- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
243-244

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bromelin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bromnatrium l. Natriumbromid, Na. Br, kem. farm.,
hvitt, luktlöst, kristalliniskt pulver, som begärligt
upptager fuktighet samt lätt löses i vatten och
sprit. Saltet är intaget i svenska farmakopén,
användes såsom bromkalium (se d. o.), men anses verka
mildare, hvarför det förordas till användning åt barn
och svaga personer, särskildt hjärtfelspatienter, för
hvilka större doser kaliumsalter kunna vara farliga.
C. G. S.

Bromoform, en klar, färglös, i vatten nästan olöslig
vätska, som till sina egenskaper mycket liknar
kloroform och som har analog sammansättning (CHBr3)
med denna (CHC13). Den är mycket tung (egentl. vikt
2,83) och kokar vid 146°-148°. Bromoform användes
som läkemedel mot kikhosta, hvarvid alltefter barnets
ålder gifvas l-6 droppar i en tesked vatten 3-4 gånger
om dagen. Större doser kunna lätt verka giftigt.
S. J-n.

Brompton [branten], stadsdel i västra London, n. om
Chelsea. 48,598 inv. (1901). Där ligga bl. a. flera
sjukhus och South-Kensington-museet. Det mera
fashionabla namnet South Kensington är på väg att
undantränga den äldre benämningen.

Broms (Bröms), Tabanus, zool., ett
till insektordn. Diptera (tvåvingar) och
afdeln. Brachycera (flugor) hörande släkte, som
skiljer sig från de närstående släktena Hæmatopota
(regnbroms) och Chrysops (blindbroms) därigenom att
antennernas yttersta, eller 3:e, led är femringad,
vid basen rundadt-spetsvinkligt urnupen och på
öfre sidan väpnad med en tand. Släktet omfattar
26 skandinaviska arter, hvilka anfalla idisslande
däggdjur och hästar. De mest anmärkningsvärda
arterna äro boskapsbromsen (Tabanus bovinus)
och renbromsen (Tabanus tarandinus).
A. Sg.*

Broms, maskinb., anordning, som har till uppgift att
alstra ett rörelsemotstånd vid maskiner, särskildt
sådana för lasters uppfordring eller transport,
i ändamål att minska eller reglera rörelsens
hastighet, afstanna maskiner och bibehålla dem i
hvilotillstånd. Ifrågavarande rörelsemotstånd utgöres
i allmänhet af friktion eller spärrverk, på grund
hvaraf bromsanordningarna indelas i friktionsbromsar
och spärrhjulsbromsar.

1. Af friktionsbromsarna äro de vanligast använda
följande.

illustration placeholder
Fig. 1.


Back- eller klossbromsar (fig. 1) bestå i allmänhet
af en på den axel (a), som skall bromsas,
fäst cylindrisk bromsskifva (b), vanligen af
gjutjärn, mot hvars omkrets en eller två bromsbackar
eller bromsklossar (c) af gjutjärn eller
stålgjutgods -
oftast inklädda med trä eller läder - pressas medelst
en kring en tapp (d) vridbar häfstång (e). På dennas
fria ända verkar bromskraften K i pilriktningen så,
att genom bromsbackarnas starkare eller svagare
anpressning mot bromsskifvan ett större eller mindre
friktionsmotstånd alstras, som helt och hållet
hämmar rörelsen eller begränsar dess hastighet inom
erforderliga gränser. Bromsverkan stegras väsentligt,
därigenom att man förser bromsskifvans omkrets med
ett eller flera kilformiga spår (jfr Kilhjul), i
hvilka de med motsvarande profilform försedda
bromsbackarna ingripa. Anbringas bromsbackarna parvis
midt emot hvarandra, upphäfves det eljest ensidigt mot
axeln riktade bromstryckets inverkan på lagergångarna
(se fig. 7).

Skifbromsar hafva antingen konisk eller cylindrisk
form. Den koniska skifbromsen liknar till det
väsentligaste den koniska friktionskopplingen (se
Axe1koppling, fig. 12), blott med den skillnaden,
att den på axeln skjutbara skifvan b med konisk yttre
omkrets genom förbindelsen med kopplingsstången -
här broms-häfstången - hindras att rotera. Inpressas
denna skifva i den på axeln fästa skifvan a med konisk
inre omkrets, alstras mellan de båda koniska ytorna
det friktionsmotstånd, som skall motväga den till
samma ytor reducerade drifkraften. De koniska ytornas
lutningsvinkel mot deras axel göres vanligen 10° till
15°. Minskas denna vinkel till 0°, öfvergår nyssnämnda
bromsinrättning till den cylindriska skifbromsen,
där den ena bromsskifvan tager form af cylindriska
bromsbackar, som medelst knähäftyg pressas mot den
inre omkretsen af den omgifvande fasta, cylindriska
bromsskifvan, ungefär på enahanda sätt, som är
angifvet vid motsvarande axelkopplingar (se
Axelkoppling, fig. 13 och 14). Den cylindriska
skifbromsen har den fördelen framför den koniska, att
det vid den senare alltid uppkommande axiella trycket,
som menligt inverkar på axellagrens bestånd, helt
och hållet kan undvikas vid den cylindriska formen.

Lamellbromsar bestå af ett antal plana, släta
eller rafflade skifvor eller lameller, hvilka äro
så förbundna med den axel, som skall bromsas,
att de kunna både rotera med och förskjutas på
densamma. Mellan dessa lameller ingripa andra af
motsvarande form, hvilka likaledes äro skjutbara i
axiell led, men därjämte så lagrade i ett omgifvande
bromshus, att de hindras från att vrida sig. Genom
de båda skif- eller lamellgruppernas sammanpressande
framkallas bromsmotståndet.

Bandbromsar utgöras af ett böjligt stålband - med
eller utan inklädnad af trä eller läder -,

’b

hvilket med en hafstång spännes omkring en
broms-skifva, fäst å den axel, som skall bromsas,
och hvars omkrets svarfvas samt vanligen förses med
små öfverskjutande sidokanter. - Bromsbandet ersattes
understundom af ett antal bromsbackar eller klossar,
h vilka, kedjeformigt förenade med kättinglänkar,
såsom en gördel omgifva bromsskifvans omkrets. Fig. 2
visar anordningen vid en enkel bandbroms, där den på-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free