- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1395-1396

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boyer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brabançonne [brabãså’n], fr., den belgiska
revolutions- och frihetssången från 1830, författad af
skådespelaren Déchet och satt i musik af Campenhout.

Brabançons [brabãså’], fr., brabanter; legotrupper
under 12:e årh., till största delen bestående
af äfventyrsälskande riddare från Brabant, till
hvilka sällade sig en mängd vagabonder från andra
länder. Dessa trupper voro fruktade för sin vildhet
och plundringslystnad.

Brabant, landskap i holländsk-belgiska dallandet,
deladt mellan konungariket Nederländerna och
konungariket Belgien. – Den nederländska provinsen
Noord-Brabant är belägen mellan Limburg, Gelderland,
Zuid-Holland, Zeeland och Belgien samt har en
areal af 5,128 kvkm. och 553,842, mest katolska,
inv. (1899). Landet, som utgöres af fruktbara
sträckor, blandade med hedar och träsk, genomflytes
af floderna Maas, Aa och Dommel samt har dessutom en
mängd kanaler. Boskapsskötseln och åkerbruket äro
högt uppdrifna. Betydande industri: bomullstyger,
hudar, lervaror m. m. Klimatet är fuktigt, men
sundt. Hufvudort är ’s Hertogenbosch. Den till Belgien
hörande delen af det forna Brabant är delad i tvenne
provinser: Antwerpen (se d. o.) och Brabant (äfven
kalladt Zuid-Brabant). Det senare är beläget
mellan Antwerpen, Limburg, Liège, Namur, Hainaut och
Öst-Flandern samt har en areal af 3,283 kvkm. med
1,318,051 inv. (1902). Med 401 inv. på 1 kvkm. är
det Belgiens tätast befolkade provins. Invånarna,
som äro katoliker, äro i norra delen flamländare,
i den södra valloner. De förnämsta vattendragen
äro Dyle och Senne. Provinsen är en ytterst bördig
slättbygd, väl odlad, med utvecklad industri och
tätt järnvägsnät. Klimatet är sundt. Den belgiska
provinsen B. är delad i tre arrondissemang: Bruxelles,
Louvain och Nivelles. Hufvudstad är Bruxelles.
(J. F. N.)

B., som på romarnas tid var bebodt af en
germansk-keltisk blandningsras och tillhörde Gallia
belgica
, eröfrades i 5:e årh. af frankerna, kom vid
det merovingiska rikets delning till Austrasien och
vid det karolingiska rikets till Lotharingien. När
detta i sin tur föll sönder, utgjorde B. en del af
hertigdömet Nedre Lothringen och tillföll jämte detta
Tyska riket. Det blef snart skildt från Lothringen och
under Henrik I (1190–1235) hertigdöme. Bland dennes
efterträdare märkes Johan I, som 1288 vann den i dikt
förhärligade segern vid Woeringen. Det omfattade
under sin största utsträckning den nuv. holländska
prov. Noord-B., belgiska prov. B. och belgiska
prov. Antwerpen. 1403 tillföll det hertig Anton
af Burgund, son till Filip den djärfve, och 1477
habsburgska ätten genom Maximilians af Österrike
giftermål med Maria af Burgund, dotter till Karl den
djärfve. Under nederländska frihetskriget eröfrades
B. af "de sju provinserna", som i freden 1648 behöllo
norra delen under namnet "Generalitetslanden"; södra
delen var däremot spansk besittning till 1714, då den
jämte det öfriga Belgien tillföll Österrike. Josef
II framkallade där genom sina brådstörtade reformer
en allvarsam resning, som först hans efterträdare
Leopold II genom eftergifter lyckades kväfva. 1794
eröfrades B. af Frankrike och afträddes till detta
land formligen genom freden i Campo-Formio 1797. 1815
ingick det i konungariket Nederländerna, men revolutionen
1830 delade det åter, så att norra delen tillföll
Holland, södra delen Belgien.

B. egde en konstitution kallad Joyeuse entrée
l. Blijde inkomst, som tillförsäkrade dess invånare
såväl rättsligt skydd som vissa politiska rättigheter:
sålunda fick ingen medborgare åtalas annat än vid
landets vanliga domstolar, inga nya lagar stiftas
utan samtycke af landets tre ständer, prästerskapet,
adeln och de viktigaste städernas representanter,
och inga utlänningar beklädas med ämbeten. Det var
kränkningen af dessa rättigheter, som framkallade B:s
anslutning till upproret mot Filip II och Josef II.
E. A–t.

<b>Brabant-aln,</b< ett i Holland och Belgien förr användt
längdmått. Se Aln, sp. 688.

<b>Brabant-thaler.</b< Se Albertus-thaler.

Braça [bra’sa], port. ("famn"), ett längdmått i
Portugal, = 2,2 m. En kvadratbraça (åkermått äfven i
Brasilien) = 4,84 kvm.

<b<Bracara Augusta,</b< romarnas namn på staden
Braga.

<b>Braccæ (lat.), byxor. Se Dräkt.

Bracciano [brattjānå], stad i italienska prov. Roma,
ö. om Civitavecchia, vid Braccianosjön. 3,987
inv. (1901). Där finnes ett af Napoleone Orsini 1480
uppfördt ståtligt palats, som nu eges af familjen
Odescalchi, hvilken har titeln hertig af B. –
<sp>Bracciano-sjön</b> (lat. Lacus sabatinus), 56,1 kvkm.,
160 m. ö. h., som är en forntida krater, har sitt
utlopp genom floden Arrone.

<b<Braccio</b> [bra’ttjå], it., aln (se d. o., sp. 688).

Braccio di San Raniero [bra’ttjå], den landtunga,
som begränsar Messinas hamn.

<b<Brace</b< [bréVs]. 1. John Pierce B., nordamerikansk
pedagog, f. 1793 i Lichtfield, Connecticut,
d. 1872, tillhörde en af Nya Englands äldsta
puritansläkter. Han graduerades 1812 och verkade
först som föreståndare för akademien i Lichtfield
och sedan 1832 som föreståndare för Hartfords
lärarinneseminarium. Där var han lärare för ett stort
antal af den amerikanska kvinnorörelsens ledande
personligheter, bl. a. Harriet Beecher Stowe. B.,
som äfven egnade sig åt litterär verksamhet, anses
ha utöfvat synnerligen stort inflytande på amerikansk
kvinnobildning.

illustration placeholder


2. Charles Loring B., den föregåendes son,
filantrop, f. 1826 i Lichtfield, Connecticut,
d. 1890 i Engadin i Schweiz, egnade sig efter vid
Yale 1846 vunnen doktorsgrad först åt teologiska
studier och predikoverksamhet samt företog 1850–52
vidsträckta resor, delvis till fots, genom
olika delar af Europa, hvarvid han särskildt
studerade fångvård , förbättringsanstalter och
s. k. "trasskolor". Därunder blef han 1851 arresterad
i Ungern som misstänkt för att vara agent åt till
Amerika flyktade revolutionärer, men frigafs efter
en häftig notväxling mellan regeringen i Wien och
Förenta staternas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free