Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1501-1502 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandy ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man hästarna ständigt påselade, hvaremot numera
selarna vanligen hänga vid fordonen och genom
särskilda anordningar kunna påsättas inom några
få sekunder. När manskapslogementen ligga uti
brandstationens öfre våning, brukas ofta glidstänger
ned till redskapshallen. För öfrigt inrymmer en
modern brandstation en massa lokaler, såsom:
telegrafrum, verkstäder, gymnastiksal, badlokal,
förrådsrum, matlokal, läsrum, torn för slangtorkning,
s. k. exercistorn o. s. v. Den första fullt tidsenliga
brandstationen i Sverige uppfördes i Gäfle 1891,
efter ritning af Ferd. Boberg. Brandstationen i Malmö,
uppförd 1894 efter ritningar af A. Arvidius,
torde särskildt kunna framhållas såsom
en af vårt lands tidsenligaste. Större städer äro
vanligen uppdelade i olika släckningsdistrikt (Paris
t. ex. i 22) med särskilda brandstationer i hvarje
distrikt.

Fig. 52. Automobiler i brandväsendets tjänst.

Fig. 53. Gammalt spruthus.

Fig. 54. Gammal brandstation.

Litteratur. De äldsta underrättelserna om
eldsläckningsväsendet förekommer hos de gamle romerske
skriftställarna. Från medeltiden finnas endast några
brandordningar och berättelser om eldsvådor. Först
mot slutet af 17:e årh. framträdde en särskild
eldsläckningslitteratur. Det äldsta kända
arbetet på detta område trycktes på holländska i
Amsterdam 1690 och innehåller en beskrifning på den
"nyuppfunna slangbrandsprutan och dess användning
till släckning". Bokens författare var Jan van der
Heyden, generalbrandmästare i Amsterdam. Numera
har särskildt i Tyskland en omfattande litteratur
rörande brandväsendet uppstått. Tack vare det
österrikiska och det bajerska brandväsendet har
öfver eldsläckningslitteraturen börjat upprättas
en katalog, som till 1902 uppvisade 1,622 nummer
för endast Österrike, Tyskland och Schweiz. Se
vidare Ahlström, "Handbok i eldsläcknings-
och brandförsäkringsväsendet" (1879), Döhring,
"Handbuch des feuerlösch- und rettungswesens"
(1881), Hönig, "Löschen und retten" (1894), Krameyer,
"Die bekämpfung des schadenfeuers" (3:e uppl. 1898),
Gautsch, "Das chemische feuerlöschwesen" (1891),

Fig. 55. Gäfle nya brandstation.

Fried, "Katechismus des feuerlösch- und
feuerwehrwesens" (1899), "Feuerschutz und
feuerrettungswesen" (1902, utg. på uppdrag
af preussiska inrikesministeriet), Molitor,
"Feuerschutz und -trutz" (2:a uppl. 1902), samt
tidskrifterna "Archiv für feuerschutz, rettungs-
und feuerlöschwesen", "Zeitschrift für die
deutsche feuerwehr", "Fire record" (New York),
"Western fireman" (Chicago), "The vulcan" (London),
"Journal des sapeurs-pompiers" m. fl. "Malmö stads
brandväsende förr och nu" (1903) har utförligt
beskrifvits af B. Cederström. Sedan 1876 utgifves
årligen berättelse ang. Stockholms stads
brandväsende. B. C–m.

Brandy [brä’ndi], eng., drufbrännvin, konjak;
i Amerika betecknar ordet destillerad spritdryck
i allmänhet.

Brandywine creek [brä’ndiωain krī’k], liten å
i nordamerikanska staten Delaware. Amerikanerna
blefvo 11 sept. 1777 på B:s stränder besegrade af
engelsmännen.

Brangwyn [brä’ŋωin], Frank, flamsk-engelsk målare,
f. 1867 i Bruges, af engelska föräldrar, bosatt i
London, innehar en framstående plats bland samtidens
orientmålare och bland kolorister öfver hufvud
taget. Den tropiska solens verkan på brännhet sand
och på människor i färgstarka dräkter, vimlet på
marknadsplatser, på gator eller vid hamnar i orienten
målar han med en egenartad lekfull teknik, i käcka,
mustiga färgfläckar, skenbart kastade om hvarandra
på duken. Det är en stark dekorativ hållning i hans
målningar, och på det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>