Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodin [både'], Jaen - Bodinus, Heinrich - Bodio [bå'diå], Luigi - Bodisco - Bod-jul - Bordell [bå'dli], sr Thomas - Bordell [bå'dli], John Edward Courtnay - Bodman - Bommande [bådmanse]. Se Bodensjön - Bodmer, Johann Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehafvas af härskaren (konungen) ensam, såg
han i denne, och ej i staten själf, suveränen,
och härigenom kom hans statslära att blifva ett
stöd för envåldsmonarkien. Dock tänkte han sig
ej härskarsuveräniteten alldeles oinskränkt: den
skulle visserligen vara obunden af statens lagar,
som härskaren fritt stiftade, men dock underordnas
Guds och naturens lag, som B. enligt den rådande
naturrättsliga uppfattningen ansåg stå bakom och öfver
statens rättsordning, och ehuru han ej tillerkände
riksdagen en själfständig maktställning gentemot
suveränen, höll han dock på rådgifvande ständer,
hvilket förklarar hans uppträdande i Blois.
Se Baudrillart, "Bodin et son temps"
(1853), och Hancke, "Bodin. Eine studie
über den begriff der souverainetät" (1894).
S. B.
Bodinus, Heinrich, tysk zoolog, f. 1814, d. 1884, var
först praktiserande läkare i Greifswald och en mycket
anlitad operatör, men kallades 1859 till Köln för att
anlägga en zoologisk trädgård därstädes. 1869 fick
han en dylik kallelse till Berlin, hvars zoologiska
trädgård genom honom förvandlats till en af de
förnämsta i Europa.
Bodio [bå’diå], Luigi, italiensk statistiker, f. 1840
i Milano, utnämndes 1864, efter en med offentligt
understöd företagen studieresa i utlandet, till
professor i nationalekonomi vid tekniska skolan
i Livorno, var 1867–68 professor i Milano och
därefter professor i statistik och handelsgeografi
vid högre handelsskolan i Venezia, tills han 1872
efterträdde Maestri som chef för Italiens statistiska
byrå i Rom. Såsom sådan har han genom utomordentlig
arbetsförmåga grundligt reformerat och utvecklat
Italiens statistik och ställt den i jämbredd med
de flesta kulturstaters. Sedan 1885 är han äfven
generalsekreterare i det då på hans initiativ
bildade "Institut international de statistique"
och har redigerat dess "Bulletin". De viktigaste
af hans större arbeten äro Dei rapporti della
statistica coll’ economia politica e colle altre
scienze affini (1869), Statistique Internationale
des caisses d’épargne (1876) samt hans stora,
flera gånger kompletterade materialsamlingar för
den internationella befolkningsstatistiken. Med
Correnti, Messedaglia m. fl. redigerade han 1877–82
den förträffliga kvartalsskriften "Archivio
di statistica". 1901 lämnade B. chefskapet
för statistiska byrån och utnämndes till
generalkommissarie för öfvervakande af den italienska
utvandringen.
Bodisco, rysk konteramiral, var år 1808 under 22 dagar
guvernör på Gottland. Han hade deltagit i det krig,
som Ryssland före freden i Tilsit (1807) förde mot
fransmännen. På våren 1808 fick han befälet öfver den
truppstyrka af omkr. 2,000 man, som skickades för att
eröfra Gottland och som skulle efterföljas af en vida
större här med bestämmelse att understödja B:s företag
och sedan angripa svenska fastlandet. Sistnämnda
här blef dock hindrad af motvind. Gottland, som var
lämnadt utan krigsfolk och krigsvapen och hvars till
själfförsvar sig samlande allmoge af länsstyrelsen
erhöll befallning att åtskiljas och hålla sig
stilla, intogs af B. utan svärdslag och utan att ett
skott lossades. B. lät 25 april i kyrkorna kungöra,
att han såsom rysk guvernör numera förde styrelsen
öfver ön. Denna styrelse räckte t. o. m. 17 maj. En
svensk eskader under R. Cederström, medförande 1,800
man infanteri
och något artilleri under öfverste Fleetwoods befäl,
ankom och tvang B. att genast utrymma ön och att
till svenskarna öfverlämna alla sina vapen och
krigsförråd. På Gottland uppträdde B. som en mild
fiende och upprätthöll den strängaste tukt bland sina
trupper. Vid återkomsten säges B. ha fallit i onåd
hos sin kejsare, emedan han utan strid återlämnat sin
lätta eröfring. Hans lefnadsöden för öfrigt äro ej
kända. C. J. B.*
Bod-jul l. Khor, det inhemska namnet på Tibet.
Bodley [bådli], sir Thomas, engelsk diplomat och
bibliofil, f. 1545 i Exeter, d. 1613 i London,
fick sin första uppfostran i Genève, dit familjen
nödgats fly undan drottning Marias förföljelser. Vid
Elisabets tillträde till regeringen återvände han
till England, där han i Oxford vann den filosofiska
graden 1566. Efter några utländska resor användes han
i diplomatiska beskickningar till Danmark (1585),
Frankrike (1588) och Holland, där han 1589–96 var
engelsk resident med säte i statsrådet. Efter sin
återkomst egnade han sig i Oxford åt studier och
utvidgandet af universitetsbiblioteket, hvilket
sedermera till B:s ära af Jakob I 1604 fick namnet
"det bodleianska" (Bodleian library). Han anslog
af egna medel stora summor till denna institution
och skänkte dit värdefulla samlingar af böcker,
som han inköpt under sina resor på kontinenten. B:s
exempel följdes på hans uppmaning snart af flera
mecenater, och f. n. är nämnda bibliotek ett bland
de rikare (600,000 bd, 31,000 handskr.), särskildt
hvad angår bibliska kodexar, rabbin-litteraturen
och källor för den engelska historien. B. adlades
1603. Hans förslag till stadgar för biblioteket
och bref till dess förste bibliotekarie utgåfvos
1703 af Hearne under titeln "Reliquiæ bodleianæ".
(V. S–g.)
Bodley [bå’dli], John Edward Courtenay,
engelsk författare, f. 1853, inom en rik och
förnäm släkt, blef 1874 advokat och 1879 "master
of arts". 1882–85 var han privatsekreterare hos
Charles Dilke. Sedan 1892 har han nästan oafbrutet
vistats i Frankrike. 1898 utgaf han en öfver
hela den bildade världen mycket uppmärksammad
politisk studie öfver detta land, France (2 bd),
öfriga skrifter af honom äro L’anglomanie et les
traditions françaises (1899) och The coronation of
Edward VII (1903), en officiell framställning af det
brittiska rikets tillstånd vid Edvard VII:s kröning.
E. A–t.
Bodman [bad-], by i badensiska kretsen Konstanz,
vid Ueberlinger-sjön. 892 inv. (1900). Ruiner efter
det gamla kejserliga slottet Bodman, efter hvilket
Bodensjön under medeltiden kallades Bodman-sjön.
Bodmansee [bädmanse]. Se Boden-sjön.
Bodmer, Johann Jakob, schweizisk
vitterhetsreformator, f. 19 juli 1698 nära Zürich,
blef 1725 professor i schweizisk historia därstädes
och 1737 medlem af stadens stora råd. Han var länge
själen i Schweiz’ andliga förädling och hade till
lärjungar en stor mängd utmärkta män. 1775 afgick
han från sina befattningar. Död 2 jan. 1783. –
Under grundligt studium af de gamle grekerna och
Milton kom B. tidigt till insikt om den dåvarande
tyska poesiens smaklöshet och armod. I veckoskriften
"Discourse der mahlern", som han 1721–23 utgaf
tillsammans med sin landsman Breitinger,
efter mönstret af Addisons "Spectator",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
