- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1045-1046

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bombala - Bombard - Bombardemang - Bombardera - Bombarder-galliot - Bombardering - Bombardon - Bombasin - Bombast - Bombasäng. Se Bombasin - Bombax L., bot. Se Beklädnadsväxter och Ceiba - Bombay

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit påtänkt till residens för Australiska
statsförbundet (se d. o., sp. 470).

Bombard (fr. bombarde, it. bombafrdo,
ty. pommer). 1. Mus. a) Ett på 1600- och 1700-talen
brukligt blåsinstrument af trä. Bombarden, från
hvilken fagotten leder sitt ursprung, fanns i
flere storlekar och tonomfång. Den största arten,
bombardone, var mer än 2,6? m. lång. – b) En
i äldre orglar befintlig 16-fots pedalstämma.
A. L.

2. Krigsv. Äldre benämning på kanon.

Bombardemang (fr. bombardement), bombardering (se
d. o.).

<b>Bombardera</i> (jfr Bombard), beskjuta (en plats);
öfverhopa med kastade föremål (confetti, buketter
m. m.).

Bombarder-galliot, sjöv., galliot-tackladt bombskepp,
med två mörsare, uppställda på bäddning framför
den främsta masten. R. P.*

Bombardering (jfr Bombard), krigsv.,
kallas det anfallssätt mot en fästning, då man
efter dennas cernering söker medelst ihärdig och
öfverväldigande beskjutning tvinga kommendanten att
dagtinga. Bombardering förutsätter, för att lyckas,
«n svag kommendant, en demoraliserad besättning,
brist på bombfria täckta rum och en inom fästningen
boende opålitlig civil befolkning, hvars bostäder
kunna nås af de fientliga projektilerna, och har
sålunda ej någon utsikt att föra till målet mot
en väl försvarad modern fästning, så länge dennas
fortgördel ej är genombruten. Under fransk-tyska
kriget 1870–71 intogos flera fästningar (Soissons,
Mézières, Laon m. fl.) genom bombardering,
under det andra (Strassburg och Pfalzburg)
motstodo detta anfallssätt. Se Fästningskrig.
L. W:son M.

Bombardon [båbardå’], fr., ett stort, bastuban
liknande och af denna numera nästan utträngdt
blåsinstrument af bleck. Det har 3 ventiler.
A. L.

Bombasin l. Bombasäng (fr., af grek. bombyx,
silkesmask), urspr, ett i Italien förfärdigadt tyg
af bomull, kamelhår och silke. Sedermera tillverkades
bombasin af enbart kamgarn och utgjorde en ganska tät
och glansig väfnad, som begagnades till klänningar
m. m. Ordet är numera föråldradt, ehuru liknande
tyger fortfarande tillverkas: yllelasting m. fl.
G. A. W.

Bombast (af mlat. bombax, bomull), svulstigt och
högtrafvande framställningssätt. – Adj. Bombastisk.

Bombasäng. Se Bombasin.

Bombax L., bot. Se Beklädnadsväxter och Ceiba.

Bombay [båmbei’]. 1. Presidentskap (presidency)
l. provins i kejsardömet Indien, på Främre indiska
halföns västra kust, mellan 13° 53’ och 28° 45’
n. br. samt 66° 40’ och 76° 30’ ö. lgd, omfattande
488,830 kvkm., hvaraf 318,516 kvkm. omedelbart
under brittisk förvaltning och 170,314 kvkm. under
lydfurstar. Häri är icke inberäknadt ett brittiskt
skyddsområde i Arabien, omfattande staden Aden
med område (207 kvkm.), ön Sokotra (3,579 kvkm.),
ögruppen Kurian Murian, ön Perim samt en kuststräcka i
Arabien utmed Arabiska viken (sammanlagdt omkr. 40,300
kvkm.), hvilket i administrativt hänseende lyder under
guvernören i B. Somaliland-protektoratet i Afrika,
som förut också hörde till B., styres sedan 1898
genom brittiska utrikesministeriet. De portugisiska
besittningarna
Goa, Damão och Diu äro enklaver i
presidentskapet. Man kan i detta särskilja tvenne
regioner, mellan hvilka Narbada bildar gräns, en
nordlig, omfattande Gujarat, halfön Kathiawar, Cutch
och Sind, en låg alluvialslätt och till stor del öken,
och en sydlig, bestående af en smal, bördig kustremsa,
begränsad i ö. af de branta Ghats, samt innanför
dem Deccans högland. Af floderna är blott Indus af
vikt; af Narbada och Tapti tillhör endast nedersta
loppet B. Ghatsbergen bestå af porfyrisk trapp; i
norra trakterna finnas på försteningar rik sandsten
och konglomerat. Indiens stora basaltdistrikt, som
börjar vid Nagpur, bildar nästan hela kusten från
Goa och B. till Cambay-viken. Midten af B. består af
en svart, för bomullsodling lämplig jord. Klimatet
är nästan öfverallt osundt, medeltemperaturen är
27,5°; i Gujarat stiger termometern till öfver 43°
och sjunker ända till 4,4°. Den årliga nederbörden är
i Bombay 2,032 mm., i Poona blott 500 mm., i Kurachi
150–200 mm. och i Haidarabad 63,5 mm. Floran uppvisar
bl. a. vackra tekskogar, kokos- och andra palmer
samt sandelträd. Öfver 7,2 mill. acres äro täckta
af skog. Vilda djur och ormar finnas i mängd; 1890
dödades 1,122 personer och 1,883 kreatur af ormar.

Befolkningen består hufvudsakligen af maratter, men
äfven af parser, belutsjer, perser, pathan (afganer)
och araber. Folkmängden utgjorde 1901 25,424,235
inv. i den indiska delen af presidentskapet,
däraf 18,515,587 i det omedelbart brittiska
området och 6,908,648 i lydstaterna. Af de arabiska
besittningarna hade år 1901 Aden med område 43,974
inv.; Sokotra och de öfriga områdena, för hvilka
exakta befolkningssiffror saknas, hade, det förra
omkr. 12,000 inv., återstoden omkr. 140,000 inv. Med
hänsyn till religion voro 1901: 19,919,163 hinduer,
4,600,876 muhammedaner, 536,116 djaina, 220,087
kristna, 78,880 parser, 13,919 judar o. s. v. I midten
och i s. talas företrädesvis maratti och kanara,
i n. v. är affärsspråket mest gujarati, i Sind talas
sindi, v. om Indus balutji. Folkbildningen står
lågt, ehuru en mängd skolor (med omkr. 12,000 lärare)
finnas. 269 tidningar utkomma inom provinsen, däraf
20 på engelska språket. Hufvudnäring är åkerbruk,
hvilket år 1900 på 24 mill. acres producerade
särskildt hirs och baljfrukter, därnäst ris och
hvete, utmärkt bomull, oljeväxter, tobak, indigo och
socker. Af kreatur funnos 1901: 164,459 hästar, 7,3
mill. nötkreatur, 1,7 mill. får, 2,7 mill. getter,
104,702 kameler (i Sind), hvilka siffror beteckna ett
allmänt tillbakagående mot föregående år, en följd af
missväxten; så gingo under missväxtåret 1900 öfver 1,8
mill. nötkreatur förlorade. De viktigaste industrierna
äro bomullsspinnerier och bomullsväfverier samt
saltproduktion. Bomullsfabrikerna voro 1901 134, med
nära 3,5 mill. spindlar, 31,187 väfstolar och 108,840
arbetare. Äfven sidenvaror, guld- och silfvertråd,
stickerivaror, läder- och järnvaror, trä- och
elfenbenssniderier produceras. Den mycket betydliga
handeln går mest öfver staden B. 1900–01 uppgick
införseln till ett värde af 263,4 mill. rupier,
utförseln till 271,7 mill. rupier, hvilket visade
en sammanlagd minskning sedan föregående år af
omkr. 81 mill. rupier. De under regeringens kontroll
stående järnvägarna hade 1900 en längd af 12,110
km. Telegraflinjernas sammanlagda längd var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free