Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Branting. 3. Karl Hjalmar B. - Branting. 4. Agnes Margareta Matilda B. - Brantôme, Pierre de Bourdeilles de - Brants - Branäs ö, fordom namn på Djurö i Bråviken. - Brasch, Christian Henrik - Brasck, Samuel Petri. Se Brask 1. - Bras-de-fer, fr., järnarmen. Se La Noue. - Brasen, Hans Ole - Brasero (sp.), bärbar värmeapparat - Brasidas, spartansk fältherre - Brasilianska litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betecknats såsom innehållande resp. förnekelse
och hädelse efter § 3 mom. 1 och 2
T. F., ådömd dels böter, dels 3 1/2 månaders
fängelsestraff. "Socialdemokraten" har under B:s
ledning kämpat för sina idéer med mycken talang och
energi, men också med den aggressiva hänsynslöshet,
som alltid mer eller mindre kännetecknar denna
riktnings stridssätt, med ständigt och starkt
underblåsande af klasshatet och med en sällan
bruten konsekvens i försvaret af allt, som
af organiserade arbetare eller å deras vägnar
företages mot andra samhällsmedlemmar. Vid sidan af
sin publicistiska verksamhet har B. under åratal
såsom talare på en massa möten i olika delar af
landet oförtrutet agiterat för socialdemokratien och
fackföreningsrörelsen, hvilkas säregna förbindelse
genom den s. k. "tvångsanslutningen" han äfven
främjat. Genom sin framstående folkliga vältalighet,
hvars mest utmärkande egenskaper torde vara klarhet i
tanke och uttryck, behärskning och formell smidighet,
genom sin bildningsgrad och, ej minst, genom värmen i
sin verkliga öfvertygelse har han mer än någon annan
vunnit en auktoritativ ställning inom den svenska
arbetarrörelsen. Emellertid har B., som understödde
den s. k. storstrejken under rösträttsfrågans
behandling i riksdagen 15 och 16 maj 1902, sedermera
kommit i strid med en del af sitt parti genom att
uppträda mot en förnyad och i större skala anlagd
politisk strejk, hvarvid han dock endast åberopat
opportunitetsskäl; och under de senare åren har han
stundom äfven haft att bekämpa en inom eller vid sidan
af arbetarrörelsen uppväxande anarkistiskt färgad
opposition. – 1896 invaldes B. i riksdagens andra
kammare som en af representanterna för Stockholms
femte valkrets, ett uppdrag, som han ännu (1905)
innehar. Som motionär i riksdagen har han förnämligast
arbetat för social lagstiftning (omfångsrika
arbetarförsäkrings-motioner 1898, 1900, 1901 och
1905, för upphäfvande af den graderade röstskalan
vid stadsfullmäktigeval i förbindelse med införande
af proportionellt valsätt samt för allmän rösträtt
vid val till andra kammaren, hvarmed han 1902 förband
tanken på proportionella val till denna kammare jämte
inskränkning af första kammarens makt. Sedan har han,
i likhet med den politiska vänsterns flertal, bekämpat
de k. propositionerna i rösträttsfrågan 1904 och 1905,
förnämligast emedan i dem föreslagits proportionellt
valsätt till andra kammaren, men ej samtidigt till
den första. I riksdagsdebatten intar han en obestridd
rangplats. – Af trycket har han utgifvit åtskilliga
broschyrer och ett par öfversättningar samt redigerar
bearbetningsverket "Socialdemokratiens århundrade".
E. B. R.
4. Agnes Margareta Matilda B., aflägse släkting till
föregående, textil mönsterriterska, f. 1862 i Nysund,
Värmland, studerade vid Tekniska skolan i Stockholm
1880–84, anställdes vid Handarbetets vänner 1887 och
var dess föreståndarinna 1891–1904, hvarefter hon
öppnade en ateljé för textil konst. Hon har utfört
förträffliga mönster för hautelisseväfnad m. m.;
särskildt hennes antependier ha vunnit anseende.
Brantôme [bratåm], Pierre de Bourdeilles de, fransk
memoarförfattare, f. omkr. 1530, d. 1614, stred under
hertig Frans af Guise med tappcrhet mot hugenotterna
och sedan i Afrika mot morerna och turkarna. Han var
också en tid kammarherre hos Karl IX och Henrik III samt fick af
den förstnämnde efter en broders död abbotstiftet
Brantôme. Bland hans skrifter märkas Vies des hommes
illustres et grands capitaines (1666), Vies des
dames illustres (s. å.) och Vie des dames galantes
(s. å.). Hans arbeten, hvilka samtliga äro präglade
af originalitet i stilen, liffullhet och behag i
framställningen, gifva en naiv och åskådlig skildring
af den tidsålder, då de författades. Den bästa
upplagan af hans (Euvres utgafs 1865–82 af Lalanne.
Brants, i zoologiska namn beteckning för den
holländske naturforskaren A. Brants, läkare i
Rotterdam.
Branäs ö, fordom namn på Djurö i Bråviken.
Brasch, Christian Henrik, dansk historiker, f. 1811,
d. 1894, var 1847–86 präst i Vemmetofte och skref
Vemmetoftes historie (3 bd, 1859–63), Gamle ejere af
Bregentved 1382–1740 (1873) samt trenne studier till
Kristian V:s historia: Om Rob. Molesworths skrift
"An account of Denmark" 1685 (1879), Det polske
kongevalg 1674 (1882) och Griffenfelds kjærlighed
till Charlotte Amelie la Trémouille (1885).
E. Ebg.
Brasck, Samuel Petri. Se Brask 1.
Bras-de-fer [bra-do-fär], fr., järnarmen. Se La Noue.
Brasen. Hans Ole, dansk målare, f. 16 jan. 1849 i
Hilleröd, kom 1867 in vid konstakademien i Köpenhamn
och vardt kort därefter elev af landskapsmålaren
R. Eilersen. Han tilldrog sig större uppmärksamhet
med Husarer, som vattna hästar (1873) samt studerade
sedan i Paris, Tyskland och Italien. Förutom friskt
och måleriskt behandlade landskap, som ofta genom sitt
liffulla staffage stå på gränsen till genrebilder,
samt belysningsstudier – bl. a. flera djärfva
solnedgångar (en på Stockholmsutställningen 1897) –
har han målat lyckade porträtt. Ph. W.*
Brasero (sp.), bärbar värmeapparat, bestående af ett
med grepe och fötter försedt metallbäcken. Brukas i
Spanien och Italien. Jfr Braciere.
Brasidas (grek. Braoidag), spartansk fältherre i
peloponnesiska kriget (431–404), sändes 424 till
Chalkidike och Macedonien för att bringa därvarande
kolonier till affall från Aten och slog 422 den
ateniensiska hären vid Amfipolis. Vid detta tillfälle
blef han svårt sårad och dog strax därefter. Sparta
hedrade honom som en heros, och hans minne firades
årligen därstädes och i Amfipolis genom offentliga
täflingslekar, kallade brasideia.
Brasilianska litteraturen. Till sitt ursprung en gren
af den portugisiska litteraturen, har den brasilianska
diktningen alltjämt stått under moderlandets starka
inflytande. Nästan alla brasilianska författare fingo
ända till in i senaste århundradet sin utbildning
i Portugal och studerade vid universitetet i
Coimbra. Redan tidigt framträdde i alla fall tydliga
nationella tendenser, hvilka efter landets frigörelse
alltmer tilltagit i styrka, så att man i våra dagar
måste tillerkänna den brasilianska litteraturen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
