Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braunersköld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Braxen lefver ett sällskapligt lif. Den är ganska
allmän i södra och mellersta Sveriges sjöar och sakta
rinnande strömmar, helst där bottnen är lerig eller
dyig. Den förekommer äfven i Östersjöns vikar, där
vattnet är föga salt, ehuru den där ej synes uppnå
sin fulla tillväxt och ej heller blir så fet som i
insjöarna. Lämplig beskaffenhet af sjöbottnen är det
viktigaste villkoret för att braxen skall trifvas i
ett vatten. Braxen är nämligen van att söka sin föda
(maskar, insektlarver och andra animaliska äfvensom
vegetabiliska ämnen) under rotande i bottenslammet,
helst där det s. k. braxengräset (Isoëtes lacustris)
växer. Under detta sökande uppgrumlar den vattnet,
stundom på långa sträckor. Om man i sjöar, där
braxen lefver, finner nämnda planta flyta lösryckt
på vattenytan eller vattnet grumligt, kan man vara
tämligen säker på att där finna ett braxenstånd. Om
sommaren håller braxen sig på djupet, ända till
6-12 famnar ned, där sådant djup finnes, och då
biter den lätt på ett agn af vanlig metmask eller
af deg; men så lätt är den äldre braxens napp,
att äfven den minsta rörelse på flötet är att
uppmärksamma. För att på ett ställe få en bättre
fångst lockar man braxnarna tillsammans genom att,
kvällen innan man ämnar fiska, utkasta deg eller
kokad säd i sjön. Under hösten går braxen högre upp;
vid stark blåst kommer den då stundom i stora skaror
in i de grundare vikarna. Om vintern söker den åter
djupet och packar sig tätt på de djupaste ställena,
där man söker den med isnot. På ett braxenstånd, det
s. k. Hakvarpet i Hallbosjön, nära Nyköping, kunde
man fordom i ett enda notvarp fånga ända till 17,000
kg. braxen; men numera, sedan sjön blifvit sänkt, har
braxenfisket i densamma förlorat all betydelse. 1877
fångades där (enl. Samzelius) endast 17 kg. af denna
fisk. Då enbusken blommar, i maj eller början af juni,
går braxen till sin lek på grundt vatten, bland gräs
och säf. Försiktig som den är, upphör den med leken,
så snart den skrämmes, och den skyr hvarje buller utom
det, som den själf åstadkommer med sitt smackande och
piskande i vattnet. Vid denna tid få braxenhannarna,
liksom de flesta öfriga karpfiskhannarna, ett utslag
af hvita, spetsiga knölar på sina fjäll. De äldre
leka först sina 3 eller 4 dagar; efter dem infinna
sig de yngre, eller ock förirra sig dessa med sin lek
in i den ström, som är utlopp för sjön. Liksom hvarje
annan nyttig fisk bör braxen skyddas under leken, och
dess försiktighet hjälper därvid till. En notdragning
medför i de flesta fall tillräckligt buller för att
bortskrämma stimmet, hvarför man i stället brukar
fånga braxen i nät och ryssjor. Fiskens kött är ett
välkändt näringsämne. Läckergommar prisa i synnerhet
hufvudet och, främst af allt, tungan. Hos oss når
braxen en storlek af ända till omkr. 45 cm. med en
vikt af omkr. 1 3/4 kg. I de sydligare trakter, där
den förekommer - i Europa träffas den öfverallt norr
om Alperna och Pyrenéerna, dock i Norge blott i dess
sydöstliga del -, uppgifves den blifva ännu större,
ända till 65 cm., och få en vikt af 3 1/2 kg. Dess
lifslängd antages uppgå till 8-9 år. F. A. S.*
Braxenflisa 1. Braxenpanka, zool., en ej fullt
utbildad braxen.
Braxenflugor, zool. Se Phryganea.
Braxengräs, bot. Se Isoëtes.
Braxenmygga, zool. Se Hydrometra.
Braxenpanka, zool. Se Braxenflisa.
Braxensläktet, zool. Se Abramis och Braxen.
Bray [brä], fordom namn på ett landskap i Normandie,
motsvarande en del af nuv. depart. Seine-inférieure
och Oise. Det egde städerna Gournay, Forges, Aumale
och Neufchâtel.
Bray [brei’], irländsk kuststad, 21 km. s. ö. om
Dublin, i grefsk. Wicklow. 7,284 inv. (1901). På
grund af sina vackra omgifningar och sitt milda,
sunda klimat är B. ett mycket besökt hafsbad och
vinterkurort ("Irlands Brighton").
Bray (Braij), Salomon de. Se Braij.
Bray [bréY], Anne Eliza, född Kempe, engelsk
författarinna, f. 1790, d. 1883, gift först med
målaren Stothard och sedan med prästen Bray, skref
en mängd romaner: Gaston de Foix (1826), Trelawny
of Trelawne (1837), Trials of domestic life (1848),
Hartland forest (1871) m. fl.
Braya Sternb. & Hoppe, bot., växtsläkte af
fam. Cruciferæ. I Sverige finnas två arter,
B. supina Koch, kalkkrasse, växande på fuktiga
ställen på Öland och Gottland, samt B. alpina S. &
H., mycket sällsynt i Lappland. Båda äro små örter
med hvita eller rödlätta blommor. G. L-m.
Brayera, bot. Se Kusso.
Bray-Steinburg [brä-sta’jn-]. 1. Otto Camil1us
Hugo, grefve von B., bajersk diplomat, f. 1807,
d. 1899, son af den bajerske diplomaten Franz Gabriel
v. Bray (f. 1765, d. 1832), var envoyé i
Petersburg, då han 1846 blef bajersk utrikesminister,
hvilken post han lämnade i febr. 1847 för att åter
bekläda den april 1848-mars 1849. Sedermera blef
B. ånyo envoyé i Petersburg och 1860 i Wien, var
1870-71 konseljpresident och därjämte än en gång
utrikesminister samt afslöt i nov. 1870 i Versailles
det fördrag, till följd hvaraf Bajern inträdde i det
nybildade Tyska riket. Han återgick därefter till
posten i Wien, som han beklädde till 1896. Af honom
författade Denkwürdigkeiten aus seinem leben utgåfvos
1901. - 2. Hippolyt Ludwig Otto, grefve von B.,
den föregåendes son, tysk diplomat, f. 1842 i Aten,
var chargé d’affaires i Stockholm 1875-76, Tyska
rikets envoyé i Belgrad 1879-91, i Lissabon 1892-94,
i Stockholm 1894-97 och i Bukarest 1897-1900, hvilket
sistnämnda år han drog sig tillbaka till privatlifvet.
Brazil [brəsi’l], stad i nordamerikanska staten
Indiana, mellan Terre Haute och Indianapolis. 7,946
inv. (1900). Järn- och kvarnindustri. Stenkolsgrufvor.
Brazos [brā’såus], flod i nordamerikanska staten
Texas, rinner upp s. om berget Kioway genom förening
af de på kalkplatån Llano estacado upprinnande
Double Mountain Fork och Salt Fork, har en längd af
omkr. 1,450 km. och utfaller vid Velasco i Mexikanska
viken. Den för en ringa vattenmassa; endast om våren
kunna ångbåtar gå upp till Washington, omkr. 500
km. från mynningen, andra årstider endast till
Columbia, 64 km. från mynningen.
Brazza (lat. Brattia), den största bland de
dalmatiska öarna i Adriatiska hafvet, mellan ön
Lesina och staden Spalato. Den är genom Canale della
B. skild från fastlandet. Arealen är 394 kvkm., med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
