- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
137-138

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brewer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in på den gängade änden af bulten, på hvilken muttern
sedermera påskrufvas. J. G. B.*

Bricka, Karl Frederik, dansk historiker, f. 10 juli
1845 i Köpenhamn, d. där 23 aug. 1903, blef student
1862 och tog 1870 "magisterkonferensen". 1871 inträdde
han som assistent vid det stora k. biblioteket i
Köpenhamn, men öfvergick 1882 till geheimearkivet
(riksarkivet), hvarest han 1889 befordrades
till arkivarie och 1897 fick högsta ledningen
såsom riksarkivarie. B. egnade sitt intresse
förnämligast åt personalhistorien och Danmarks
historia i 16:e och 17:e århundradena samt utmärker
sig för kritisk förmåga och grundlig lärdom. Han
skref 1873 den intressanta skriften Frederik II:s
ungdomskjærlighed
(Anna Hardenberg) och sedermera
flera specialafhandlingar samt har dessutom utgifvit
(i förening med J. A. Fridericia) "Kristian IV:s
breve" (7 bd, 1878-91) och "Kancelliets brevböger
1551-60" (2 bd, 1885-88). Sedan 1887 ledde han
utgifningen af det stora "Dansk biografisk lexikon",
af hvilket 18 bd utkommit till slutet af 1904. Som
sekreterare i Dansk historisk förening var han
1878-97 utgifvare af "Historisk tidsskrift" och som
sekreterare i "Selskabet for fædrelandets historie"
sedan 1883 utgifvare af "Danske magazin". Han blef
1894 filos. hedersdoktor och s. å. korresponderande
ledamot af Vitt. hist. o. ant. akad.
E. Ebg.

Bricklera (jfr Brick), en af allmogen stundom använd
benämning på den för sin fruktbarhet bekanta svämlera,
som Dalälfven afsatt på holmar och stränder inom
sitt nedre lopp. Ordet begagnas icke som geologisk
term. Se A. Erdmann, "Sveriges kvartära bildningar",
s. 243 (1868). E. E.

Bricole [-kå’l], fr., och Bricolerie
[brikålri], fr. Se Brikoll och Par Bricole.

Brictiner. Se Augustiner, sp. 408.

Brid., vid växtnamn förkortning för den schweiziske
mosskännaren baron Samuel Elisée Bridel [-ä’ll],
f. 1761, d. 1828.

Bridge l. Bridge whist [brirdj hoist], ett kortspel,
som på senare tider vunnit stor spridning. Det spelas
med vanlig kortlek af fyra personer (två mot två)
och ansluter sig närmast till träkarlsvist, i det
att gifvaren sköter både sina och medspelarens
kort, de senare upplagda; olikheterna bestå i
sättet att bestämma trumf, i protokollföringen
och poängvärderingen. Spelet innehåller flera nya
moment, som bidraga att göra det intressant. Jfr
"Kort handledning i bridge" (1904).

Bridgeman [briMJmen], Frederic Arthur, amerikansk
målare, f. 1847 i Alabama, lärjunge af Gérôme i
Paris, reste 1872-74 i Algeriet, Egypten och Nubien,
från hvilka länder han hämtat motiv till sina af en
praktfull kolorit utmärkta taflor, bl. a. Vid harems
port, Transport af en mumie på Nilen, Torgscen i
Nubien, Nomadtält vid Biskra, På taken i Alger
och
Negerfest vid Blidah. Sedan 1878 är B. bosatt i Paris.

Bridgend [brrMje^d], stad i grefsk. Glamorgan i
Wales, vid floden Ogmore, i en fruktbar trakt. 6,063
inv. (1901). I trakten finnas kolgrufvor och järnverk
samt många borgruiner, bl. a. den väldiga Coity
castle.

Bridgenorth [bri’djnåth]. Se Bridgnorth.

Bridge of Allan [bri’dj ev ä’l9n], besökt badort i
skotska grefskapet Stirling, vid Allan. 3,240 inv.
(1901). Det har salthaltiga källor och
kallvattenkuranstalt samt är genom spårväg förenadt
med den 5 km. i s. ö. liggande staden Stirling.

Bridgeport [bri’djpåt], stad i nordamerikanska
staten Connecticut, vid Pequonnoks mynning, 90
km. n. ö. om New York. 70,996 inv. (1900). Betydande
symaskinstillverkning (Wheeler & Wilson samt Howe),
liflig kusthandel, betydlig hvalfångst.

Bridgeton [br^djten], stad i nordamerikanska staten
New Jersey, vid Cohansey creek, 32 km. ofvanför
dess utlopp i Delawareviken, och vid flera
järnvägar. 13,913 inv. (1901). Bomulls- och andra
fabriker.

Bridgetown [briMjtaun], hufvudstad och flottstation
på engelska ön Barbados i Västindien, vid
Carlisleviken, en af Västindiens vackraste och rikaste
städer. Omkr. 25,000 inv. Säte för öns guvernör. God,
befäst hamn. Införseln steg 1900 till 1,045,251 pd
st. och utförseln till 919,011 pd st.

Bridgewater [br^djwåte]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, 45 km. s. om Boston. 5,806
inv. (1900). Grundad 1642. - 2. Stad i England. Se
Bridgwater.

Bridgewater [brFdjwåto], engelsk earl- och hertigtitel
inom släkten Egerton (se d. o.).

Bridgewater-böckerna [briMJwåto-], en samling
naturvetenskapliga arbeten, utgifna af Royal society
för medel, anslagna af earlen af Bridgewater. Se
Egerton, F. H.

Bridgewater-kanalen [briMJoåte-], Englands
äldsta kanal, anlagd 1758-71, från Worsley till
Manchester och Runcorn, på bekostnad af hertigen
af Bridgewater, efter en af James Brindley uppgjord
plan. Längd 68 km. Kanalen passerar floden Irwell,
nu Manchesterkanalen, vid Barton, där en svängbar
akvedukt finnes anordnad. Den inköptes 1887 för 1,74
mill. pd st. af det bolag, som byggt Manchesters
skeppskanal. S. L-k.

Bridge whist. Se Bridge.

illustration placeholder

Bridgman [briMjmon], Laura Dewey, blind och döfstum
amerikanska, f. 21 dec. 1829 i Hanover, New
Hampshire, förlorade vid närmare tre års ålder till
följd af skarlakansfeber syn och hörsel och till stor
del äfven smak- och luktsinnet, men blef vid åtta års
ålder upptagen i Perkins’ blindinstitut i Boston, där
den berömde Samuel G. Howe var föreståndare. Genom att
förena de döfstummes handalfabet eller fingerspråk
med de blindes upphöjda bokstäfver lyckades Howe nå
alldeles förvånande resultat med B., och Perkins’
institut blef i många år en vallfartsort för all
världens beundrande läkare, lärare och filosofer,
som önskade göra bekantskap med underbarnet och den
undervisningsmetod, som användes för henne. Skärpan
i hennes känselsinne väckte förvåning äfven hos dem,
som väl kände den ökade känslighet, som förlusten af
ett sinne vanligen utvecklar hos de öfriga. Genom
den allra ringaste beröring med sin hand kunde hon
igenkänna personer, som länge varit borta från henne,
och hon


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free