- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1363-1364

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourget - Bourget ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomflytes af Leysse, som faller ut i sjöns sydände
och såsom den 4 km. långa Savièreskanalen bildar
sjöns utlopp i Rhône. Vid sjöns stränder ligga det
berömda cisterciensklostret Haute-Combe (se d. o.) i
v. och slottet Châtillon i n. öster om sjön ligger
Aix-les-Bains och vid södra änden byn Le Bourget,
efter hvilken sjön har sitt namn. Därifrån bestiger
man det utsiktsrika Dent-de-Chat, 1,497 m. – 2. Le
B
. [le-], by i franska depart. Seine, 11 km. n. ö. om
Paris. 2,868 inv. (1901). Under Paris belägring
1870 var B. flera gånger skådeplatsen för häftiga
strider, af hvilka de betydligaste utkämpades 30
okt. och 21 dec.

illustration placeholder

Bourget [börja], Charles Joseph Paul, fransk
romanförfattare och kritiker, f. 2 sept. 1852 i
Amiens, fullbordade med utmärkelse sina humanistiska
studier i Paris. Sin vittra alsiring började han som
diktare på vers, med samlingarna Au bord de la mer
(1872) och den mer betydande La vie inquiète (1874),
i hvars veka, formfulländade strofer man redan kunde
skönja hans böjelse för inträngande själsmålning
och hans svårmodiga grundstämning. I bunden form
författade han vidare den gripande dikten Édel
(1878) och samlingen Les aveux (1882), hvilken
företer genljud från Baudelaire såväl som från
Shelley och Keats. (B:s samlade poem utgåfvos i 2
bd 1885–87.) Därmed lämnade han versformen för att
i stället egna sin penna åt den kritiska essaien och
åt romanen. Han skref, hufvudsakligen i "La nouvelle
revue", ypperliga studier i känslometafysik och
litterär kritik öfver de af seklets skriftställare,
som han funnit mest påverka den samtida generationens
tanke- och känslolif (Baudelaire, Renan, Taine,
Flaubert, Beyle, A. Dumas d. y., bröderna Goncourt,
Leconte de Lisle, George Sand, Amiel, Shelley,
Turgenjev m. fl.). Dessa uppsatser samlades efter
hand i bokform: Essais de psychologie contemporaine
(1883), Nouveaux essais (1885) och Études et portraits
(2 bd, 1888). Genom analysens skärpa i förening med
själfullhet höra dessa studier till det förnämligare
på sitt område. Likaså äro i B:s Sensations d’Italie
(1891) intrycken af Italiens natur, konstverk
och minnesrika orter mottagna och återgifna med
ovanlig finhet. Romanens vädjobana beträdde han med
L’irréparable (1884; "Offrad", 1886), och en lång
följd dylika arbeten har ställt honom i främsta
ledet bland samtidens franske författare. De mera
betydande af hans romaner äro Cruelle énigme (1885;
"En grym gåta", 1887), Un crime d’amour (1886), André
Cornélis
(1887; sv. öfv. s. å.), Mensonges (s. å.),
den tankeväckande Le disciple (1889), Une coeur de
femme
(1890), La terre promise (1892; "Det förlofvade
landet", 1893), Comopolis (1892; sv. öfv. 1893), Une
idylle tragique
(1896; "En tragisk idyll", s. å.),
Le fantôme (1901), Monique (1902; sv. öfv. 1903)
och den uppseendeväckande reaktionära tendensromanen
L’étape (1892). Som novellförfattare, har han i
Pastels (1889) lämnat tio fina kvinnoporträtt
och i <i>Nouveaux pastels</i (1891) tio manliga; äfven
Drames de famille (1900) äro med styrka skrifna
smärre berättelser. Af intresse såsom belysande B:s
teorier är hans arbete Physiologie de l’amour moderne
(1890). I Outre-mer (1895) nedskref han sina intryck
af Nord-Amerikas förenta stater under åtta månaders
vistelse där.

I sitt vittra, författarskap satte B. sig till mål
att med grundlighetens allvar studera och skildra
kulturmänniskan. Han likasom inympade på sig själf den
unga generationens andliga sjukdomar, han ville blifva
sin samtids "själskirurg" och har alltmera framträdt
som dess moralist. Det är ett dekadansskedes
öfverförfinade, af njutningar lifströtta och osundt
reflexionslystna människor han behandlar. B:s till
idealitet trängtande konst gaf en signal till
reaktion mot naturalismen, men själf lånade han
naturalismens metod. Äfven fysiologiska problem går
han på lifvet lika djärft som Zola, men B. är mera
förbehållsam och koncentrerad i sin framställning,
och hans stil har ett genomkultiveradt, ofta lyriskt
behag, som afspeglar hans naturell. Han har särskildt
vunnit anseende som skarp psykolog, hvilken riktat
uppmärksamheten på människokaraktärernas dolda
rottrådar och är mästare i att tyda invecklade
själsrörelser. Sina ämnen tar han mest från den högre
societeten under tredje republiken. Länge höll han
sig gärna till finansfurstarnas värld; deras kvinnors
förvillelser och intimaste hjärterörelser skildrade
han med delikat pensel, och hans öfverseende, mildt
skeptiska sofistik har gjort hans böcker ofantligt
omtyckta hos den förnäma kvinnovärlden i Frankrike. I
sitt moraliserande ger han väsentligen den förvända
uppfostran skulden till ett förvekligadt släktes
brist på vilja, tro och sedlig motståndskraft. För
egen del har han nått fram till "omvändelse", så
att han i "L’étape" försvarar katolicismen och de
aristokratiska traditionerna som grundvalar för
samhället. B. saknar egentlig omedelbarhet som
diktare, och i hans berättelser finnes för litet
af glädje. Han är icke stark i att skapa lefvande
personager; den genomträngande psykologien är i
sin systematiskhet tämligen abstrakt och utifrån
påhängd, ehuru man visserligen ej sällan äfven finner
hos honom skaldens blick för det instinktiva och
irrationella i människors handlingssätt. – B. invaldes
1894 i franska akademien. Hans "Oeuvres complétes"
utgifvas sedan 1899 i en till 12 bd beräknad upplaga.

E. F–t.

Bourgneuf-en-Retz [borgnörff-ä-rås], stad i franska
depart. Loire-inférieure (Bretagne), 2 km. från
Bourgneuf-viken, vid en i densamma utmynnande
kanal. 3,042 inv. (1901), mest fiskare och
ostronfångare. Salt hämtas ur stora saltträsk.

Bourgogne [borgå’nj], fordom en fransk provins,
motsvarande dep. Ain, Saône-et-Loire, Côte-d’0r och
Yonne. 25,714 kvkm. Se Burgund.

Bourgogne [borgå’nj], Louis, hertig af B., Ludvig
XIV:s sonson, f. 1682, d. 1712, uppfostrades af
Fénélon, som kufvade hans vilda lynne, men gjorde
honom bigott och osjälfständig. 1701 blef han högste
befälhafvare öfver franska armén i Tyskland och 1702
öfver stridskrafterna i Flandern; men hans fromma,
prästerliga sätt var icke egnadt att skaffa honom
anseende hos soldaterna, och efter nederlaget vid
Oudenaarde (11 juli 1708),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free