- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
241-242

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bromelin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blad, samlade vid stjälkens bas, och tvåkönade
blommor i ax eller klasar. Blomhyllet är
öfversittande. Blommorna hafva sex ståndare och en
pistill; frukten är kapsel eller bär, som ofta äro
välsmakande. Familjen innefattar omkr. 1,000 arter,
fördelade i omkr. 40 släkten, alla från Amerikas
tropiska delar. Många växa som epifyter på träd
och äro genom sitt egendomliga växtsätt samt genom
blommornas och frukternas färgprakt en prydnad
för dessa trakters flora. De sega fibrerna af flera
arter nyttjas till repslagararbeten och väfnader. Ett
stort antal odlas som prydnadsväxter, t. ex. arter af
släktena Æchmea, Billbergia, Caraguata, Nidularium,
Pitcairnia, Vriesea
. Jfr Æchmea, Ananas, Billbergia
och Tillandsia. Ldt. (G. L-m.)

Bromelin (af grek. broma, föda), ett enzym ur
ananassaft, hvilket i likhet med papayotinet
digererar ägghvita och öfverför denna i
pepton. Bromelinet är lösligt i vatten utan tillsats
af syra och har en angenäm, svagt syrlig smak. Det har
brukats till beredning af peptonpreparat, hvilka afses
att utgöra lätt tillgodogjorda näringsmedel. C. G. S.

Bromelius. 1. Olof B., läkare, botanist, f. 1639 i
Örebro, studerade medicin i Uppsala samt förordnades
1668 till "herborist" i Stockholm och uppsyningsman
öfver apoteken. 1672 anställdes han som läkare vid
den beskickning, som då afgick till Holland, vann
1673 medicine doktorsgraden i Leiden och återvände
1674 till Sverige. 1675 blef han medlem af Collegium
medicum, och 1691 förordnades han till stadsfysikus i
Göteborg och tillika till provinsialläkare i Göteborgs
distrikt. Död 1705. B. var en af Sveriges ypperste
botanister före Linnés tid. Bland hans skrifter
må nämnas Lupnlogia (16S7) och Chloris gothica
s. catalogus stirpium circa Gothoburgum nascentium

(1694), den äldsta specialflora i Sverige. Till
hans ära gaf Linné ett tropiskt växtsläkte
namnet Bromelia (6 kl., l ordn.). Från 1676 var
B. ledamot i kommissionen öfver trolldomsväsendet.
(T. K.)

2. Magnus B., adlad von Bromell, den förres son,
läkare, f. i Stockholm 1679, promoverades 1703 i Reims
till medicine doktor och utnämndes 1705 till medlem
af Collegium medicum. Samtidigt kom han genom arf i
besittning af en ansenlig förmögenhet, hvarför han
upphörde med sin läkarverksamhet och egnade sin tid
åt ökande af de betydliga samlingar af naturföremål,
mynt och medaljer, som han ärft efter sin fader. 1716
förordnades han till anatomie professor i Stockholm,
men lämnade snart denna befattning för att emottaga
ett assessorsämbete i Collegium medicum, där han
1724 blef president. Sistnämnda år fick han titel
af arkiater och upphöjdes 1726 i adligt stånd. Död
1731. B. författade åtskilliga afhandlingar i
numismatik, medicin och naturvetenskap. Några bland
dem finnas intagna i "Acta litt. et scient. suec.",
bl. a. Underrättelse huruledes man sig skall
förvara för pestilentien
(1711) och Inledning till
nödig kunskap att igenkänna och uppfinna allehanda
bergarter, metaller och fossilier
m. m. (1730). Enligt
E. Fries var han den förste, som i Sverige egnade
uppmärksamhet åt fossila växtaftryck. I sitt 1727
tryckta arbete Lithographia suecana afhandlar
B. fossila trilobiter, koraller och snäckor från
Gottland, graptoliter, växtfossil i kalkstuff m. m.

Bromell. Se Bromelius 2.

Brometyl. Se Bedövningsmedel.

Bromider, kem., bromvätesyrans salter.

Bromidros (af grek. bromos, stank, och hidros,
svett), stinkande svett (svettning).

Bromios (grek.), "den larmande", ett af guden
Dionysos’ binamn.

Bromipin, kem. farm., kallas en produkt, som uppkommer
då brom förenas med fett (vanligen sesamolja),
hvars omättade fettsyreföreningar vid sig binda
bromatomerna. Bromipin liknar till utseendet
en olja och innehåller vanligen 10 proc. brom;
dock framställes äfven ett preparat med 33 1/3
proc. brom. Det resorberas lätt och uppgifves verka på
samma sätt som vanliga bromföreningar, men utan dessas
ofta obehagliga biverkningar. Bromipin användes därför
i stället för bromkalium m. m. mot epilepsi, nervösa
lidanden af hvarjehanda slag, kikhosta o. s. v., i
dos af omkr. 15 gr. (3-4 teskedar) om dagen, hvilket
dock ofta får ökas till det dubbla eller mera. Ett
på analogt sätt beredt jodhaltigt fett användes
äfven såsom läkemedel under namnet jodipin.
S. J-n.

Bromism, bromförgiftning. Se Brom.

Bromit, dets. som bromsilfver. Se Brom.

Bromkadmium. Se Kadmium.

Bromkalium (Kaliumbromid), kem. farm., utgöres af
hvita, luktlösa, glänsande kristaller, som lösas
mycket lätt i vatten med neutral reaktion, däremot
svårt i sprit. - Bromkalium är ett mycket användt
och verksamt läkemedel mot fallandesotsanfall, mot
nervös sömnlöshet o. d., verkar genom att nedsätta
centrala nervsystemets, särskildt hjärnans, i dylika
sjukdomsfall abnormt stegrade retbarhet. Medlet botar
vanligen icke fallandesot; det hindrar blott för
en tid anfallens uppträdande eller mildrar dem. -
Intages bromkalium i större doser oafbrutet under
lång tid, framkallar det kronisk förgiftning (slöhet,
rubbningar i magens och tarmens tillstånd, blodbrist
och afmagring, hudutslag m. m.). C. G. S.

Bromkamfer, kem., farm., C10H15BrO, erhålles
därigenom, att kamfer behandlas med bromvatten
och bildar i rent tillstånd färglösa, i vatten
nästan olösliga kristaller, hvilkas lukt påminner
om terpentin och kamfer. Medlet användes såsom
lugnande i dos af 0,1-0,5 gr. för gången,
vid andnöd, migrän o. s. v. Mot hysteriska och
epileptiska anfall gifvas l-2 gr. om dagen, mot
delirium tremens och maniakaliska anfall 2-3
gr. och såsom motgift vid strykninförgiftning
ända till 4-5 gr. om dagen (i refrakt dos).
S. J-n.

Bromley [brå’mli], stad i engelska grefsk. Kent,
16 km. s. ö. om London. 27,358 inv. (1901). B. har
en gammal gotisk kyrka, en försörjningsanstalt
("college") för änkor och döttrar till präster.

Bromma. 1. Socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. 969 har. 621 inv. (1903). Annex till Söfvestad,
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. –
2. Socken i Stockholms län, Sollentuna härad. 2,505
har. 5,250 inv. (1903), hvaraf 3,031 i Sundbybergs
köping (se d. o.). Inom socknen ligger egendomen
Johannelund, där Evangeliska fosterlandsstiftelsen
har en missionsskola. B. utgör ett regalt pastorat
i Uppsala stift, Roslags västra kontrakt.

Brom-magnesium l. Magnesium bromid, bromvätesyrans
magnesiumsalt, MgBr2. Se Brom.

Brommetaller. Se Brom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free