreich-ungarischen monarchie"
(1900), Schultze, "Freie öffentliche bibliotheken,
volksbibliotheken und lesehallen" (1900), "Public
libraries of the United states and Canada. Special
reports by the bureau of education" (1876, 1886,
1891 och 1896), Fletcher, "Public libraries in
America" (2:a uppl. 1899) samt art. "Libraries" i
"Encyclopædia Britannica" 9:th ed., vol. 14 (1882)
och 10:th ed., vol. 30 (1902).
Af de nordiska länderna eger Danmark det största
biblioteket, "Det store kongelige bibliothek" i
Köpenhamn, till hvilket stommen lades af Kristian
III, men hvars egentlige grundläggare var Fredrik
III, som lät under 1665–73 åt detsamma uppföra en
särskild byggnad, hvilken det ännu (1901) innehar,
men ehuru betydligt under tidernas lopp förökad
dock slutligen befunnits otillräcklig, så att en ny
biblioteksbvggnad börjat uppföras, som beräknas 1906
blifva färdig. Bland större enskilda boksamlingar,
som därmed införlifvats, må nämnas den thottska
(1785–92, omkr. 72,000 bd) och P. F. Suhms (1796,
omkr. 100,000 bd). Det kongel. biblioteket blef 1793
tillgängligt för allmänheten. Sedan 1697 har det haft
rättighet att bekomma ett visst antal
friexemplar af allt, som tryckes i Danmark och
biländerna, först 5, som 1732 minskades till
3 och 1783 till 2, hvilket antal i lagen af 2
maj 1902 bibehölls, samtidigt med att däri ett
friexemplar tillerkändes universitetsbiblioteket
i Köpenhamn och provinsalarkiven (gemensamt)
samt ett exemplar statsbiblioteket i Aarhus. Det
eger 1904 omkr. 600,000 bd tryckta skrifter och
omkr. 20,000 handskrifter, bland hvilka finnas den
enda kända pergament-handskriften af Sæmunds Edda
("codex regius") och en samling skrifter på pali-
och singalesiska språken, en af de största i Europa,
hemförd af R. K. Rask (se d. o.) 1823. Dess personal
består af en överbibliotekarie, 2 underbibliotekarier
samt 9 assistenter. Till aflöningar och expenser
utbetalades 1903–04 ett belopp af 43,802 kr. samt
till inköp och bindning af böcker 40,000 kr. Under
1903–04 var antalet besökande 10,364 personer, i
läsesalen begagnade böcker 26,404 bd och hemlånens
antal 15,006 bd. Dess publikationer utgöras af:
"Aarsberetninger og meddelelser fra det store
kongel. bibliothek". Bd 1, 2 (1864–74), "Den danske
literatur fra bogtrykkerkunstens indförelse i Danmark
(1482) til 1550" af Chr. Bruun, bd 3 (1874–89),
"De illuminerede haandskrifter i det store kongelige
bibliothek" af Chr. Bruun, och bd 4 (1889–97): "Index
librorum sæculo XV :o impressorum, quorum exempla
possidet Bibliotheca regia Havniensis ed. J. Andersen
Bölling", "Katalog över erhvervelser af nyere
udenlandsk litteratur ved statens (27) offentlige
biblioteker" 1 (1901) och 2 (1902) ved E. Gigas och
3 (1903) ved A. A. Björnbo (1902–04) samt "Katalog
över det store kongel. bibliotheks haandskrifter
vedrörende Norden, særlig Danmark... ved E. Gigas",
1 (1903). öfver detsamma och dess samlingar äro
följande arbeten utgifna: Werlauff, "Historiske
efterretninger om det store kongel. bibliothek"
(1825); Chr. Bruun, "Det store kongel. bibliothek
og universitetsbibliotheket" (1860), "Det store
kongel. bibliotheks stiftelse... (1873), "Det
danske katalog i det store kongel. bibliothek"
(1875) och "Paa hundredaarsdagen efter det at det
store kongel. bibliothek blev erklæret for at
være offentligt" (1893); Erichsen, "Udsigt over
den gamle manuscript samling" (1786); Abrahams,
"Description des manuscrits français du moyen âge"
(1844); "Codices orientales" (3 bd, 1846–47); Graux,
"Notices sommaires des manuscrits grecs" (1879),
hvarjämte en systematisk förteckning öfver dess danska
litteratur finnes utgifven i Bruuns ofvan (sp. 265)
nämnda "Bibliotheca danica" d. 1-4 (1872-1902).
Danmarks andra stora bibliotek är
universitetsbiblioteket i Köpenhamn, hvartill
grunden lades genom de böcker och handskrifter,
som dess vicekansler Peder Andersen dit skänkte
1482. Det var under 200 år den största boksamling i
norden. 1623 stadgades att universitetets och senare
också andra boktryckare i Köpenhamn skulle dit aflämna
ett exemplar af hvarje bok de tryckte. Det ökades ock
genom åtskilliga donationer, bl. a. af Kristian IV,
prof. Peder Resens (d. 1688) samling af danskt tryck
och isländska handskrifter, så att det utgjorde
35,000 bd, när det 20 okt. 1728 förstördes genom
en eldsvåda. Genom gåfvor af Kristian VI, Rantzau,
Arne Magnusson m. fl. upprättades 1732 ånyo ett
universitetsbibliotek, hvilket sedermera betydligt
ökats genom inköp, gåfvor och genom friexemplar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
