Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brescia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vin- och spannmålsodling samt ostberedning. B. är säte
för en prefekt, en biskop, en appellationsdomstol
och en handelsdomstol. Det har ett stort sjukhus
(anlagdt 1447), ett dårhus, 2 döfstuminstitut, ett
lyceum, 2 gymnasier, en teknisk skola och ett tekniskt
institut m. fL. skolor, ett bibliotek ("Biblioteca
civica queriniana"), grundlagdt 1747, med 84,000
band och 1,500 handskrifter. Det är födelseort för
Arnold af B. Bland stadens märkliga byggnader märkas
ett 1820 upptäckt Herkules-tempel af marmor, byggdt
72 e. Kr., många enskilda palats, en katedral, byggd
1604-1825 (i form af ett grekiskt kors), en domkyrka
från 7:e årh. samt ett vackert rådhus, grundlagdt
1499. B. var ursprungligen en gallisk och sedan,
under namnet Brixia, en romersk stad. Under medeltiden
led det mycket af inre och yttre oroligheter, var
en längre tid själfständigt, men kom 1426 under
Venezia och 1814 under Österrike. Det tog liflig del
i frihetsstriden 1848-49. Stadsborna nödgade då en
österrikisk garnison att kapitulera. Först efter ett
fruktansvärdt bombardemang (30 mars-2 april 1849)
och en blodig gatustrid - som förskaffade segraren,
general Haynau, öknamnet "hyenan från B." - kufvades
staden fullkomligt. 1859 tillföll B. konungariket
Italien. - Om målarskolan i B. se Bonvicino.
J. F. N.
Brescia [bra’ja], Angela från B. Se Ursulinnorna.
Brescia [bra’ja], Arnold af B., en reformationens
förkämpe från 12:e årh. Se Arnold af Brescia.
Brese-Winiary, Johann Leopold Ludwig von,
preussisk ingenjörgeneral, f. 1787 i Berlin,
var 1819-32 chef för ingenjörafdelningen i
krigsministeriet, blef 1841 ingenjörinspektör och
var 1849-60 generalinspektör öfver fästningarna
och chef för ingenjörkåren. Sedan 1858 var han
general af infanteriet. Död 1878. B., som 1807
deltagit i försvaret och 1813 i belägringen af
Danzig, var den förnämste grundläggaren af det
ny-preussiska befästningssystemet samt gjorde utkast
till eller pröfvade och fastställde förslagen till
nästan alla 1820-60 uppförda fästningsbyggnader
i Preussen. Fästningsverken i Posen, Lötzen och
Königsberg äro uppförda af honom. B. adlades 1856 med
tillägg af namnet Winiary (efter Posens hufvudverk).
(L. W:son M.)
Bresilja l. Bresiljeträ, tekn. Se
Cæsalpinia och Färnbock.
Breslau (po. Wrocłaẃ). 1. Katolskt biskopsstift,
omfattande nästan hela preussiska Schlesien,
en del af österrikiska Schlesien samt de katolska
församlingarna i Brandenburg och Pommern. Detta stift,
som i början var mindre än nu, fanns redan omkr. år
1000, förvärfvade sedermera så stora besittningar,
att det för sin rikedom kallades "det gyllene", och
stod omedelbart under påfven. Genom husitkrigen sjönk
dess betydenhet. I 17:e årh. blef det en besittning
för kejserliga prinsar eller andra furstliga
personer. 1742 tillföll det Preussen, som 1817–23
lät biskopsstolen vara obesatt, men konkordatet 1821
återupprättade ämbetet och ställde det åter omedelbart
under påfven. Dess innehafvare har titeln furstbiskop.
2. F. d. hertigdöme i Schlesien. Det uppstod 1163
vid Schlesiens delning mellan den polske
hertigen Vladislav IV:s tre söner och motsvarade de
nuv. kretsarna Breslau, Neumarkt och Namslau. Det
såldes 1327 till Böhmen och kom med detta till
Österrike samt afstods 1742 till Preussen.
3. Preussiskt regeringsområde, utgörande
mellersta delen af prov. Schlesien.
13,482 kvkm. 1,697,719 inv. (1900), däribland
973,805 evangeliska, 696,121 katoliker och
23,285 judar. Det delas i 25 kretsar.
4. Hufvudstad i prov. Schlesien och det ofvannämnda
regeringsområdet B., vid Ohles sammanflöde
med Oder. Folkmängden, som 1790 var 51,219 inv.,
utgjorde 1900 422,709 inv. och var den
största i någon preussisk stad, näst Berlins.
Häraf voro 58 proc. evangeliska, 37 proc.
katoliker och 5 proc. judar. 97,7 proc. voro
tyskar, 3,103 pers. talade polska jämte tyska och
5,363 endast polska. B. bildar en egen stadskrets.
Det består af den inre staden och fem förstäder,
skilda från den förra genom Oder och stadsgrafven;
dessutom äro sedan 1897 ett par närliggande
orter, Pöpelwitz och Kleinburg, inkorporerade.
Fästningsverken förvandlades 1813 till promenader.
Flera broar gå öfver stadsgrafven och öfver Oder.
I stadens centrum ligger det största torget,
kalladt "Der ring", och vid detta det nya och det
gamla rådhuset, det nya stadshuset och en mängd
stora butiker. Här stå ock Fredrik II:s och
Fredrik Vilhelm III:s ryttarstatyer. Andra öppna
platser äro Blücherplatz med Blüchers staty, Neumarkt,
Tauentzienplatz i Schweidnitzer-vorstadt, med general
Tauentziens staty i marmor, och Königsplatz, med
Bismarcks staty af Breuer (aftäckt 1900). B. har
13 evangeliska och 20 katolska kyrkor samt en
gammal-luthersk, en reformert och en gammalkatolsk
kyrka. Bland de katolska märkes domen, i gotisk stil
(byggd under 12:e–15:e årh.), med ett högaltare af
silfver, bland de evangeliska S:t Elisabeths-kyrkan
(grundad 1253), med ett 91 m. högt torn. Af andra
byggnader må framhållas det storartade rådhuset
i sengotisk stil, byggdt från midten af
14:e till 16:e årh., universitetshuset med
praktfull aula (anlagdt 1728 af jesuiterna)
jämte flera andra universitetsbyggnader, den 1886
färdiga regeringsbyggnaden, det furstbiskopliga
residenset, ett gammalt och ett nytt börshus, kungliga
palatset (B. har titeln "tredje kunglig residensstad")
m. fl. – B. är säte för Schlesiens öfverpresident,
för en oberlandesgericht och en landgericht, för
generalkommandot öfver 6:e armékåren, för ett
evangeliskt konsistorium och för furstbiskopen
öfver stiftet B. Stadens förvaltning handhafves
af ett magistratskollegium af 29 medlemmar och en
"stadtverordneten versammlung" af 102 medlemmar
samt representeras i preussiska herrehuset af en,
i deputeradekammaren af tre och i tyska riksdagen
af två ombud. – B. har ett universitet, som anlades
1702 af jesuiter och 1811 förstärktes genom att
universitetet i Frankfurt an der Oder då ditflyttades
och sammanslogs med det i B. Där funnos 1902–03
1,755 studenter, 107 professorer och 65 docenter
och lektorer. Med universitetet äro förbundna
(sedan 1881) ett landtbruksinstitut och en djurklinik.
Universitetsbiblioteket hade 1901 312,000 band, 3,135
inkunabler och 3,700 handskrifter. Andra läro- och
bildningsanstalter äro 6 gymnasier (däraf 3 stadens),
ett realgymnasium, 3 realskolor, ett katolskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
