Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourette - Bourg - Bourgabeyf - Bourgault-Ducoudray [borgå-dykodrä], Louis Albert - Bourgelat [borJla'], Claude - Bourgeois - Bourgeois [borJwa], boktr. Se Borgis - Bourgeois [borJwa], fransk teaterförfattare. Se Anicet-Bourgeois - Bourgeois [borJwa], Léon Victor Auguste - Bourgeois [borJwa], Àmile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[börde swa’], fr., garn, spunnet af silkesnoils l. stumba
(se d. o.).
G. A. W.
Bourg [bōr], namn på flera orter i Frankrike.
– 1. B.-d’Oisans, Le. Se Oisans.
– 2. B.-de-Péage, stad i dep. Drôme,
vid Isère. 4,288 inv. (1901). Silkesodling.
– 3. B.-en-Bresse, hufvudstad i dep. Ain, i det
gamla landskapet Bresse. 17,870 inv. (1901).
I kyrkan Notre-Dame-de-Brou finnes Filip den skönes
berömda mausolé. B. har en normalskola för
lärare och lärarinnor, döfstuminstitut, dårhus
och museum. Tillverkning af mineralvatten; handel
med spannmål, vin och boskap. – 4.
B.-la-Reine, by i dep. Seine, 7 km. s. om Paris.
4,181 inv. (1901). Där utkämpades 19 sept. 1870
en häftig strid mellan tyskar och fransmän. – 5.
B.-lès-Valence, förstad till Valence, dep. Drôme,
vid Rhône. 3,512 inv. (1901). – 6. B.-S:t-Andéol,
stad i dep. Ardèche, till höger om Rhône. 3,539
inv. (1901). – 7. B.-S:t-Maurice, by i dep. Savoie,
870 m. ö. h., vid Isère och den väg, som leder öfver
Lilla S:t Bernhard. 1,182 inv. (1901).
Bourganeuf [borganö’ff], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Creuse, vid Orléans-banan. 2,822
inv. (1901). Stenkolsgrufvor, porslins- och
pappersfabrikation.
Bourgault-Ducoudray [borgå-dykodrå], Louis Albert,
fransk musiker, f. 1840, elev af Thomas, bildade
i Paris en körförening till uppförande af Händels,
Bachs och andras verk, deltog i kriget 1870–71 och
reste sedan till Grekland, hvarifrån han samlade
och utgaf folkvisor. F. n. är han ansedd professor i
musikhistoria vid konservatoriet i Paris. Bland hans
skrifter märkes Étude sur la musique ecclésiastique
grecque (1877). Hans kompositioner bestå af sånger,
orkestersaker, körverk (Stabat mater, Prométhée)
och operor (Michel Colomb, Thamara m. fl.).
A. L.
Bourgelat [bor j la7], Claude, fransk veterinär,
f. 1712 i Lyon, d. 1779, praktiserade en tid
som advokat, men drog sig snart på grund af
samvetsskrupler tillbaka från denna ställning
och ingick i musketörernas kår samt blef chef
för ridskolan i Lyon. I denna stad fann han äfven
tillfälle att studera medicin, och denna lade han
till grund för sina studier af hästen i friskt och
sjukt tillstånd. På hans initiativ upprättades
i Lyon Europas första djurläkarskola (1762),
som snart besöktes af studerande från hela Europa,
bl. a. P. Hernqvist från Sverige och P. K. Abildgaard
från Danmark, hvardera grundläggare af veterinärskolor
i sitt fädernesland. B. erhöll den inbringande
posten som generalkommissarie öfver stuterierna och
blef 1766 direktör för den nya veterinärskolan i
Alfort, samtidigt med att han behöll öfveruppsikten
öfver Lyonskolan. Han blef äfven ledamot af
institutet. B. författade åtskilliga läroböcker
i sin vetenskap, hvilka öfversatts till flera
språk. Särskildt må nämnas Traité de la conformation
extérieure du cheval, de sa beauté et de ses défauts
(1776; 8:e uppl. 1832). I Alfort är rest en staty
af B.
Bourgeois [borjwa7], fr. (af bourg, borg), borgare,
civilperson.
Bourgeois [borjwa’], boktr. Se Borgis.
Bourgeois [borjcwa7], fransk teaterförfattare. Se
Anicet-Bourgeois.
Bourgeois [bor j w a7], Leon Victor
Auguste, fransk statsman, f. 21 maj 1851 i
Paris, studerade juridik och inträdde sedan i
administrationen. 1882 prefekt i dep. Tarn och
1885 i Haute-Garonne, var han polisprefekt i
Paris under de kritiska dagarna 1887, då Grévy
afgick från» presidentposten, och lade därvid i
dagen stor klokhet och energi. Följande år valdes
han som motkandidat mot Boulanger till deputerad
för dep. Marne och slöt sig i kammaren till de
radikale, ehuru han förut ansetts hysa reaktionära
tänkesätt. Han blef 1888 understatssekreterare
i ministären Floquet och afgick samtidigt med
denne året därpå, blef s. å. inrikesminister i
Tirards och 1890 undervisningsminister i Freycinets
kabinett. Särskildt på sistnämnda plats visade han
mycken energi och lyckades genomföra en del viktiga
reformer af den franska elementarundervisningen,
hvarför han också fick behålla sin post i Loubets
därpå följande ministär (febr.–nov. 1892). Under
"Panamaskandalens" hetsigaste tid (1893) skötte
B. det just då särskildt kinkiga justitieministeriet
i Ribots kabinett, hvarvid han förfor med synnerlig
skärpa mot de brottslige samt t. o. m. anklagades
för att hafva försökt influera på vittnena till de
komprometterades förfång. Han lyckades emellertid
rättfärdiga sig för denna anklagelse och bildade 31
okt. 1895 själf ett radikalt kabinett. Därunder kom
han i konflikt med senaten, där han var i minoritet
och lyckades med ganska stor skicklighet gifva det
hela karaktären af en konstitutionell tvist, där det
gällde senatens rätt att genom anslagsvägran störta
en ministär, som hade kammarens förtroende. Denna
strid slutade dock med B:s afgång (29 april 1896),
sedan det visat sig, att folket föga brydde sig
om dess innebörd och utgång och att valmännen
indirekt stödde senaten. 1898 var B. en kort tid
undervisningsminister i kabinettet Brisson. 1899
deltog han som en af Frankrikes representanter i
"fredskonferensen" i Haag, där han vann allmän
aktning såsom en af de dugligaste och mest nitiske
deltagarna. 6 juni 1902 och 15 jan. 1903 valdes han
till president i deputeradekammaren, men kunde 1904 ej
mottaga omval på grund af familjeskäl. ’
E. A–t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
