Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 299-300 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksbyggnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sidopartiet innehåller visnings- och läsesalarna,
försedda den förra med två och den senare med ett
galleri och båda lika stora (28 m. långa, 10,3
m. breda och 8 m. höga). I visningssalen finnas 10
montrer med till beskådande framlagda handskrifter
och böcker samt i skåp längs väggarna större delen
af handskriftsamlingen. I läsesalen, som erhåller sin

, Rum för särskilda studier, m Handskrifter, n Kataiogiseringsrum, o Arbetsrum för bibliotekstjänstemännen.

belysning genom 8 mot norr vettande fönster, finnas
43 bord med hvar sin däröfver hängande elektriska
lampa, som efter behag kan höjas och sänkas, äfvensom
(fr. o. m. 1902) i östra delen en disk, vid hvilken
inspektören i läsesalen har sin plats och där de
böcker aflämnas, som man önskar få behålla för
vidare begagnande. På hyllor längs långväggen är
referensbiblioteket uppställdt till de besökandes
fria begagnande och i hyllfack på västra kortväggen
den löpande årgången af en mängd tidskrifter. Den
under läsesalen befintliga delen af källaren är
(sedan 1891) inredd till förvaring af svenska
tidningar och försedd med elektrisk belysning samt
en hiss med rullbord för tidningarnas upphämtande
och förflyttning inom lokalerna. Bredvid läsesalen är
låneexpeditionen belägen, hvilken genom hissar står i
förbindelse med öfre våningen. Det västra sidopartiet,
äfven deladt i två lika stora salar (28 m. långa,
10,3 m. breda och 8 m. höga), inrymmer den svenska
afdelningen. De äro, i likhet med hela öfre våningen,
som är afsedd för den utländska litteraturen, genom
järnbottnar afdelade i tre etager ("bottnar"), som
äro endast 2,25 m. höga, genom hvilken anordning alla
böcker lätt kunna framtagas. Hvarje botten har en fri
gång i midten (fig. 14) samt på båda sidor dubbla
tvärhyllor, hvarigenom små rum ("celler") bildas,
hvilkas antal i byggnadens sex bottnar uppgår till
222. Hyllståndare och haklister äro af järn och endast
de flyttbara hyllbrädena af trä. Hela byggnaden
uppvärmes af varmt vatten, cirkulerande i järnrör (uti
golfven), samt kaminer. Värmeapparaten är inrymd i
källarvåningen, som äfven har bostäder för maskinist
och en vaktmästare samt (från 1904) ett arbetsrum
för en bokbindare.

Uppsala universitetsbibliotek inflyttades 1841 i de
två undre våningarna af det för en kostnad af 473,000
kr. för universitetets behof (1817–41) uppförda
"Carolina rediviva" (fig. 15). Biblioteket hade i
bottenvåningen, på båda sidor om den stora vestibulen,
som i midtpartiet upptog en femtedel af byggnadens
hela längd (76,3 m.), två parallella boksalar (af
23,7 m. längd, 6,4 m. bredd och 6,8 m. höjd), längs
hvilkas väggar löpte till taket nående bokhyllor,
öfre våningen upptogs af två parallella salar (af 59,3
m. längd, 6,4 m. bredd och 6,8 m. höjd) med rundtorn,
på 4,5 m. höjd, löpande gallerier, äfven försedda
med bokhyllor längs väggarna. På båda gaflarna
funnos genom inlagda golf fem rum öfver hvarandra,
jämte en smal trappa, af hvilka ett (1 tr. upp på
södra sidan) tjänade till både utlåningsexpedition
och arbetsrum för bibliotekarien. Endast i dessa
rum funnos eldstäder, och först sedan riksdagen
1876 därtill anvisat 50,000 kr., blef värme- och
vattenledning inlagd i biblioteket. Under 1888–92
verkställdes en ombyggnad af bibliotekets inre för
en kostnad af 260,000 kr., hvaraf
riksdagen 1887 anvisat 200,000 kr. Därvid inreddes
bl. a. i det forna trapphuset och vestibulen en
läsesal, med referensbibliotek och 25 arbetsbord,
samt bredvid liggande låneexpedition, arbetsrum och
några bokmagasin; de i nedre våningens boksalar
befintliga höga hyllorna försågos med rundtom
löpande trägallerier. Emellertid har det utrymme, som
biblioteket härigenom vann, redan blifvit så upptaget,
att det i närmaste framtid blir nödvändigt att till
bokmagasin inreda äfven den öfversta våningen,

Fig. 9. Stadsbiblioteket i Augsburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>