- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
37-38

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brassier de Saint-Simon Vallade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cynism sig kraftigt gällande såsom uttryck för en
sund naturs protest mot tillgjordhet och tvång,
men det vore en skef äreräddning att vilja förneka,
att den stundom slår öfver måttet, och det icke blott
därför att uttrycket var groft eller syftet opassande,
utan ock därför att det någon gång brast dikten den
inre förtrytelse, som adlar cynismen. B. eger en
icke ringa förmåga af åskådlig, realistisk skildring,
då det gäller bilder ur naturen och lifvet.

I formellt afseende bär B:s diktning stundom en
något vårdslös karaktär, uppenbarande en viss
dilettantism. B:s noveller röja en icke ringa
berättartalang, satirisk skärpa och godt gemyt. Han
var en utmärkt brefskribent. I sina senare arbeten
upprepar han ej sällan sig själf, och man har intryck
af att pennan då stundom anlitades för att skaffa
skalden bröd, utan att ingifvelsen var tillstädes.

B. förde under de senare åren ett något oroligt lif,
utan att längre tid vara bofast någonstädes. Han
afled vid 47 års ålder 12 sept. 1860 å lasarettet i
Uddevalla, där år 1861 en grafvård restes, åstadkommen
genom subskription. Såsom enskild person var han
synnerligen afhållen.

B:s Samlade skrifter äro utgifna i fyra upplagor,
1867–70 (med inledning af Sturzen-Becker), 1876,
1882, 1888–90; hvarjämte en särskild upplaga
af hans Samlade berättelser utgafs 1900. – B:s
personlighet och skriftställen äro behandlade i
Sturzen-Beckers "Grupper och personager", Adlersparres
"Anteckningar om bortgångna samtida", Ridderstads
"Rägnbågen", H. Lindgrens "Vittra stormän" och
Cecilia Bååth-Holmbergs "Frihetens sångarätt".
K. W-g.

B. En borgerlig släkt B., härstammande från Småland
(se ofvan). – 1. Lars B., läkare. Se Braunersköld.

2. Nikolaus B., den föregåendes broder, biskop,
f. 1658 i Fagerhults socken i Kalmar län, blef 1685
filos. magister i Uppsala, företog såsom informator en
flerårig utrikes resa och utnämndes efter hemkomsten
till kyrkoherde i Madesjö 1693, biskop i Kalmar
1711 och teologie doktor 1719, då han jämväl erhöll
adelskap för sin familj. Hans fyra söner antogo
namnet Braunerhjelm. Död 1729. B. skildras
såsom "en försiktig, foglig och uppbyggelig biskop och
ordningsman", hvilken med nit och kraft skötte sitt
stifts angelägenheter både hemma och vid riksdagarna.
(J. Hdr.)

3. Hans l. Johan B., den föregåendes broder,
ämbetsman, latinsk skald. Se Brauner.

Braun, Karl Anton Philip, oboist, f. 1788 i
Mecklenburg, anställdes 1807 vid k. kapellet i
Köpenhamn och 1815 vid hofkapellet i Stockholm,
där han dog 1835. Han var utmärkt virtuos på oboe
och dessutom tonsättare. Bl. a. komponerade han
musiken till skådespelen Axel och Valborg, Skulden
och Wallenstein död.
A. L.

Braun, Johann Wilhelm Joseph, tysk katolsk teolog,
f. 1801, d. 1863, blef 1833 teologie professor
vid högskolan i Bonn, men tio år därefter, såsom
anhängare af hermesianismen (jfr Hermes, G.),
suspenderad från sitt ämbete. 1848 var han medlem
af tyska nationalförsamlingen och tillhörde 1852–62
preussiska deputeradekammaren. Han skref Lehren
des sogenannten hermesianismus
(1835) och utgaf
bl. a. "Bibliotheca regularum fidei" (2 bd, 1844).

Braun, Alexander, tysk botanist, f. 1805 i
Regensburg, var först lärare vid polytekniska
skolan i Karlsruhe, därefter professor i botanik
först i Freiburg im Breisgau, sedan i Giessen och
slutligen (sedan 1851) i Berlin, där han tillika
blef direktör för den botaniska trädgården. B. dog
i Berlin 1877. Sitt namn som botanist förvärfvade
han genom sin Vergleichende untersuchung über die
ordnung der schuppen an den tannenzapfen
(1831 i
karolinska-leopoldinska akademiens nova acta, 15:e
bd), i hvilken han utvecklade K. F. Schimpers och
sina, länge gällande, åsikter om bladställningen hos
växterna. Hans mest betydande verk är Betrachtungen
über die erscheinung der verjungung in der natur,
insbesondere in der lebens- und bildungsgeschichte
der pflanze
(1850), hvilket i hög grad främjat den
botaniska morfologien. Äfven i sina senare skrifter
behandlade han företrädesvis morfologien och de
högre växternas historia, äfven en del kryptogamers
(särskildt kärlkryptogamer, characeer och encelliga
alger). B:s sträfvan var att genom studium af
talrika växtrikets arter, äfven urvärldens, närma
sig det naturliga växtsystemet. Det på grundvalen af
Bartlings arbeten utarbetade naturliga system, som
af honom uppställdes och i prof. Aschersons "Flora
der provinz Brandenburg" (1864) publicerades öfver
växtrikets naturliga familjer, är med de ändringar
och förbättringar det särskildt genom Eichler och i
senare tider genom Engler undergått, det i nästan alla
botaniska arbeten och läroböcker nu använda. B. var en
af 19:e årh:s mest mångsidige och betydande botaniske
forskare.
G. A. (T. K.)

Braun, August Emil, tysk arkeolog, f. 1809 i Gotha,
d. 1856 i Rom, följde 1833 Gerhard till Rom och var
sedan dess anställd vid det arkeologiska institutet
därstädes, från 1835 som ständig sekreterare. B. var
en särdeles grundlig och idérik kännare af de antika
konstverken. Han inlade äfven stor förtjänst om
användning af galvanoplastiken för afgjutningar af
skulptur. B. skref bl. a. Die kunstvorstellungen des
geflügelten Dionysos
(1839), Griechische götterlehre
(1850–54), Vorschule der kunstmythologie (1854), Die
ruinen und museen Roms
(s. å.) och utgaf praktverket
Antike marmorwerke (2 dekader, 1843).

Braun, Karl, tysk politiker och skriftställare,
f. 1822 i Hadamar, Nassau, d. 1893 i Freiburg
im Breisgau, var till yrket advokat, tillhörde
1848–66 Nassaus andra kammare, 1858–63 såsom dess
president, och 1867–87 nordtyska riksdagen och tyska
riksdagen, där han en tid var en af ledarna af det
nationalliberala partiet, men 1880 slöt sig till det
secessionistiska och 1884 till det tyskfrisinnade
partiet. B. var ifrig frihandlare, deltog i stiftandet
af nationalekonomiska kongressen och var sedan 1859
dess ständige president. Bland hans många arbeten
må nämnas det förnämsta, Bilder aus der deutschen
kleinstaaterei
(2 bd 1869; 3:e uppl. i 5 bd 1881)
och Die Wisbyfahrt (1882). Sedan 1888 utgaf han
"Vierteljahrsschrift für volkswirthschaft".

Braun, Karl, ritter von Fernwald, österrikisk
läkare, f. 1822 i Zistersdorf vid Wien,
blef med. doktor i Wien 1847, professor i
barnförlossningskonst i Trient 1853 och professor i
samma ämne i Wien 1856. Han upphöjdes 1872 i adligt
stånd och afled 1891. Utom en mängd afhandlingar i
tidskrifter skref B. Klinik der geburtshülfe und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:45:37 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free