Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blekinge (Bleking), landskap i Götaland - Blekinge bataljon (n:r 30) uppsattes år 1886 - Blekinge län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om sommaren mot ett lif med långa, hvita
lintygsärmar. Till dräkten hörde slutligen ett bredt
förkläde och ett vackert knutet hufvudkläde.
B. var, såvidt man vet, det enda af landskapen i
Skåneland, hvilket under medeltiden förde ett för
de olika häraderna gemensamt sigill. Det visade
i rödt fält en med bladverk smyckad kulle, hvilken
höjande sig ur växelvis blåa och hvita böljor öfverst
var krönt med en gyllne krona. Efter det svenska
besittningstagandet ändrades landskapets vapen,
så att det numera framställer ett gyllne träd,
med stammen omsluten af tre kronor i blått; fältet
är hvitt och skölden krönt med hertiglig krona. Af
de blekingska häradernas och städernas vapen äro
endast tvenne från medeltiden kända: Medelstads och
Elleholms, båda visande S:t Laurentius’ halster.
– Litt.: Sv. Lagerbring, "De Blekingia" (1746–48),
N. H. Sjöborg, "Blekings historia och beskrifning"
I-II (1792–93), och S. V. Gynther, "Blekings historia
och beskrifning" I (1847). L. W-l.
Allmogemålet i B. är ännu obetydligt undersökt.
De bästa upplysningarna stå att finna i K. Nilssons
"Ord och talesätt från sydöstra Blekings strandbygd
och skärgård" (1900) samt i densammes tre samlingar
af texter på mål från Karlskronatrakten (1879, 1886
och 1888). Af dessa arbeten och andra torftigare
notiser att döma öfverensstämmer målet i B. nära med
de öfriga sydsvenska (urspr, danska) målen i Skåne,
södra Halland och södra Småland. Det har sålunda
(alltid?) skorrande r-ljud, saknar s. k. "tjockt"
l och supradentaler (d. v. s. högsvenskans ljud för
rn, rf, rd, rs) samt bibehåller i vissa ställningar
det gamla uttalet af v såsom w (=eng. was),
t. ex. kwarn. Målet i västligaste delen (Listers
härad) liknar mera angränsande skånska mål och kan
närmast räknas som Göingemål: k, p, t öfvergå här
till g, d, b efter vokal, g efter hårda vokaler till v
(ex. mave, mage); preteritum af kalla heter kallade. I
den öfriga delen af landskapet (liksom i sydspetsen
af Kalmar län) talas det egentliga Blekingsmålet,
som bibehåller g i t. ex. mage och där det heter
kallate. Karakteristisk för blekingskan är vidare en i
synnerhet på vissa håll långt genomförd diftongisering
af vokalerna: aå l. ao står för å, äi, oi, öi för e,
äi, ai för ä och stundom för <i>a (ex. skäink, skank),
öu för u o. s. v. Diftong förekommer också motsvarande
högsv. korta ljud (ex. haålla, hålla). S blir ofta
sje-ljud framför v (w) och t blir ts. Svaga feminina
substantiv ha i flertal -er (gater, gator); adjektiv
ha i maskulinets obestämda form oftast -er (katier, sträng, morsk). B. H.
Blekinge bataljon (n:r 30) uppsattes år 1886 för att
tjäna såsom stam för Blekinge läns beväring. Dess
befäl togs hufvudsakligen från marinregementet (se
d. o.), och stammanskapets styrka bestämdes till
300 man, hvilken till förmån för Hallands bataljon
något minskades enligt 1892 års urtima riksdags
beslut. Bataljonen, hvars chefstation var Ronneby
och mötesplats Bredåkra, nära Ronneby, ingick 1902 i
det då nybildade Karlskrona grenadjärregemente
(se d. o.). C. O. N.
Blekinge län omfattar landskapet Blekinge (se
d. o.) och är, hvad fastlandet beträffar, beläget
mellan 56° och 56° 30’ n. br. samt 2° och 3° 40’
v. lgd från Stockholms observatorium. Med en största
längd, i ö.–v., af fullt 100 km. och en största bredd,
i n.–s., af 52 km. omfattar länet en
ytvidd af 3,015 kvkm., hvaraf 2,896 land och 119
vatten. Folkmängden vid 1903 års slut utgjorde
147,811 personer (73,225 mankön och 74,586
kvinnkön), hvaraf 109,316 på landsbygden och 38,495 i
städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 51 personer
på 1 kvkm. land. I förhållande till rikets folkmängd
hade länet 2,83 procent däraf och var med hänsyn
till folkmängden det 20:e i ordningen och till
folkmängdstätheten det 4:e. Folkökningen, som under
1800-talets förra hälft var årligen fullt 1 procent,
nedgick sedermera och har nu på de sista tio åren
tillsammanlagdt varit blott 4,1 procent, och är å
landsbygden folkmängden mindre nu än 20 år förut. –
I judiciellt hänseende är landsbygden fördelad i
4 domsagor, en hvar omfattande ett härad och ett
tingslag, under hofrätten öfver Skåne och Blekinge,
och i administrativt hänseende i 2 fögderier: östra
härads domsaga, Medelsta härads domsaga, Bräkne härads
domsaga samt Listers härads domsaga, och bilda de två
förstnämnda häraderna Östra fögderiet, omfattande 5
länsmansdistrikt, och de två andra häraderna Västra
fögderiet, omfattande 4 länsmansdistrikt. Länets
städer, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg,
hafva hvar sin rådstufvurätt. Landskommunerna äro
till antalet 35; köpingen Kristianopel utgör ej egen
kommun. – I ecklesiastikt hänseende hör länet till
Lunds stift samt omfattar 3 kontrakt. Församlingarnas
antal å landsbygden är 36 och i städerna 5
(oberäknadt en mosaisk församling i Karlskrona). –
Vidare ingår länet i södra bergmästardistriktet,
södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, södra
skogsdistriktet, sydöstra tulldistriktet, södra
postinspektions- och telegrafinspektionsdistrikten
samt bildar 2 justeringsdistrikt, n:r 17 och 18. –
För hälso- och sjukvården är länet deladt i 3
provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i
Karlskrona och Karlshamn, och i alla städerna
äro stadsläkare anställda. I länet finnes en
länsveterinär. – Länets landtbruksskola är förlagd
till Elleholm och en manlig och kvinnlig folkhögskola
samt landtmannaskola till Ronneby. – Till riksdagens
första kammare utser länet 4 ledamöter; till andra
kammaren väljer landsbygden 4 och städerna 2. – Af
länets egovidd upptaga åker och annan odlad jord
22 procent, naturlig äng 6 och skogbärande mark
40 procent. En medelmåttig skörd kan beräknas till
30,000 hl. hvete, 270,000 hl. råg, 60,000 hl. korn,
400,000 hl. hafre, 30,000 hl. blandsäd, 1,000,000
hl. potatis och 200,000 hl. rofvor och rötter
samt 75,000 deciton sockerbetor. Vid 1903 års slut
uppgafs kreatursstocken till 9,416 hästar, 54,329
nötkreatur, hvaraf 33,116 kor och 6,035 oxar, samt
18,719 får och 10,548 svin. Afkastningen af såväl
åkerbruket som boskapsskötseln är tillräcklig för
det egna behofvet och lämnar dessutom öfverskott
till afsalu. Skogstillgången är med undantag
för några socknar ej blott tillräcklig, utan
anlitas äfven för utförsel. Såsom de viktigaste
binäringarna äro att anföra mejerirörelse, sprit-
och stärkelsetillverkning, stenhuggeri, fiske och
trädgårdsskötsel. Vid 1900 års slut räknades den
egentliga fiskarbefolkningen till 2,961 personer och
öfriga med annan näring därjämte till 1,420; värdet
af deras båtar uppskattades till 234,000 kr. och af
redskap till 858,750 kr. samt af fångsten under året
till 702,900 kr. – Brännvinstillverkningen 1902–03
uppgick vid 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
