- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
131-132

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brewer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevittnade kopior af dem utskickas; utgående konceptet
till en bulla undertecknas af påfven (med eller
utan kardinalerna), "brevet" däremot blott
af sekreteraren för dessa, utan vidhängande
sigill. De viktigaste "breven" och bullor
äro samlade i s. k. bullarier (se d. o.).

Hj. H–t.

Brewer [bro’ə], John Sherren, engelsk historiker,
f. 1810 i Norwich, blef under sin studietid starkt
påverkad af den s. k. "Oxfordrörelsen", prästvigdes
1837, men afgick från sin plats som predikant vid ett
arbetshus i London och blef 1839 lärare i klassiska
litteraturen och 1855 professor i engelska språket
och litteraturen samt föreläsare i nyare historia vid
King’s college i London. 1877 erhöll han af Disraeli
ett pastorat i Toppesfield i Essex och afled där
1879. Sedan 1856 anställd äfven vid riksarkivet,
sysselsatte han sig hufvudsakligen med att utarbeta
register öfver handlingar från Henrik VIII:s
regering. 1862 utgaf han 1:a bandet af "Calendar of
letters and state papers, foreign and domestic, of
the reign of Henry VIII" (4 afd.), med omständliga
och värdefulla inledningar (de senare utgåfvos af
J. Gairdner separat under titeln The reign of Henry
VIII
, 1884), senare i förening med Bullen "Calendar of
the Carew papers" (1867–73, 6 bd), en från 1515 till
Elisabets död gående samling af handlingar rörande
Irland, i ärkebiskopliga biblioteket i Lambeth. Han
sysslade äfven med kyrkohistoriska undersökningar
och utgaf bl. a. "Monumenta franciscana" (1858),
hvilka innehålla källskrifter rörande de äldsta
franciskanklostren, och The Athanasian origin of the
Athanasian creed
(1872). Efter hans död utgaf Wace
hans English studies, or essays in english history and
literature
(1881, förut offentliggjorda i "Quarterly
review") med en kort biografi öfver B.

Brevet [brəvä], fr., [bre’vet], eng., [breve’t],
amer. (af lat. brevis, kort), bref. – 1. I Frankrike
dels kungligt nådebref, som meddelar en förmånsrätt
eller en utmärkelse, dels bref, som meddelar patent på
en uppfinning (kallas äfven brevet d’invention), dels
slutligen (brevet d’état-major) intyg om kompetens
till tjänst vid generalstaben. – 2. I England och
Nord-Amerika en fullmakt, genom hvilken en officer
erhåller närmast högre rang enbart såsom titel, utan
att därmed följer motsvarande tjänst (motsvarande i
Sverige befordran "i armén").

Breveté [brävte], fr., patenterad (jfr Brevet). –
B. S. G. D. G. (breveté sans garantie du
gouvernement
, patenterad utan styrelsens garanti),
en beteckning, som i Frankrike åsättes patenterade
artiklar.

Breviarium (lat., fr. bréviaire, ty. brevier,
af lat. brevis, kort), namn på de katolska
andliges bönbok, till skillnad från
plenarium, mässbok. Breviariets idé är, att en kristens
hela lif skall vara bön. – Den katolske prästen är
skyldig att förrätta bön sju gånger om dygnet. Dessa
bönstunder äro:
1) matutinum et laudes (fram mot kl. 4 på morgonen),
2) prima (kl. 6, den egentliga morgonbönens timme),
3) tertia (kl. 9),
4) sexta (kl. 12),
5) nona (kl. 3 e. m.),
6) vespera (kl. 6) och
7) completorium (vid sängdags, då den egentliga aftonbönen läses).
Af dessa är matutinum den längsta och vespern den mest
bekanta. Bönetimmarna hafva lämnat minnen efter sig i
de i svenska kyrkor vanliga ringningarna eller
klämtningarna, i åtskilliga städer

kl. 10 f. m. och 4 e. m., på landet stundom sommartid
kl. 6 f. m. och 7 e. m. Breviariet, som är affattadt
på latin, består hufvudsakligen af korta stycken ur
den heliga skrift (i synnerhet psalmerna) samt böner,
hymner m. m. och är indeladt i fyra hufvudafdelningar
efter de fyra årstiderna. Det underkastades
mångfaldiga ändringar och förkortningar, innan det
fick sitt nuvarande skick genom Pius V:s bulla "Quod
a Nobis" (1568) samt genom bestämmelser af Klemens
VIII (1602) och Urban VIII (1631). Vatikankonsiliet
införde ytterligare några förbättringar; dock är
antalet böner för de olika timmarna fortfarande
påtagligen för stort. Det vid själavården verksamma
prästerskapet är icke förpliktadt att noga iakttaga
de bestämda timmarna, utan får vid läsningen af
bönerna välja den tid, som för hvar och en passar
bäst. – Äfven den grekiska kyrkan har bland sina
ritualböcker ett breviarium med böner för de särskilda
gudstjänsttimmarna. Jfr
Battifol, "Histoire du bréviaire romain" (2:a uppl. 1894), och
Zimmermann, "The divine office in the greek church" (1893).

Hj. H–t.

Breviarium Alarici l. Breviarium alaricianum, ett af
västgotakonungen Alarik II (484–507) föranstaltadt
sammandrag af den romerska rätten, afsedt för den
romanska befolkningen i hans rike och i gällande kraft
till midten af 600-talet, då en för både romaner
och västgoter gemensam lagstiftning genomfördes
(lex visigothorum).

Brevicit, miner. Se Natrolit.

Brevier [brivi’ə], eng., dets. som petitstil, så kallad,
emedan de romerska breviarierna först trycktes med denna stil.

Brevik, stad i Norge, Bratsbergs amt, vid
Skiensfjorden. 2,302 inv. (1902). Genom en 15
okt. 1895 invigd järnväg är B. förenadt med stationen
Eidanger på Skien–Laurviksbanan. Handel och sjöfart,
särskildt isexport, äro B:s viktigaste näringar.

Brevi manu, lat. (förk. Br. m.), "med kort hand",
kort och godt; utan formaliteter.

Brevis (lat.), mus., af kort varaktighet. Se Mensuralmusik.

Brewster [bro’stə], William, en af "pilgrimsfädernas"
ledare, f. omkr. 1560, d. 1644 i New Plymouth,
Massachusetts, tjänstgjorde 1584–87 som sekreterare
hos William Davison, ambassadör och statssekreterare
åt drottning Elisabet, blef sedan postmästare
i Nottinghamshire och samlade på sin gård vid
Scrooby kring sig traktens separatister. Efter
ett misslyckadt försök att fly till Holland 1607
kastades B. i fängelse, men lyckades 1608 komma öfver
till Amsterdam samt vistades 1609–20 i Leiden som
medlem af därvarande engelska brownistförsamling
och tryckare af i England förbjudna religiösa
skrifter. Han deltog jämte W. Bradford (se d. o.) som
en af "pilgrimsfädernas" ledare i "Mayflowers"
färd och kolonisationsföretaget vid New Plymouth,
där han under många år var "ledande äldste" och
till 1629 koloniens predikant. Jfr W. Bradford,
"Memoir of elder Brewster" (utg. i "Collections
of the Massachusetts historical society", III, 5),
samt Steele, "Life and times of William Brewster,
chief of the pilgrims" (Filadelfia 1857).

V. S–g.

Brewster [bro’stə], sir David, engelsk fysiker,
f. 1781 i Skottland, d. 1868, var professor i fysik
vid universitetet i Edinburgh och sekreterare i Royal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free