- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
185-186

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brittiska Burma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brittiska Kaffraria. Se Kaffraria och
Kapkolonien.

Brittiska Nord-Amerika (British North America),
gemensamt namn på de brittiska besittningarna i
norra Amerika, omfattar - med undantag af Alaska
och Grönland - hela landet mellan Atlantiska
oceanen i ö., Norra ishafvet i n., Stilla oceanen
i v. och Förenta staterna i s. Gränsen till de
sistnämnda bestämdes 1846. Arealen är, däri likväl
ej inberäknade polarhafvets öar, 9,718,370 kvkm. med
5,59 mill. inv. (1901). Däraf komma på Dominion
of Canada 9,589,700 kvkm. med 5,372,000 inv., på
New Foundland 110,670 kvkm. med 216,615 inv. och på
Labrador, som är förenadt med det sistnämnda, 18,000
kvkm. med 3,634 inv. Jfr Amerika och Canada.

Brittiska Nord-Borneo (eng. British North Borneo),
brittiskt protektorat på nordöstra kusten af
Borneo, mellan 3° 52’ n. br. (Guraberget) och 7°
25’ n. br. (Kap Sampanmangio), begränsadt i v. af
sultanatet Brunei och i s. af nederländska Borneo
samt för öfrigt af Sydkinesiska hafvet, Sulu-
och Celebes-sjön. Arealen beräknas till 73,240
kvkm. Folkmängden, som, då engelsmännen först togo
landet i besittning, uppgick till knappt 120,000,
men nu anses uppgå till inemot 200,000 pers.,
består af muhammedanska malajer och kineser vid
kusten samt dajaker i det inre af landet. Kusten
är rikare på vikar än någon annan del af Borneo,
flera bildande goda hamnar. Om det inre eger man
ännu endast ofullständig kännedom. På västra sidan
gå flera bergskedjor, och i n. ligger det höga Kini
Balu, 4,175 m. De förnämsta floderna äro Kinabatangan,
öfver 300 km. lång och farbar med ångbåt ett långt
stycke, och Segamah på östra kusten, båda försedda med
grunda deltabildningar, Marudu, Bongon och Bengkoka
på norra kusten samt Padas på västkusten. Klimatet
är icke osundare än i andra tropiska trakter och
fördrages tämligen väl af européerna. Regntiden börjar
med nordöstmonsunen i okt. l. nov. och räcker till
jan. l. febr., därefter följer en torr tid till juni,
då mindre regn börja falla. Nederbörden uppgår till
omkr. 3 m. för år. Hvarken cykloner eller jordskalf
förekomma. Hela landet är en enda ofantlig skog,
rik på nyttiga trädslag, som lämna byggnadsvirke,
möbelträ, färgämnen, droger, gummi och kautsjuk,
samt på vilda djur: elefanter, noshörningar,
bufflar (sannolikt Bos Banting och Bos gaurus),
flera hjortarter, orangutang och andra apor,
vildsvin, en björn (Helarctos euryspilus), en liten
tiger (Felis macrocelis) och en panter (Leopardus
marmoratus
) samt en mängd mindre däggdjur och fåglar
(bl. a. salanganen). Krokodiler äro mycket allmänna,
ormarna däremot få. Bland de kulturväxter européer
och kineser infört intages första platsen af tobak,
af hvilken vara 1903 exporterades för 231,361 pd
st. För öfrigt odlas peppar, sockerrör, gambir,
manilahampa, Liberiakaffe, bomull och indigo,
hvarjämte infödingarna odla sago (Metroxylon lævis
och Metroxylon Rumphii), arekapalmer, ris, tapioka,
majs, ingefära, batater, bananer etc. Kanel och
muskot växa i vildt tillstånd öfver hela landet. I
sin helhet är landet ytterst rikt på produkter, och
det fattas endast arbetskrafter för att taga vara på
dem. Stenkol af utmärkt beskaffenhet finnas på flera
ställen, äfven järn-, koppar- och tennmalmer hafva
anträffats samt något guld. Den lätthet,
hvarmed kolonister och köpmän etablerat sig
och förvärfvat jord, har ovanligt hastigt ökat
varuomsättningen med utlandet. Den inre samfärdseln
förmedlas genom en omkr. 170 km. lång järnväg, som
går från Brunei-viken till det inre af landet och
har sin andra ändpunkt i Jesselton vid den längre åt
n. liggande Gayaviken. Exporten, som bestod af trä
och åkerbruksalster, fågelbon, guano, guttaperka,
gummi, vax m. m., steg 1903 till ett värde af 4,212
mill. doll., importen till 3,229 mill. doll. Utmärkta
hamnar äro Sandakan, Marudu, Kudat och Ambong. Landet
tillhör Brittiska Nord-Borneo-kompaniet med styrelse
i London och förvaltas af en guvernör; vid hans
sida finnes ett kolonialråd, bestående af den högre
förvaltningspersonalen och valda ombud bland de
infödde höfdingarna. Det är deladt i 9 provinser,
hvar och en under en resident. Kompaniet slår
eget kopparmynt och utfärdar sedlar (dollars). -
Sabah, såsom landet förr kallades, tillhörde dels
sultanen af Sulu, dels sultanen af Brunei. 1865
hade en Förenta staternas konsul af den sistnämnde
erhållit land i denna del af Borneo och bildade
ett amerikanskt bolag för att exploatera denna
besittning, men kolonisationsförsöken misslyckades,
och ett engelskt bolag kom 1877 i besittning af
koncessionen. Spanjorerna, hvilka menade sig ega
protektorat öfver sultanens af Sulu besittningar,
protesterade mot denna koncession, men afstodo
1885 från sina anspråk. I maj 1882 ombildades
bolaget till ett aktiebolag, "British North Borneo
Company", som s. å. fick sina rättigheter erkända
af brittiska regeringen. Aktiekapitalet var 2
mill. pund sterling. I maj 1888 proklamerades
officiellt det brittiska protektoratet, och
från l jan. 1890 ställdes äfven ön Labuan under
kompaniets förvaltning. Hufvudstad är Sandakan.
(J. F. N.)

Brittiska Nya Guinea. Se Nya Guinea.

Brittiska och utländska bibelsällskapet. Se
Bibelsällskap.

Brittiska riket. Se England och Storbritannien.

Brittiska Sambesi (Zambesia), en förr använd
sammanfattande, icke officiell benämning på det
område i Syd-Afrika, som numera officiellt kallas
Bechuanaland protectorate och Rhodesia.

Brittiska Somaliland (eng. Somaliland protectorate),
brittiskt skyddsområde på Afrikas nordöstra kust, på
Somalihalfön, utefter Adenvikens södra strand, mellan
43° 15’ och 49° ö. lgd. Areal 155,000 kvkm. 154,000
inv. Landet genomdrages af två bergskedjor, som
innesluta Vadi Nogal, en på mineral och skogsprodukter
rik dal, genom hvilken går den stora handelsvägen från
Ogaden till kusten. Invånarna äro en blandningsras
mellan galla och arabiska element; de äro skickliga
köpmän, krigiska och fanatiska muhammedaner. De
viktigaste kustorterna äro Zeila, Bulhar, Berbera och
Karam, af hvilka i första rummet märkes Berbera (se
d. o.) med god hamn. Hela områdets import steg 1903
-04 till 417,075 pd st. och utförseln till 344,659
pd st.; den senare omfattade guld, elfenben och sibet
från Abessinien, saffran, gummi, harts, hudar, kaffe,
strutsfjädrar m. m. - Området, som 1875 eröfrats af
Egypten, måste under mahdistkriget 1884 utrymmas af
kedivens trupper. Då ingrepo engelsmännen och besatte
en del af kuststräckan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free