Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blehr, Otto Albert, norsk jurist, politiker - Bleiberg (Deutsch-Bleiberg), stor by i hertigdömet Kärnten - Bleibtreu. 1. Georg B., tysk bataljmålare - Bleibtreu. 2. Karl August B., tysk författare - Bleichart l. Bleichert (ty.), Bleckert, ett slags ljusrödt vin - Bleichröder, S., bankirhus i Berlin - Bleiweis, Janez, slovensk skriftställare - Bleja, en bergtopp på halfön mellan Aurlandsfjorden och Lærdalsfjorden - Bleka, skogsv. Se Bläcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Selmers politiska handlingar, och deltog i
utarbetandet af kommitténs förslag att åtala
ministären Selmer inför riksrätt, och under den
följande stora riksrätten var han jämte V. S. Dahl
åklagare. B. var en ifrig förkämpe för införande
af jurydomstolar och hade som medlem af den
parlamentariska jurykommittén (1884), af den
departementala jurykommittén (1885) och af den
förstärkta justitiekommittén (1886) ett bestämmande
inflytande på jurylagförslaget. I några år var han ock
medlem af den 1885 tillsatta kommittén för utarbetande
af förslag till ny strafflag. 1889 utnämndes han
till lagman i Haalogalands lagsaga. Då Steen bildade
sin ministär 6 mars 1891, blef B. statsminister i
Stockholm. Han kvarstod till ministärens afgång, 2 maj
1893, utnämndes s. å. till lagman i Oslo lagsaga och
var 1894-98 stortingsvald medlem af hypoteksbankens
direktion. Perioden 1895-97 representerade
B. Nordlands amt i stortinget. Återvald 1897, inträdde
han strax efter tingets sammanträdande 1898 i Steens
andra ministär, där han öfvertog samma post som i det
förra. B. blef 1895 medlem af unionskommittén. I denna
tillhörde han den norska fraktion, hvars betänkande
gick ut på att kräfva särskild utrikesstyrelse,
diplomati och konsulatväsen för hvartdera riket. Den
vanskliga representativa ställning, som B. intog
i Stockholm, skötte han på ett sätt, som vann
erkännande i vida kretsar, och man antog, att han med
framgång hade verkat för biläggandet af de unionella
tvistefrågorna och konsulatväsendets ordnande, då han
21 april 1902 aflöste Steen som regeringschef. Hans
ministär, som väsentligen var en förnyelse af den
steenska, samlade vid valen 1903 icke parlamentarisk
majoritet, på grund särskildt af slitningar inom
ministären själf, och 22 okt. s. å. aflöstes den
af en samlingsministär med G. F. Hagerup som chef.
O. A. Ö.
Bleiberg (Deutsch-Bleiberg), stor by i österrikiska
hertigdömet Kärnten, v. om Villach. 3,435
inv. (1900). Betydliga zink- och blygrufvor, som 1901
gåfvo 30,200 ton bly och 37,400 ton zinkmalm.
Bleibtreu [blajbtröj]. 1. Georg B., tysk bataljmålare,
f. 1828, d. 1892, fick sin utbildning i Düsseldorf och
bosatte sig slutligen i Berlin. Hans första arbeten äro scener
från tysk-danska kriget 1848-49. Därefter målade han
Slaget vid Grossheeren,
Slaget vid Waterloo m. fl. skildringar från Tysklands frihetskrig.
Från tysk-danska kriget 1864 framställde han bl. a.
Öfvergången till Als,
och af hans målningar från kriget 1866 är
Slaget vid Königgrätz den förnämsta. De stora
krigshändelserna 1870-71 inspirerade honom till flera arbeten, bl. a.
General Hartmann med bajrarna framför Paris och
Kapitulationen vid Sedan.
Representerad i nationalgalleriet och i Ruhmeshalle i Berlin.
(G-g N.)
2. Karl August B., den föregåendes son,
tysk författare, f. 1859 i Berlin, har utvecklat en
förvånande produktivitet inom olika diktarter. Han är
en mycket framskjuten märkesman för den på 1880-talet
framträdande realistiska och naturalistiska riktningen
inom tyska litteraturen, för öfrigt en jäsande,
disharmonisk diktarnatur, hvars abstrakt-metafysiska
och romantiserande anläggning oftast förkväfver all
lefvande och naiv uppfattning af verkligheten. B:s
radikala program finnes med bärsärkalynne utveckladt i
Revolution der litteratur (1886; 3:e uppl. 1887) och
Der kampf ums dasein der litteratur (1888; 2:a uppl. 1890).
Jämförelsevis helgjutna äro hans många liffulla krigsskildringar, bl. a.
Dies iræ (om Sedan-slaget, 1882; 5:e uppl. 1902) och
Friedrich der grosse bei Collin (1888);
B:s förkärlek för dylika ämnen är troligen att hänföra
till barndomsintryck af faderns taflor. Ett lidelsefullt
innehåll företer hans diktsamling
Lyrisches tagebuch (1884; ny uppl. 1885), som efterföljts af
Lieder aus Tirol (1885),
Welt und wille (1886) och
Kosmische lieder (1890).
Hans dramer äro än öfverretadt kraftgenialiska, än matta, men i skådespelet
Schicksal (2:a uppl. 1888),
som behandlar Napoleon I:s hela bana, har han lyckats åstadkomma
en gripande och träffsäker karakteristik. Andra dramer af B. äro
Lord Byron (1886),
Vaterland (en trilogi, 1887),
Weltgericht (1888),
Die weltbefreier (1895),
Karma (1901) m. fl.
B. ledde 1890-91 med några meningsfränder en realistisk teater,
"Deutsche bühne", i Berlin. Såsom prosaberättare seglar B. i
naturalistiskt farvatten, bl. a. med novellsamlingarna
Kraftkuren (1885) och
Schlechte gesellschaft (s. å.)
samt den patologiska romanen Grössenwahn (1888),
den sociala Die propaganda der that (1890) och
Freie liebe (1897).
Vidare märkas hans arbeten Der imperator (1891), om Napoleon 1814,
Zur psychologie der zukunft (1891),
Geschichte der englischen litteratur im 19. jahrhundert (1887; 2:a uppl. 1888),
Geschichte und geist der europäischen kriege unter Friedrich dem grossen und Napoleon (4 bd,
1892),
Byron, der übermensch (1897),
Von Robespierre zu Buddha (1899) och
Waterloo, eine schlachtdichtung (1902).
Bleichart l. Bleichert (ty.), Bleckert, ett slags
ljusrödt vin, särskildt vin från Ahrdalen.
Bleichröder, S., bankirhus i Berlin, som
grundades 1803 af Samuel B. (d. 1855) och under
dennes son Gerson B. (f. 1822) blef ett af
Europas förnämsta bankirhus. Detta berodde dels på
nära förbindelse med huset Rothschild (från 1828),
dels på det förtroende Bismarck hyste till B. På
1850-talet började huset spela en roll i Preussens
finanshistoria. År 1865 beredde Gerson B. genom sina
råd den preussiska regeringen medel till krigföringen
mot Österrike. 1871 kallades han till Versailles,
där han deltog i underhandlingarna om den franska
krigsskadeersättningen. 1872 upphöjdes han i adligt
stånd och afled 19 febr. 1893. Firman fortsattes
af hans kusin, J. L. Schwabach, som sedan 1866 var
delegare i densamma och som afled 1898, samt
af sönerna Georg B. (från 1885, död 1902) och
Hans B. (från 1881).
J. F. N.
Bleiweis, Janez, slovensk skriftställare, f. 1808,
d. 1881, var från 1841 bosatt i Laibach såsom
distriktsveterinär. Han uppsatte 1842 sin för den
nationella bildningen betydelsefulla tidning "Novice"
och verkade särskildt för reformering af den slovenska
rättskrifningen genom att modernisera det alltifrån
den protestantiska rörelsen använda alfabetet
(bohoricica). Som ledamot af landtdagen var B. äfven
en af slovenernas politiske föregångsmän, nitiskt
verksam för den allmänna odlingen.
A–d J.
Bleja, en 1,694 m. hög bergtopp på halfön mellan
Aurlandsfjorden och Lærdalsfjorden i Sogn, Norge.
Bleka, skogsv. Se Bläcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
