- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
183-184

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brittiska Burma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klimatet är vid kusten ett mildt och fuktigt
kustklimat med regn på vintern, men på platån
torrt och stäppartadt med mycket kall vinter och
varm sommar, så att på höjder öfver 1,000 m. det
blott förekommer två frostfria månader. Jordbruk
och boskapsskötsel äro ännu föga utvecklade, men
hafva goda förutsättningar. Vid Fraser och dess
biflod Thompson ligga omkr. 155,000 kvkm. för
jordbruk tjänlig mark, vid Columbia omkr. 55,000
kvkm. 1891 funnos endast. 44,500 hästar, 127,000
nötkreatur, 49,000 får, men antalet har sedan
dess betydligt ökats. I allmänhet har man hittills
mest tillgodogjort sig de minerala tillgångarna,
fiskrikedomen, villebrådet och skogen. Bituminösa kol
finnas företrädesvis på Drottning Charlottas öar och
Vancouver, 1900 brötos l,6 mill. ton. Det produktiva
kolområdet anslås till 35,600 kvkm.; i Klippbergen vid
passet Crows Nest finnas goda antracitkol. Af guld har
provinsen 1862-1900 producerat för 67,4 mill. doll.,
däraf 1900 ensamt 4,7 mill. doll.; det finnes mest
i Cariboobergen vid öfre Fraser och i Cassiarbergen
nära den norra gränsen; äfven silfvermalm har börjat
brytas på flera ställen (1897 för 3,3 mill. doll.),
hvarjämte riklig tillgång finnes på järn-, bly- och
kopparmalmer. Fisket gaf 1900 en afkastning af öfver
5,2 mill. doll., sälfångsten 35,523 skinn. Industrien,
af hvilken sågverksrörelsen är viktigast,
producerade 1891 för öfver 50,4 mill. doll. i
varor. Den 1885 fullbordade kanadiska pacifikbanan,
som med sina bilinjer 1900 var inom provinsen
2,104 km., har i hög grad främjat utvecklingen af
landets naturliga rikedomar och gjort B. till ett
led i förbindelsen mellan Europa och den yttersta
östern. I spetsen för provinsens förvaltning står en
af generalguvernören utnämnd "lieutenant-governor"
med ett kabinett. Lagstiftande församlingen räknar
38 medlemmar, af hvilka 6 bilda det verkställande
rådet. Till Canadas senat sänder prov. 3, till
dess underhus 7 ombud. Skolundervisningen är
obligatorisk och kostnadsfri. Högre läroanstalter
saknas ännu. Koloniens inkomster uppgingo 1903
till 2,044,630, utgifterna till 3,393,182 doll.,
statsskulden till 8,539,878 doll. Dess hufvudstad
var före Vancouvers förening med B. (1866) New
Westminster, en skapelse af guldfebern 1857-58, numera
Victoria, på ön Vancouver. En annan viktig plats är
staden Vancouver, öfverlandsjärnvägens ändpunkt.

B. omfattar de fordom under namnen Nya Kaledonien,
Nya Georgien, Nya Norfolk, Nya Cornwall, Vancouver
och Stikine- (Stakeen-) territoriet bekanta
områdena, hvilka stodo under uteslutande kontroll af
Hudson-bay-kompaniet, som hade sina handelsposter vid
kusten och i det inre landet. Upptäckten af guld vid
Fraserfloden på 1850-talet nödvändiggjorde insättandet
af en kolonialregering, och 1858 konstituerades
B. till en brittisk koloni, hvars gräns i n. först
var Skeena-floden och Findlay-armen af Peacefloden,
men efter 1866 60:e breddgraden. S. å. förenades ön
Vancouver med kolonien, som 1871 ingick i Dominion of
Canada. Litt.: Begg, "History of British Columbia"
(1894), Somerset, "The land of the muskeg" (1895),
och Gosnell, "Year book of British Columbia"
(årl.). (J. F. N.)

Brittiska Guyana. Se Guyana.

Brittiska Honduras (eng. British Honduras}, engelsk
koloni i Central-Amerika, på östra kusten af
halfön Yucatan, mellan 18° 29’ och 15° 54’ n. br. samt
89° 10’ och 87° 50’ v. lgd, begränsad af Mexico och
Guatemala i n., v. och s. samt af Hondurasviken
i ö. 19,580 kvkm. 37,479 inv. (1901) däraf 19,140
män och 18,339 kvinnor, således blott 1,9 inv. på
l kvkm. Utanför kusten ligga många korallref och
sandbankar samt de till kolonien hörande öarna
Turneffe och S:t George Cay. Kusten är flack,
sumpig och skogbevuxen. Många mindre floder utflyta
där, såsom Belize och Hondo, som är gränsflod mot
Mexico. Vid dessa floders mynningar finnas mycket
fruktbara slätter. Det inre landet upptages af de
föga kända Cockscombbergen, som i Victoria peak nå
1,100 m. ö. h. De väldiga skogarna innehålla en mängd
dyrbara träslag, såsom mahogny, cedreler (cedrar),
järnträ, kautsjuk och guttaperka, sassaparill, blåträ
m. fl. Klimatet är fuktigt och hett, om än något
mildradt af passaden. Julitemperaturen är 28,4°,
januaritemperaturen 24,4°, årsmedeltemperaturen
26,7°; regnmängden stiger till 1,944 mm. Gula febern
förekommer ofta, men är icke endemisk. Befolkningen
är sammanträngd till kusten och består
mest af kariber, negrer, mulatter samt af 500
hvita. Flertalet tillhör katolicismen. Kolonien har
42 offentliga och 6 enskilda skolor med omkr. 3,700
lärjungar. Ett fattighus, ett sjukhus och ett
dårhus finnas. Hufvudnäringen är trävarurörelsen,
som också lämnar den viktigaste exportvaran. 1901
exporterades för 2,7 mill. kr. trä, däraf för l,35
mill. kr. blåved, för lika mycket mahogny och för
70,000 kr. cederträ. Vidare lämnade skogen samma år
till export för 82,000 kr. kautsjuk och för 85,000
kr. tuggummi. Af frukter utfördes bananer och
kokosnötter för tillhopa 756,000 kr.; hvarförutom
ananas, kakao, sockerrör, kaffe, peppar, ris,
majs, muskotnötter och vanilj odlas i mindre skala,
men ej exporteras. Under odling voro 1900: 18,793
acres. Fisket gaf 1901 för 54,000 kr. sköldpadd
samt för 9,000 kr. svamp till export; industrien
inskränker sig till några sockerkvarnar. Hela
exporten steg 1902-03 till 280,290 pd st., importen
till 252,634 pd st. Sjöfarten omfattade 416,420
ton. Koloniens inkomster stego till 53,416 pd st.,
dess utgifter till 51,902 pd st., statsskulden till
34,736 pd st. (1901-02). Hufvudstad är Belize (se
d. o.). - Kusten upptäcktes af Columbus, men togs
ej i besittning af spanjorerna, utan först 1638-40
af sjöröfvare och smugglare under skotten Wallis’
ledning. Då deras ättlingar längre fram hindrades
i sin träexport af spanjorerna, fingo de skydd af
England, som i freden i Paris 1763 utverkade åt dem
rätt att drifva denna handel; därmed kom området
direkt under Englands öfverhöghet. Gränsen mot det
spanska Mexico fastställdes 1786, och då engelsmännen
1836 ville utvidga området, inlade Förenta staterna
protest, hvilket ledde till tvistigheter, som
bilades först 1859. 1853 hade området förklarats
för koloni, men lydde under Jamaica ända till 1884,
då det blef en själfständig koloni. Litt.: Fowler,
"A journey across the unexplored portion of British
Honduras" (1879), Gibbs, "British Honduras"
(1883), och Morris, "The colony of British
Honduras" (1884). "Handbook of British Honduras"
(utg. af Bristowe och Wright) utkommer årligen.
J. F. N.

Brittiska Indien. Se Indien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free