- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
107-108

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brendan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känslighet; däremot sakna hans större verk komposition
och fast karaktärsteckning. Gustav Wasa (1800),
en satir mot Kotzebue, och romanen Godwi (1801-02)
utgaf B. under pseudonymen Maria. Hans förnämsta
skådespel äro Ponce de Leon (1804) och Die
gründung Prags
(1815). Folkberättelsen Geschichte
vom braven Kasperl und der schöncn Annerl
(1817) och
sagan<i >Gockel, Hinkel, Gakeleia</i> (1838; öfvers. 1876)
visa hans förmåga af enkelt innerlig, folklig
poetisk stil. Denna förmåga ådagalade han äfven i
den epokgörande samling tysk folkpoesi, Des knaben
wunderhorn
(1806-08), som han med sin svåger Achim
v. Arnim utgaf, samt i sina Märchen (utg. 1847). - B:s
Werke utkommo i urval af Dohmke 1893, hans Gesammelte
schriften
1852-55. Jfr "C. B:s frühlingkranz" (1844,
omtr. 1891), Diel und Kreiten, "Clemens Brentano"
(1877-78), och Steig, "Achim von Arnim und Clemens
Brentano" (1894).
illustration placeholder


2. Bettina B., den föregåendes syster.
Se Arnim 3.

3. Lujo B., de föregåendes brorson,
tysk nationalekonom, f. 1844, blef 1871
docent i Berlin och 1873 professor i
Breslau, innehade sedan efter hvartannat
lärostolar i Strassburg, Wien och Leipzig
samt blef 1891 professor i München.
På en studieresa till England 1868 i
sällskap med statistikern Ernst Engel kom
han bl. a. i beröring med detta lands förnämste
fackföreningsledare (den s. k. juntan) och
utgaf redan 1870 afhandlingen On the history and
development of gilds and the origin of trades-unions

(såsom inledning till en engelsk urkundsamling
för skråväsendets historia), hvarpå följde Die
arbeitergilden der gegenwart
(2 dlr, 1871-72).
Dessa två arbetens stora betydelse är att ha öppnat
vetenskapsmännens ögon för fackföreningarnas
beskaffenhet och innebörd. B. har sedan dess
oafbrutet fortsatt sina studier af den sociala
frågans olika sidor. Bland hans många arbeten i
bokform böra nämnas Über einigungsämter (1873), Über
das verhältnis von arbeitslohn und arbeitszeit zur
arbeitsleistung
(1876; ny uppl. 1893, öfvers. af
S. A. Andrée s. å.), Das arbeitsverhältnis gemäss dem
heutigen recht
(1877), Die arbeiterversicherung gemäss
der heutigen wirtschaftsordnung
(1879) och
Die christlich-soziale bewegung in England (1883).
För öfrigt har han särskildt flitigt sysslat med
jordbruksfrågor och bl. a. utgifvit arbetet
Agrarpolitik (1897). Hans Gesammelte aufsätze
började utgifvas 1899 (l:a del. Erbrechtspolitik).
1877-80 var han en af redaktörerna för "Jahrbuch
für gesetzgebung etc. im deutschen reich"
(därefter öfvertagen af G. Schmoller); sedan
1893 utger han jämte några kolleger den värdefulla
"Sammlung älterer und neuer staatswissenschaftlichen
schriften des in- und auslandes"
och skriftserien "Münchener
volkswirtschaftliche studien". - B. räknades redan
tidigt såsom en af
de förnämste "katedersocialisterna". Under årens
lopp har han alltmer kommit att tillhöra riktningens
liberala flygel och har (särskildt mot Adolf Wagner)
uttalat sin oro för öfverdrifvet ingripande på det
ekonomiska området, hvarvid han i synnerhet vändt sig
mot "maktpolitiken" och den agrarprotektionistiska
tyska tullpolitiken. 3. E. Hkr.

Brentano, Lorenz, tysk revolutionär, sedermera
nordamerikansk politiker, f. 1813 i Mannheim,
d. 1891 i Chicago, deltog ifrigt i 1848 års
revolutionsrörelse som medlem af badensiska andra
kammaren och nationalförsamlingen i Frankfurt. Efter
storhertigens flykt blef han i maj 1849 ordförande i
Badens provisoriska regering, flydde i juni s. å. till
Schweiz och 1850 därifrån till Amerika, där han slog
sig ned som farmare i Michigan. 1859 blef han advokat
i Chicago, var 1860-67 redaktör för den republikanska
"Illinois staatszeitung", invaldes 1862 i staten
Illinois’ legislatur och var 1872-76 amerikansk
konsul i Dresden. B. var 1876-79 en af Illinois’
representanter i kongressen, drog sig sedan tillbaka
från det politiska lifvet och sysslade under sina
sista år med historiskt och juridiskt författarskap.

Brentford [bre’ntfəd], stad i engelska
grefsk. Middlesex, vid Brents inflöde i Thames,
s. v. om London. 15,171 inv. (1901). Ångsågar,
bryggerier, kemiska fabriker. I grannskapet ligger
Sion house, fordom birgittinkloster, numera ett
hertigen af Northumberland tillhörigt landtställe
(se Sion). I B. äro de vattenverk anlagda, som förse
västra London med vatten.

Brentford [bre’ntfəd], earl af. Se Ruthven.

Brentwood [bre’ntωud], stad i engelska grefsk. Essex,
23 km. n. ö. om London. 4,932 inv. (1901).

Brenz, Johann, Württembergs reformator, f. 1499,
d. 1570, studerade från 1514 i Heidelberg, främst
under Oecolampadius, slöt sig från början med
hänförelse till Luthers anhängare och gaf redan
i sin prästerliga och akademiska verksamhet i
Heidelberg allt oförbehållsammare uttryck åt sin
öfvertygelse. Anklagad med anledning häraf, mottog
han med glädje 1522 kallelsen till predikant i Hall
i Schwaben och stannade på denna plats i 26 år. Med
klok varsamhet, men orubblig energi inskred han
där mot de katolska missbruken och genomförde med
eminent organisationsförmåga steg för steg ett vida
mer än de direkt kyrkliga förhållandena omfattande
reformationsverk. Minnesmärken häraf äro bl. a. de
två kyrkoordningarna för Hall af 1526 och 1543
med därtill sig anslutande äktenskaps-, skol- och
fattigvårdsordningar samt flera kateketiska arbeten,
af hvilka det äldsta är hela den evangeliska
kyrkans första katekes. Åter och åter stördes
hans arbete af tidens orosrörelser. 1525 angreps
Hall af de upproriske bondehärarna, och energiskt
manade B. till motstånd, hvilket äfven kröntes med
framgång. I sina yttranden i denna sak gör B. gällande
samma synpunkter som Luther, men med mera lugn än
denne; äfven till furstarna riktar han kraftiga
maningar. Efter kejsarens seger i schmalkaldiska
kriget 1546 måste B. fly från församling och familj;
han återvände snart, men måste, då han vägrade foga
sig i det s. k. augsburger-interim, åter fly 1548;
denna gång blef afskedet definitivt. Redan förut
hade han på mångfaldiga sätt tagits i anspråk för
större angelägenheter: i tidens lärostrider hade han
lifligt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free