- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
497-498

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biskötsel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bislag, förstukvist, utbyggnad framför ingångsdörren
till ett hus.

Bismarck. Se Bismarck-Schönhausen.

Bismarck-arkipelagen, förr kallad Nya
Britannien
, är en till Melanesien hörande grupp af
öar, n. ö. om Nya Guinea, mellan 0° 40’ och 6° 30’
s. br. samt 142° och 155° ö. lgd. Hela arealen utgör
47,100 kvkm. Gruppen omfattar öarna Nya Pommern
(förr Nya Britannien) eller Birara (24,900 kvkm.),
genom det 90 km. breda Dampiersundet skildt från
Nya Guinea, Nya Mecklenburg (förr Nya Irland)
eller Tombara (12,950 kvkm.), skildt från den
förra ön genom S:t Georgskanalen, Nya Hannover
(1,476 kvkm.), Admiralitets-(förr Taui-)öarna
(2,276 kvkm.), af hvilka Manus (Taui) är hufvudön,
Hiberniska öarna (eng. Hibernian range), n. om
Nya Mecklenburg, bland hvilka den största är S:t
Matthias (660 kvkm.). Franska öarna (820 kvkm.),
n. om Birara, Nya Lauenburg (58 kvkm.), en liten
ögrupp i S:t Georgskanalen, samt dessutom flera små,
mest korallöar. Nästan alla äro långa och smala
samt ganska höga, på Nya Mecklenburg nå bergen ända
till 2,000 m. öarna bestå af äldre sedimentära berg
samt äldre och yngre eruptiva berg; på Nya Pommern
förekomma ännu verksamma vulkaner; korallkalk finnes
utefter kusterna. Klimatet är ett fuktigt, tropiskt
hafsklimat. Temperaturen är tämligen lika året om,
25–26°. Nederbörden uppgår i nordöstra delen af Nya
Pommern till 1,795 mm. pr år och sannolikt till
mer på andra ställen. Den regnrikaste månaden är
december, de torraste maj–oktober. – Floran liknar
mycket Nya Guineas. En tät skog täcker största delen
af landet; där den saknas, förekomma savanner med
alang-alang-gräs, buskar och trädgrupper, öarna
producera mycket kopra, och försök att odla kaffe,
bomull och cinchona hafva lyckats väl. – Infödingarna
tillhöra den papuanska (melanesiska) rasen. De äro
långa, med långa extremiteter, och hafva groft skurna
ansikten och klumpiga näsor samt äro betydligt ljusare
än sina släktingar på Nya Guinea. Kläder använda
de ej, däremot hafva de stor lust att pryda sig,
särskildt att måla sig. Den främmande befolkningen
var 332 personer år 1900, däraf 96 tyskar. Af dem
bodde 259 (79 tyskar) på Nya Pommern. Den viktigaste
förvärfskällan är handel med kopra, bomull, trepang,
musslor och pärlemor. Importen steg 1900–01 till 1,29
mill. mk, exporten till nära 800,000 mk. Regelmässig
ångbåtsförbindelse finnes med Sidney, Hong-kong
och Singapore. Engelskevangelisk mission drifver
framgångsrik verksamhet på alla de stora öarna,
där äfven katolska missionärer arbeta. – Ögruppen
var kanske sedd af spanjorer på 1500-talet, men som
dess egentlige upptäckare räknas Le Maire och Schouten
(1616). Den besöktes sedan af Tasman 1643. Dampier for
1700 genom Dampiersundet, och Carteret seglade 1767
genom S:t Georgskanalen. Därmed voro hufvudkonturerna
af de större öarna fastställda. – Tyska affärsföretag
hade börjats på dessa öar på 1870-talet, och stora
sträckor land köptes från infödingarna af tyska
handelskompanier och köpmän. 1878 tog Tyska riket
några hamnar och 1884 hela ögruppen i besittning,
hvarefter styrelserättigheterna 1885 öfverlämnades
till Nya Guinea-kompaniet. 1899 öfvergick dock
regeringsmakten åter till Tyska riket, och då blefvo
öarna förenade med Kejsar Wilhelms land,
Karolinerna och Marianerna under en guvernör, som
har sitt säte i Herbertshöhe på Nya Pommern. –
Efter öarnas ockuperande af Tyskland blefvo namnen
Bismarck-arkipelagen, Nya Pommern och Nya Mecklenburg
satta i stället för de äldre Nya Britannien och Nya
Irland. Namnförvirringen har på senare tider ökats
därigenom att de inhemska namnen Birara och Tombara
(l. Kirviri) alltmer börjat användas. Litt.: H. Blum,
"Neue Guinea und der Bismarck-archipel’’ (1900),
J. Pfeil, "Studien und beobachtungen aus der Südsee"
(1899), G. Thilenius, "Ethnographische ergebnisse aus
Melanesien" (1903), och G. Wegener, "Deutschland im
Stillen ocean" (s. å.). J. F. N.

Bismarck-bergen, i Kejsar Wilhelms land, Nya Guinea,
synas höra till den centrala kedjan på ön. De äro
i regeln fullständigt insvepta i moln och endast på
klara morgnar synliga från Astrolabeviken. Fyra af
de största, sannolikt snöbetäckta, topparna hafva af
Hugo Zöller ("Deutsch Neuguinea", 1891) fått namnen
Herberts-, Wilhelms-, Otto- och Marie-berget. Enligt
Lauterbach nå bergen en höjd af 4,300 m., Ottoberget
sannolikt än mer.

Bismarck-Schönhausen. 1. Otto Eduard
Leopold
, furst von B., tysk statsman, det
moderna tyska rikets skapare, f. 1 april 1815 å
godset Schönhausen i Altmark (kretsen Jerichow),
tredje son till ryttmästaren Ferdinand von B. och
hans maka Luise Wilhelmine Mencken. Hans uppväxtår
förflöto dels å familjegods i Hinter-Pommern, dels
under skolarbete i Berlin. 1832 inskrefs B. vid
universitetet i Göttingen, där han gjorde sig känd
som en munter och slagfärdig kårstudent samt knöt
varaktiga förbindelser med en krets unga amerikaner
(särskildt den berömde häfdatecknaren Motley). Efter
att ha tagit juridisk examen i Berlin 1835 inträdde
han i den preussiska förvaltningen med afsikt
att bli diplomat. Hans i fädernehemmet insupna och
genom umgänget med amerikanerna stärkta liberala och
rationalistiska åskådningar passade dock ej väl samman
med tidens reaktionära strömning; än mer reste sig
hans trotsiga oafhängighetskänsla mot den preussiska
byråkratiens strama disciplin: därför lämnade B. snart
statstjänsten för att egna sig åt familjegodsens vård
och slog sig 1839 ned på Kniephof (Hinter-Pommern,
kretsen Naugard). Efter faderns död öfvertog han
1845 Schönhausen. Landtmannalifvets praktiska
sysselsättningar ökade den unge adelsjunkerns
obändiga lifslust, som under de första åren ofta
nog tog sig uttryck i galna upptåg, och gjorde
tillika hans behof af själfständighet alltmera
utprägladt. Umgänget med grannar och ståndsbröder
(Blankenburg, Thadden, Gerlach) förde honom bort från
ungdomsårens liberala svärmerier; hans förlofning
och giftermål 1847 med Johanna v. Puttkamer
bragte honom öfver till en pietistiskt färglagd
religiositet. Som ombud i Preussens första förenade
landtdag s. å. gjorde B. också gemensam sak med sina
konservative umgängesvänner mot de liberales anspråk
på konstitutionellt regeringssystem; under marsdagarna
1848 ville han bland landtbefolkningen i Altmark
organisera en motrevolution för att befria konung
Fredrik Vilhelm IV från Berlin-demagogernas välde;
i Preussens andra förenade landtdag, april s. å.,
talade han mot den adress, som tackade konungen för
hans liberala eftergifter. I Preussens konstituerande
nationalförsamling, som sammanträdde i maj s. å.,
vann B. ingen plats; däremot hjälpte han ifrigt sin
vän general

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free