- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
3-4

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Branting. 1. Lars Gabriel B. - Branting. 2. Anna Matilda Charlotta B., född Jäderin - Branting. 3. Karl Hjalmar B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förord tillstånd att under några år studera vid
Karolinska institutet och Serafimerlasarettet. Ehuru
redan öfveransträngd till kropp och själ,
blef han småningom genom gymnastik, kallbad och
den strängaste lefnadsordning mindre sjuklig och
utnämndes 1839 på den döende Lings förord till dennes
efterträdare såsom föreståndare för gymnastiska
centralinstitutet, hvilken befattning han bibehöll
till 1862. År 1837 fick han professorstitel. Död 27
mars 1881 i Stockholm. – B:s lifsgärning är egentligen
sjukgymnastikens närmare utveckling. Genom mångåriga
försök, trefvande i djupaste mörker och under
svårigheter, hvilka de nuvarande handhafvarna af
sakens olika grenar ej mera kunna rätt tydligt inse,
lyckades Ling att efter hand framställa de första
erfarenhetslagarna, som bestämma valet och formen,
bereda enkelhet och s. k. "individualisering". Ännu
fullständigare och formsträngare bestämde B. valet
i sjukgymnastiken. I det tekniska ansågs han
öfverdrifva noggrannheten. Emellertid utredde han
tydligare än Ling den länge och ifrigt bestridda
grundläran för hela gymnastiken, att många aktiva
och passiva rörelser hafva en framstående "specifik"
verkan, att den bestämmande principen för valet och
för rörelsernas indelning icke hvilar på yttre,
godtycklig schematisering, icke på redskap, ej
heller på ledernas förmåga af flera eller färre
"kombinationer", icke ens på "muskellifvet"
ensamt o. s. v., utan förnämligast på utvägarna
att verka "genom kärl och nerver", medelbart
eller omedelbart, tillförande eller frånförande,
aktivt eller passivt. Detta hans åskådningssätt
mötte starkt motstånd och ansågs innebära en
öfverdrift. Läkarnas meningar därom voro mycket
delade i flera afseenden. Från 1849 uppträdde flera,
som ansågo hans förklaringsgrund ohållbar och spådde
dess snara undergång. Den tyske fysiologen Ludwigs och
den holländske läkaren Mezgers (jfr Massage)
nyare erfarenheter tala dock annorlunda, öfverallt,
hvarest sjukgymnastik förekommer, följas samma förråd
af rörelser och samma grunder för dess användning, som
begagnades af B.; endast namnen afvika litet. Äfven
den tekniska noggrannheten ansågs med tiden vara så
väsentlig, att man på 1860-talet uppfann maskiner i
afsikt att öka den "vetenskapliga korrektheten". B:s
på erfarenhet grundade sträfvan efter bestämdhet
och enkelhet i valet och formen har äfven inverkat
på de andra gymnastikgrenarna, och man har i flera
länder redan utmönstrat en massa godtyckliga
rörelser. B. framställde ej själf sin metod i
utgifna skrifter; senare ordnade och utgaf emellertid
Hjalmar F. Ling Delar af L. G. Brantings efterlemnade
handskrifter
(3 bd, 1882–85). Bland B:s lärjungar ha
tvenne läkare, tysken Neumann och engelsmannen Roth,
utförligast redogjort för metoden. – B. var äfven
musikaliskt bildad och komponerade sånger i strängt
flerstämmig stil, bl. a. till ord af Stagnelius och
Ling. H. F. L. (Lvn.)

2. Anna Matilda Charlotta B., född Jäderin,
den föregåendes sonhustru, författarinna, f. 19
nov. 1855 i Stockholm, gift 1877 med löjtnant
G. V. von Kræmer, skild 1883 och omgift 1884
med Hj. Branting (se nedan). Hon har under
signaturen René lämnat journalistiska och vittra
bidrag till många periodiska publikationer och är
sedan 1892 teaterkritiker i Stockholmstidningen.
Utom ströskriften Kultur och alkohol (1902)
har fru B. i bokform utgifvit Lena (1893),
Sju martyrer från den husliga härden (1894)
och Staden (1901). Samtliga dessa arbeten äro
utprägladt realistiska nutidsskildringar och ha sin
tyngdpunkt i återgifvandet af kvinnors karaktärer
och lifsförhållanden. Fru B. är orädd i motivvalet
och genomför den novellistiska idén med käckhet och
följdriktighet. Både i dessa berättelser och framför
allt i de kritiska samt kåserande tidningsuppsatserna
är stilen rask och pikant, uttryck för en
vaken iakttagelse och ett lifligt, för satir
lagdt lynne. R–n B.

3. Karl Hjalmar B., den förstnämndes
son, socialdemokratisk partiledare, publicist, f.
23 nov. 1860 i Stockholm, utgick 1877 som student
från beskowska skolan därstädes. Han hade då redan
börjat frivillig tjänstgöring på Stockholms observatorium under
ledning af astronomerna Gyldén och Backlund. Vid
Uppsala universitet studerade B. därefter i fem år
de fysisk-matematiska vetenskaperna och tjänstgjorde
dessemellan flera gånger samt ånyo 1882–83 som
amanuens vid Stockholms observatorium. Redan som
student hade han börjat lifligt intressera sig för
politiska och ekonomiska tidsfrågor, och sedan han
genom studier och resor ytterligare fördjupat detta
intresse samt alltmera afgjordt omfattat radikala
idéer, lämnade han en lefvande vetenskaplig bana
för att helt egna sig åt det arbete, som gjort
honom till den svenska socialdemokratiens främste
representant. Genom en gåfva af 3,000 kr., hvarmed
han, då Stockholms arbetarinstitut 1881 förvägrades
anslag af stadsfullmäktige, tryggade dess då hotade
tillvaro, hade B. tidigt lagt i dagen riktningen af
sitt hufvudintresse. 1884 blef han medarbetare i
K. P. Arnoldsons tidning "Tiden", hvilken B. 1885
räddade från att nedläggas och sedan väsentligen
på egen bekostnad såsom utgifvare redigerade i
samklang med den då i vårt land, efter impulser från
en begynnande socialistisk agitation, framväxande
ekonomisk-fackliga arbetarrörelsen. Sedan "Tiden", som
antagits till organ för fackföreningarna i Stockholm,
måst nedläggas 1886, blef B. utgifvare af den året
förut uppsatta "Socialdemokraten" och stod därmed helt
inom socialismens läger. Med undantag för åren 1892–96
har han sedan alltjämt varit hufvudredaktör för detta
det socialdemokratiska partiets och de fackligt
organiserade arbetarnas hufvudorgan i Sverige. I
egenskap af ansvarig utgifvare för "Socialdemokraten"
blef B. 1888 för aftryckande af två uppsatser, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free