- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1041-1042

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolyai [bå'lljai]. 1. Wolfgang B. 2. Johann B - Bolzano - Bolzano, Bernhard - Bom - Boma - Boma - Boman, Magnus - Boman, Per Konrad - Bomansson, Karl August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

absolute veram exhibens</i> etc. visade han nämligen,
att satsen är obevislig och således att betrakta som
en inskränkande förutsättning, som pålägges rummet
och som logiskt kan tänkas ersatt af en förutsättning
af annan natur. Han uppbyggde nämligen en geometri,
där alla öfriga euklideiska axiom och förutsättningar
äro uppfyllda, men där det ifrågavarande axiomet
icke längre gäller. Denna nya geometri, ehuru
paradoxal för den häfdvunna åskådningen, är sålunda
teoretiskt lika antaglig som den euklideiska, liksom
ej heller vår erfarenhet om rummet i något afseende
ger ett empiriskt företräde åt den ena eller åt
den andra. Emellertid kom den ryske matematikern
Lobatsjevskij ungefär samtidigt och oberoende
af B. till samma epokgörande resultat. Med denne
forskare delar därför B. äran att vara upphofsman
till den stora tankebyggnad, som fått namnet den
"absoluta" eller "icke-euklideiska geometrien"
(under det senare namnet inbegripes vanligen också en
senare skapelse, nämligen den riemannska geometrien;
se Riemann). Såsom anmärkningsvärdt bör
framhållas att Gauss redan 30 à 35 år före B:s
upptäckt kommit till i det väsentliga samma resultat,
men icke publicerat desamma, sannolikt därför att
han icke ansåg tiden ännu mogen för så djärfva
tankar. Slutligen må nämnas att man på senaste
tid, hufvudsakligen genom P. Stäckels forskningar,
lyckats påvisa att ifrågavarande upptäckt icke är
så isolerad från föregående arbeten, som man förut
trott, utan att densamma fasthellre är att uppfatta
som den slutliga länken i en lång kedja af viktiga
förarbeten, nämligen af Wallis, Sacheri, Lambert och
Taurinus m. fl., som förut legat begrafna i glömskan.
H. v. K.

Bolzano, det italienska namnet på staden Bozen.

Bolzano, Bernhard, tysk-österrikisk filosof och
matematiker, f. 1781 i Prag, d. därstädes 1848,
blef 1805 (katolsk) professor i religionsfilosofi
vid universitetet i Prag, men afskedades 1820,
därför att han ansågs hafva framställt kätterska
lärosatser. Såsom teolog var han rationalistisk och
såsom filosof anhängare af Leibniz. Hans förnämsta
filosofiska verk är Wissenschaftslehre. Versuch
einer neuen darstellung der logik
(4 bd,
1837). Som matematiker publicerade B. några
arbeten rörande funktionsteorien, hvilka länge
förblefvo obeaktade, men numera erkännas vara af
stor betydelse och betraktas som förelöpare till
den moderna teorien för funktionen af en reell
variabel. Jfr Hoffmann, "Bruchstücke zu einer
künftigen lebensbeschreibung des dr. Bolzano" (1850).
H. v. K.

Bom. 1. Sjöv. Ett rundhult (vanligen af trä, stundom
af järnplåt), som tjänar att utspänna den undre delen
af ett segel. Bommen får alltid namn efter det segel
den tillhör: mesanbom o. s. v. Bogsprötets
förlängningar kallas klyfvarbom och jagarbom. De
segel, hvilkas underkant "litsas" (iästas) eller
uthalas till en bom, kallas bomsegel. De tåg, med
hvilka bommens och seglets ställning förändras
vid en vindomkastning, kallas b o m s k o t och
det tåg, som uppbär bommens yttre ända,
bomdirk. Tunga bommar erfordra en talja på bomdirken,
hvilken benämnes bomtalja. Stundom får man
äfven höra ledsegelsspiror benämnas ledsegelsbommar,
hvilket beror på en förblandning af den svenska och
den engelska
benämningen. Det rundhult, som tjänar att utbreda
underledseglets undre del och som, då fartyget ligger
i hamn eller till ankars, begagnas till båtarnas
förtöjning, kallas waterbom. Det från densammas
yttre ända akter öfver gående tåget kallas bomtåg
och nyttjas dels till att gifva waterbommen olika
ställning och dels till fäste för dem, som flytta
eller fasthålla båtarna längs fartygssidan. R. N.*

2. Järnv. En inrättning, som användes till
afstängning af vägar och gator, som korsa järnvägen
i plan. Bommar äro vanligen fällbara kring stöd
vid vägens sida och i den kortare ändan försedda med
tyngder, så att de automatiskt resa sig i vertikal
ställning, då de icke vid tågs passerande hållas
fällda. Då de manövreras medelst ledningar från
annan plats, äro de försedda med ringverk, som
ljuder kort innan de fällas och under den tid de äro
fällda, samt med optiska signaler för de vägfarande,
visande röd färg såväl dag som natt. H. L.

3. Artill. Se Kanon.

Boma ("palissader"), i Central-Afrika bruklig
form för befästningar, bestå af förhuggningar
eller af en eller flera rader pålar och äro
merendels af cirkelrund form samt försedda med
en eller få trånga öppningar, som skyddas af små
"tamburer". Dylika befästningar anläggas äfven
af forskningsresande omkring nattlägret i farliga
trakter. (L. W:son M.)

Boma (M’boma), säte för Kongostatens styrelse,
på högra stranden af Kongo, omkr. 100 km. från
mynningen. Emedan det är den längst upp vid
floden belägna punkt, som är tillgänglig för stora
oceanångare, har B. varit en betydande centralpunkt
först för slafhandeln och, sedan denna upphört,
för handeln med det inre Afrikas produkter. Före
Stanleys stora resa var B. den högst upp vid floden
belägna plats, där hvita köpmän slagit sig ned.

Boman, Magnus, öfversättare, f. 1758 i Lilla Mellösa
socken i Södermanland, student i Uppsala 1784,
prästvigdes 1786. Efter ett lif af fattigdom
och försakelser dog han 1808 som skollärare i
Södertälje. Under sin studenttid idkade han grundliga
språkstudier och öfversatte "Phædri æsopiska fabler"
(1788). Sedermera öfversatte han på prosa Ovidius’
"Förvandlingar" (1788–98), "Dionysii Catonis
sedelärande disticha till sin son" (1802) samt
"Arbeten och dagar, sånger af Hesiodos" (1813,
utgifna af L. Hammarsköld). B. var en föregångare
på de metriska öfversättningarnas område genom sina
hexametrar.

Boman, Per Konrad, tonsättare, skriftställare,
f. 1804, d. 1861, kamrerare i generaltullstyrelsen
sedan 1845, var elev af P. Frigel och skref de på
k. teatern i Stockholm uppförda operetterna Byn
i bergen
(1846) och Ljungby horn och pipa (1858)
samt kantaten Gustaf Vasas dröm äfvensom variationer
för piano, sånger m. m., hvarjämte han tillsammans
med J. N. Ahlström utgaf en samling svenska
folkmelodier. Hans litterära verksamhet består
i kritiska uppsatser i Posttidningen, värdefulla
bidrag till "Ny tidning för musik", öfversättning
af Birchs "Darstellung der bühnenkunst" ("Handbok
i den dramatiska litteraturens historia", 1850)
m. m. 1854 höll han i Stockholm en serie talrikt
besökta föreläsningar öfver musikens historia.
A. L.

Bomansson, Karl August, finsk arkivtjänsteman, f. 5
april 1827 på Åland, blef 1853 magister,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free