- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
391-392

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billeberga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en traktat om öresundstullens borttagande,
och 1860 sändebud i London, där han 1863 afslöt
äktenskapskontraktet för prinsessan Alexandra
och traktaten om prins Georgs val till hellenernas
konung. 1864 deltog han i Londonkonferensen, men tog
s. å. afsked.

10. Karl Steen Andersen B., af en sidogren till
den ursprungliga släkten B., f. 1 juli 1828,
d. 11 nov. 1898, blef 1846 student och valde
det juridiska studiet, men började 1851 redigera
"Middagsposten" och grundlade s. å. "Dagbladet",
som under hans ledning snart blef en af Danmarks
förnämsta tidningar. Han slöt sig till den
ejder-danska politiken och tillhörde 1852–54 den
häftigaste oppositionen, men blef därefter anhängare
af den konstitutionella helstaten och understödde
med ifver den hallska ministären äfven vid sådana
åtgärder, som minst väckte sympati hos folket. Efter
fredsslutet 1864 påstod han, att Kristian IX från
legitimistisk synpunkt saknade behörig rätt till
kronan, enär hans släktingars nedläggande af sina
anspråk (1851–52) förutsatte Slesvigs bevarande åt
Danmark. Han blef därför anklagad för högförräderi,
men frikändes. B. har gjort sig synnerligen förtjänt
om tidningsväsendets utveckling i Danmark och om
det kommunala framåtskridandet (t. ex. angående
ombildningen af Köpenhamns polis- och
brandväsende). Hans lifliga stil gjorde "Dagbladet"
till den egentliga bourgeoisi-tidningen, medan hans
ihållande och hånfulla polemik mot bondevännerna
väsentligen bidrog till att göra den politiska striden
bittrare än önskligt. 1872 sålde han "Dagbladet" och
blef direktör för det köpenhamnska "byggeselskabet",
som utförde flera omfattande byggnadsföretag, men
1876 lämnade han äfven denna plats. 1872–80 var han
stadsfullmäktig och 1861–80 medlem af folketinget;
som sådan fortsatte han kampen mot vänstern. 1880–84
var han ministerresident i Washington samt blef
därefter kammarherre och utnämndes 1886 till amtman i
Holbæk amt, men spelade icke vidare någon politisk
roll. Han utgaf Tyve aars journalistik (3 bd,
1873–77), utgörande en samling utvalda artiklar ur
"Dagbladet", och skref Erindringer fra rejser i
Italien
(2 bd, 1878), Skoledrenge (1886), en liflig
skildring af hans skoltid vid Sorö akademi, samt
flera ypperliga afhandlingar i Nordisk tidskrift
(Folkeligt selvstyre i de forenede stater, 1885,
Engelsk parlamentarisme, 1895).

Litt.: W. Mollerup och F. Meidell,
"Bille-ættens historie" (2 bd 1893) och
"Danmarks adelsaarbog", VII, 1890 (art. Bille).
E. Ebg.

Billeberga, socken i Malmöhus län, Rönnebergs
härad. 2,038 har. 1,440 inv. (1903). B. bildar med
Tirup ett regalt pastorat i Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt.

Billender, sjöv. Se Bilander.

Billerud, sulfitfabrik i By socken, af Värmlands län,
tillhörig det 1883 bildade "Billeruds aktiebolag",
hvars aktiekapital urspr. utgjorde 60,000 kr., men
ökats till 800,000 kr. Fabriken uppfördes 1883 af
ingenjören V. Falén och igångsattes 1884. Under 1899
öfvergick eldsolycka fabriken, som emellertid hastigt
återuppbyggdes. 1902 utgjorde tillverkningen 9,167 ton
(torr beräkning). I slutet af 1899 inköpte Billeruds
aktiebolag aktierna i Stömne bruks aktiebolag, genom
hvilket köp omkr. 6,500 har skog kommo under balagets
disposition. K. K.-Å.

Billesholm, kungsgård, f. d. militieboställe i
Södra Vrams socken, Malmöhus län, vid Söderåsens
västra sida, nära Billesholms grufvas järnvägsstation
å Landskrona–Ängelholms järnväg. På egorna ligger
Billesholms stenkolsgrufva, där de första schakten
sänktes på 1860-talet. Grufanläggningen öfvertogs
1866 af Vallåkra stenkolsaktiebolag (se Vallåkra),
hvilket 1895 förenades med det vid Bjufs stenkolsfält
opererande Kropps aktiebolag till ett nytt bolag,
Billesholms-Bjufs aktiebolag, hvilket åter i sin tur
1903 sammanslogs med Höganäs stenkolsbolag till
Höganäs-Billesholms aktiebolag (se Höganäs). Vid
Billesholm uppfordrades 1902 ur 5 schakt 91,075
ton stenkol och 30,315 ton eldfast lera, med ett
angifvet sammanlagdt värde af 993,252 kr. Vid grufvan
sysselsattes s. å. 737 arbetare. Den eldfasta leran
bearbetas å stället till tegel. Tegelindustrien vid
B. började 1888 såsom en särskild affär för sig,
men öfvertogs 1890 af Vallåkra stenkolsaktiebolag,
hvarefter genom tillbyggnader och nyanläggningar
denna industri så utvidgats, att produktionen 1902
belöpte sig till 7,127 ton eldfast tegel samt 1,4
mill. st. mur- och klinkertegel, med ett värde af
150,000 kr. Vid tegelfabriken voro s. å. omkr. 90
arbetare sysselsatta. K. K.-Å.

Billesholms grufvas järnvägar utgöras af
diverse bredspåriga, sammanlagdt 4,5 km. långa,
Höganäs-Billesholms aktiebolag tillhöriga och
endast för enskild trafik upplåtna järnvägsspår,
hvilka sätta en del af bolagets grufschakt
i förbindelse med stationen Billesholms
grufva vid statsbanelinjen Malmö–Ängelholm.
A. d’A.

Billet [bijå], fr., biljett. – Billet à ordre
[bijat-a-å’rdr], endosserbar "egen" växel (i
Frankrike). – Billet d’amour [bijå damör] l.
doux [bijå do], kärleksbref.

Billeter, Agathon, schweizisk tonsättare, f. 1834
vid Zürichsjön, d. 1881 som organist och dirigent
i Burgdorf (kantonen Bern), var lärjunge af
Leipzig-konservatoriet och skref omtyckta manskörer.

Billets [bi’lets], eng., metall., benämning
pä ämnesvalsadt järn och stål med kvadratisk
genomskärning, hvarvid kvadratens sida varierar
mellan 1 1/4 och 6 eng. tum (30–150 mm.).
G. D.

Billiard (af lat. bis, två gånger, och milliard,
tusen millioner), en million milliarder.

Billing, nord. myt., fadern till Odens i Havamal
omtalade älskarinna; äfven dvärgnamn.

Billing, Lars Teodor, landskapsmålare, f. 6
okt. 1817 i Kallna socken i Skåne, blef 1832 student
i Lund, men egnade sig från 1839 uteslutande åt
måleriet. Sistnämnda år begaf han sig till Stockholm,
där han studerade vid konstakademien. Reste 1856–59 i
Danmark, Tyskland, Schweiz, Belgien och Frankrike. Död
30 dec. 1892 i Stockholm. Bland hans taflor må
nämnas: Landskap i Norrland (1867, Härnösands
museum), Öfvergifven kvarn i Värmland (1869),
I parken vid Drottningholm (1875, Nationalmuseum). –
B. var sedan 1846 gift med Elma Charlotta Ström,
f. 3 apr 1822 i Bro i Uppland, d. 1899. Hon blef
1836 elev vid kungl. teatern och var 1843–51
sångerska därstädes samt sjöng med framgång Agatha
(i "Friskytten"), Alice (i "Robert"), Lucie, Jenny
(i "Hvita frun") och Valentine (i "Hugenotterna"). -
Deras dotter Anna Svenborg B., f. 1849, är landskaps-
och blomstermålarinna.

Billing. 1. Axel Gottfrid Leonard B.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free