- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
659-660

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandfolk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alterthumswissenschaft”. B. har utgifvit editioner
af åtskilliga attiska talare, delar af
Plutarchos’ lefnadsteckningar samt Aristoteles’
nyupptäckta skrift ”Politeia athenaion”
(1892; 3:e uppl. 1903). Äfven har han i ny
bearbetning utgifvit E. Kühners Ausführliche
grammatik der griechischen sprache I
(1890–92).
(A. M. A.)

Blast (af grek. blasto′s, blad), rotfrukters
blad. Blasten är ett lättsmält foder, men då den
utfodrad färsk och i större mängd verkar utsot
och då den är besvärlig att torka för förvaring,
användes den blott till en ringa del till foder.
H. J. Dft.

Blastem (af grek. blasto′s, blad) 1.
Cytoblastem, anat., kallades förr af anatomerna, då man
ännu hyllade läran om den fria cellbildningen, den
organiska, men, efter hvad man till en början trodde,
formlösa, halfflytande substans, i och ur hvilken
cellerna och väfnaderna ansågos uppstå, vare sig att
man afsåg deras första bildning hos fostret eller
deras nybildning hos fullvuxna. G. R.*

Blastoderm (af grek. blasto′s, blad, och derma,
hud), anat. Se Groddskifva.

Blastoidea (af grek. blasto′s, knopp, och
eidos, utseende), paleont., en afdelning
fossila echinodermer, närmast besläktade med
krinoidéerna och cystidéerna. Blastoidéerna bestå
af en cylindrisk stjälk och en blomknoppslik
”kalk”. Den senare är omsluten af med hvarandra
sammanväxta plåtar, ordnade i tre kretsar. Nederst
sitta 3 ”basalplåtar”, på dem följa 5 radialia,
”gaffelplåtar”, och med dessa alternera slutligen 5
mindre ”deltoidplåtar”, interradialia. Från kalkens
midt utgå till gaffelplåtarnas förgreningspunkter
5 ”pseud-ambulakrer” med tvärstrimmor och en
långsgående fåra. Blastoidéerna tillhöra uteslutande
de paleozoiska systemen. De uppträdde först under den
öfversiluriska tiden och nådde sitt maximum under
stenkolstiden, men synas icke hafva öfverlefvat
denna. Det viktigaste släktet är Pentremites
(Pentatrematites). G. L.*

Blastomani, bot., abnorm tendens hos
en växt att utveckla ett ovanligt stort
antal axillära eller adventiva bladskott.
G. L–m.

Blastomyceter, bot. Med detta namn betecknas,
särskildt i den medicinska litteraturen, utom
de verkliga jästsvamparna (Saccharomycetes),
äfven andra svampar, som i hög grad likna
jästsvamparna, men i själfva verket utgöra
utvecklingsstadier af mycelsvampar eller
möjligen delvis äro själfständiga svampformer. De
sammanfattas äfven ofta till ett släkte, Torula
(se d. o.). Blastomyceter äro funna i kräftliknande
svulster och anses vara orsaken till dessa. Andra
blastomyceter lefva i symbios med insekter.
G. L–m.

Blatta, zool. Se Kackerlackor.

Blattidæ, zool. Se Kackerlackor.

Blau, biflod fr. v. till Donau, inom Württemberg,
genomflyter den vackra Blautal och utmynnar vid Ulm.

Blau, Ernst Otto Friedrich Hermann, tysk orientalist,
f. i Nordhausen 1828, blef 1852 attaché och 1855
vice chancelier vid preussiska beskickningen i
Konstantinopel. Då Tyska förbundet afslöt en
handelstraktat med Persien, sändes B.
1857 till detta land och blef 1858 preussisk
konsul i Trabezon. Han blef 1864 konsul och 1870
generalkonsul i Sarajevo samt 1873 generalkonsul i
Odessa, där han dog (genom själfmord) 1879. B. utgaf
flera skrifter såväl af handelspolitiskt som
af strängare vetenskapligt innehåll, bl. a. De
nummis achæmenidarum aramæo-persicis
(1855) och
Bosnisch-türkische sprachdenkmäler (1868), och
skref dessutom många artiklar och afhandlingar i
vetenskapliga tidskrifter, bl. a. i ”Zeitschr. der
deutsch. morgenl. ges.” (Om tolkning af lykista
inskrifter, 1863, Om de sabeiska stammarnas vandringar
i 2:a årh., 1869, Om Arabien i 6:e årh., 1870,
Foraarabiska språkstudier, 1872–73).

Blauds piller [blås], pilulæ ferratæ Blaudii,
farm., äro ett af de mest använda järnpreparaten
mot blodbrist och bleksot. 100 piller innehålla
enligt svenska farmakopén kolsyradt kali 7 gr.,
torkad svafvelsyrad järnoxidul 6,5 gr., socker 4 gr.,
lakritsrot 3 gr. samt glycerin så mycket som erfordras
för pillernas beredning. Namnet hafva de efter en
fransk läkare, P. Blaud (f. 1774, d. 1858).

Blauen, topp i Schwarzwald, vid Badenweiler. 1,167 m.

Blauer montag (ty.), blå måndag. Se Måndag.

Blaumüller, Edvard, dansk "författare, f. 12
apr. 1851 i Köpenhamn, blef student 1870 och tog
teologisk ämbetsexamen samt har sedan varit präst
i Asminderöd och Köpenhamn. Som skald debuterade
han 1886 med Saul (omarb. uppl. 1899), hvars lyriska
kraft väckte uppmärksamhet. Ännu större framgång hade
den stora episka dikten Agnete og havmanden (1894;
4:e uppl. 1902), där en folkvisa gifvit motivet
till en stämningsfull nutidsskildring. B. erhöll
det anckerska resestipendiet, för hvilket han
bl. a. besökte Palestina, en resa, som berättas i
Hellig jord (1898). Senare arbeten af B. äro Dronning
Hjerteløs
(1900), en medeltidshistoria, och Manddom
(s. å.), en samling reflekterande lyriska dikter,
samt Sibylle (1901) och Skilderier (1903), som
till största delen innehåller biografiska skisser.
R–n B.

Blaurer, Ambrosius, tysk präst. Se Blarer.

Blauw. Se Blaeu.

Blavatsky [blava′tski], Helena Petrovna,
f. Hahn, rysk teosof, f. 1831 i Jekaterinoslav,
Sibirien, d. 1891 i London. Gift vid sjutton års ålder, flydde hon från sin make tre
månader efter bröllopet och tillbragte många år under resor i Europa, Asien, Afrika och
Amerika. I Indien l blef hon, efter hvad hon påstod, invigd i vissa esoteriska religionsläror,
hvilka hon sedermera förkunnade. 1875 stiftade hon ”Theosophical society” i New York och
utgaf 1877 Isis unveiled, hvari hon utlägger
historien symbolistiskt. 1879 förlade hon sin verksamhet
till Indien och flyttade 1885 till England; å båda
ställena sköt den teosofiska rörelsen under hennes
ledning rask fart. 1888 utgaf hon sitt hufvudverk,
The secret doctrine (1888 ff., ”Den hemliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free