Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgarskola - Borgarståndet. Se Borgare - Borgarsysla (fno.). Se Borgesyssel - Borgartinget - Borga slott. Se Visingsö - Borga upp, sjöv. Se Borg - Borgbacken - Borgbardun. Se Borg, sjöv. - Borgbrass. Se Borg, sjöv. - Borgeby - Borgen - Borgen [bå'rgen], Vilhelm August - Borgensförbindelse. Se Borgen - Borgenström, Karl, stenograf. Se Stenografi - Borgenär - Borgerdyd - Borgerhout
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsatsskrifning), geografi, tyska och
engelska; 5) föreläsningslinjen med
populärvetenskapliga föreläsningar samt litteratur-
och musikaftnar. Därjämte meddelades äfven
undervisning i körsång. – Skolan lyder under
en styrelse, sammansatt af dels 7 ledamöter,
som utses af "Sällskapet till befrämjande af
Stockholms borgarskola", dels ett antal delegerade
för de territoriella hufvudstadsförsamlingarnas
skolråd, Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms
arbetarförening. – Under arbetsåret 1903–04 räknade
skolan 1,839 lärjungar, hvaraf 914 manliga och 925
kvinnliga, 498 i de lägre afdelningarna, 1,341 i de
högre. Räkenskaperna för 1903 utvisade en behållning
af 83,453 kr. 48 öre. Frv Brg.
Borgarståndet. Se Borgare.
Borgarsysla (fno.). Se Borgesyssel.
Borgartinget var under medeltiden det allmänna
tinget (hufvudsakligast) för sydöstra Norge,
Viken (Borgarþingslög). Det hölls i eller
vid Borg (Sarpsborg). Sedan lagmansinstitutionen
blifvit fullt utvecklad, utbröts ur dess område det
sedermera s. k. Bohus län som en egen lagsaga. Under
borgartinget hörde äfven landskapen kring inre delen
af Kristianiafjorden (Vingulmörk och Vestfold),
hvilka sedermera lades under lagmännen i Oslo och
Tunsberg. På 1500-talet flyttades "lagtinget"
till Fredriksstad, och under detta lades,
antagligen hundra år senare, äfven Tunsbergs stad
och några smärre distrikt väster om fjärden. Detta
Fredriksstads "lagdöme" (lagsaga) egde bestånd
till 1797. Liksom de tre öfriga norska allmänna
tingen, hade borgarting, Ända tills under Magnus
Lagaböte (1263–80) en allmän landslag infördes,
sin särskilda lag. Af denna finnes endast den
äldre "kristen-ret" (kyrkobalken) i behåll.
Y. N.
Borga slott. Se Visingsö.
Borga upp, sjöv. Se Borg.
Borgbacken, ett af två väldiga koncentriska vallar
och grafvar omgifvet, urgammalt fäste vid Borgå
ås utlopp, strax norr om Borgå stad i Nyland. Det
låg redan i ruiner, när Borgå stad först omtalas
– för ett halft årtusende tillbaka –, och dess
grundläggning förlorar sig i tidernas natt. Man
har gissat, att det var en af de stora jordborgar,
som Erik Emundsson enligt sagan uppförde i österland
(Heimskr. Olof d. hel. saga, kap. 81). Folksägnen i
orten förmäler, att en sjöröfvarhöfding Borg haft sitt
tillhåll där och att Borgå fick sitt namn efter honom.
A. O. F.
Borgbardun. Se Borg, sjöv.
Borgbrass. Se Borg, sjöv.
Borgeby, socken i Malmöhus län. Torna härad. 1,115
har. 710 inv. (1903). B. bildar med Löddeköpinge ett
patronellt (altern. mellan egarna till Borgeby och
Löddesborg) pastorat, Lunds stift, Torna kontrakt. –
Inom socknen ligger vid Löddeån Borgeby (Borreby)
gård, ett urgammalt gods, i hvars gamla byggnader
kvarlefvor finnas af det forna befästa slottet. Vid
Borgebybro öfver Löddeå byggdes en skans 1677.
Borgen, Borgensförbindelse, civilr., en persons
åtagande att fullgöra en annans förbindelse,
i händelse den senare icke skulle själf uppfylla
densamma. Den, som åtager sig en sådan förbindelse,
kallas borgesman eller löftesman. Borgen kan ingås för
alla slags rättsliga förbindelser och af hvar och en,
som lagligen eger sig själf förplikta.
Någon viss form för dess giltighet är icke
föreskrifven. – Löftesmannens förbindelse, som
är afsedd att bereda fordringsegaren säkerhet,
ansluter sig som ett stöd till en förut befintlig
förbindelse, hvilken den förutsätter och efter
hvilken den mätes. Däraf är klart, att löftesmannen
är förpliktad, endast om gäldenären är det, att
hans förbindelse upphör i samma ögonblick som den
senares och att han ej kan vara förpliktad i större,
men väl i mindre, omfattning än gäldenären själf. I
hvilken grad han verkligen är förpliktad utvisar
förbindelsen, hvilken måste tolkas strängt efter
orden. Af borgensförbindelsens subsidiära natur
följer vidare, att den först då kan göras gällande,
när det visat sig, att den ursprungliga förbindelsen
icke blifvit uppfylld. Denna förmån (beneficium
excussionis), att först i andra rummet svara för
skulden, kan löftesmannen afsäga sig genom att teckna
borgen "såsom för egen skuld" (proprie-borgen), då han
omedelbart kan sökas för skulden och äfven i öfrigt är
likställd med en gäldenär. Hans ansvarighet vid sådan
borgen förfaller dock, om förbindelsen icke göres
gällande inom tolf månader efter skuldens förfallotid,
där sådan är bestämd; är den förfallen vid anfordran,
tillämpas endast vanlig preskriptionstid. – Om flere
personer ingått borgen för samma skuld, äro dö efter
regeln ansvariga hvar och en för en lika stor del
af densamma; de ansvara "efter hufvudtalet". Dock
kan deras ansvarighet äfven gälla olika stora delar
eller för hvar och en sträcka sig till skuldsumman
i dess helhet (solidarisk borgen); sådant måste då
vara uttryckligen sagdt i förbindelsen. En löftesman,
som betalt till borgenären, förvärfvar därigenom
(för så stor del af skulden, som icke belöper sig
på honom själf) dennes rätt såväl mot gäldenären
som mot de öfrige löftesmännen. Om borgen för samma
skuld tecknats af flere personer på olika tider,
har en äldre borgesman dock ingen rätt mot en
senare (men väl omvändt). Se vidare Uppbördsborgen.
I. Afz.
Borgen [bå’rgen], <sp>Vilhelm August</<sp>, dansk skolman,
f. 1801 på Nöragergaard vid Slagelse, d. 1884
i Köpenhamn. B. utnämndes 1844 till direktör för
Köpenhamns kommunala skolväsen och utvecklade i denna
egenskap en betydelsefull verksamhet, hvarigenom
undervisningen reformerades och förbättrades,
tidsenliga skolbyggnader uppfördes, lärarlönerna
höjdes och de olika skolorna organiserades fastare
under ledning af inspektörer. B. var kultusminister
i Rottwitts ministär 1859–60 och lefde sedan som
privatman.
Borgensförbindelse. Se Borgen.
Borgenström, Karl, stenograf. Se Stenografi.
Borgenär, i allmänhet person, som har något att fordra
af en annan. Den senare kallas gäldenär. Jfr Konkurs.
Borgerdyd, Selskabet for, en i Köpenhamn
1785 stiftad förening "for at virke til borgerdyds
udbredelse", i synnerhet till främjande af enkelhet i
lefnadssätt och klädedräkt. Det upplöstes efter få års
förlopp till följd af inre slitningar, men hade 1787
grundlagt en lärd skola, Borgerdydskolen i Köpenhamn,
från hvilken 1795 afskildes en motsvarande i
Kristianshavn. Jfr H. Lund, "Selsk. f. borgerdyd" (1885).
E. Ebg.
Borgerhout [bå’rgerhaut], en östlig förstad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
