Tordenskjold i Marstrand (1872) och Salomon baadsmand (1899). En del äro samlade i Danske folkeskuespil (2 bd, 1899). Se vidare "Minder" (1896), berättade af hans andra hustru, Augusta Schultz, som själf är författarinna och efter B:s död tog hans pseudonym till sitt borgerliga namn. Vid B:s sjuttiofemårsfest (1891) insamlades, särskildt bland ungdomen, en betydande folkgåfva till den originelle folkförfattaren. 1903 aftäcktes i Gjentofte ett minnesmärke med hans byst af V. Bissen. Åtskilliga af hans noveller äro öfversatta till svenska ("Vendetta" 1892, m. fl.), tyska och holländska. E. Ebg.

Gamla tyska broscher i form af ett A</img>.

Brosch från 1200-talet.</img>

Gammal skotsk brosch.</img>

Brosch från 1300-talet.</img>

Brosch (fr. broche, af it. brocco, spets),
smycke, som af kvinnor nyttjas till bröstnål och
som består af en godtyckligt formad öfverdel samt en
på dennas
baksida fäst nål. öfverdelen göres af ädel
metall eller sten, i de mest olika former och
stilar. Broscher äro ett af de allra vanligaste
prydnadsföremålen på kvinnodräkten och torde varit
i bruk sedan urminnes tider.

Brosch, Moritz, tysk historiker, f. 1829 i Prag,
arbetade en tid såsom journalist, men egnade sig från
1873 åt historiska forskningar i Venezia, där han
fortfarande är bosatt. B. har skrifvit bl. a. för
Heeren-Ukerts samling Geschichte des Kirchenstaats
(2 bd, 1880-82) och Geschichte von England 1603-1850
(5 bd, 1890-98; utgörande fortsättning, bd 6-10,
af Lappenberg-Paulis skildring i samlingen). Bland
hans öfriga arbeten märkes Oliver Cromwell und die
puritanische revolution (1886).

Broschera (af fr. brocher, häfta), häfta böcker
m. m. - Broscherad väfnad kallas en väfnad, i hvilken
vissa inslag icke löpa öfver tygets hela bredd,
utan omvikas efter kortare sträckor, för att täcka
blott vissa mönsterytor. Broschering begagnas dels
för att spara på de dyrbara trådar (stundom guld-
eller silfvertrådar), som skola bilda mönstret, dels
för att göra tyget mindre hårdt och tungt. Guld-
och silfverbroschering utföres alltid för hand;
broschering med silke verkställes däremot ofta på
mekanisk väg, hvarvid man begagnar väfstolar, som
förutom den vanliga bottenskottskytteln ega flera
eller färre småskyttlar, hvilka i bågform nedgå från
väfskedens öfverslå och draga med sig broschersilket
under vissa varptrådar, för att ett
stycke längre åt sidan åter uppkomma i
öfverslån eller lådhandtaget. Imitationer af
dessa tyger kallas brochées lancées, till
skillnad från de äkta brochées crochetées.
G. A. W.

Broschi [brå'ski], Carlo, italiensk
kastratsångare. Se Farinelli.

Broschyr (fr. brochure, af brocher, häfta), häfte,
mindre skrift, ströskrift.

Brosig [brå-], Moritz, tysk tonsättare, f. 1815,
d. 1887, var domkyrkoorganist och domkapellmästare i
Breslau, docent i musik vid universitetet och andre
direktör vid institutet för katolsk kyrkomusik i
samma stad samt hedersledamot af Ceciliaakademien i
Rom. B. var en flitig och gedigen kyrkokompositör. Han
skref mässor med orkester och med orgel, 7
häften gradualer och offertorier, omkr. 30 häften
orgelmusik, en koralbok m. m. samt en harmonilära
(4:e uppl. 1899).

Brosimum Swartz (Galactodendron H. B. K.), bot., ett
växtsläkte inom fam. Moraceæ. B. Galactodendron Don
(Galactodendron utile H. B. K.) är det märkvärdiga
ko-trädet, som växer i Venezuela och som af de
spanske invånarna kallas arbol de leche 1. palo
de vaca. Stammen innehåller en hvit, angenämt
luktande mjölksaft, som ymnigt utflyter vid
gjorda inskärningar och nyttjas såsom komjölk,
hvars färg och smak den eger. Därjämte innehåller
mjölksaften ett vaxartadt ämne, galaktin,
som begagnas till ljus. Ko-trädets mjölksaft är ett
viktigt bidrag till invånarnas födoämnen i nämnda
land. Humboldt, som upptäckte detta träd och kallade
detsamma Galactodendron (af grek. gala, mjölk,
och dendron, träd), anmärker, att bland alla
hans upptäckter gjorde detta fynd det mäktigaste
intrycket på honom. Äfven mjölksaften af B. Alicastrum
Sw. (brödnötträdet) i Central-Amerika och på Jamaica
kan förtäras. Trädets frön smaka som hasselnötter
och användas till brödbakning. B. Aubletii Pöpp. i
norra Syd-Amerika lämnar ett af de vackraste
träslagen från tropikerna (lettern-holts).
G. L-m.

Brosk, anat., benämning på alla i djur- och
människokroppen befintliga bildningar, som äro
uppbyggda af broskväfnad. Brosket är hårdt och mer
eller mindre elastiskt. Alltefter sin sammansättning
(alltefter halten af elastisk substans) är det till
färgen blåhvitt, då den nämnda substansen är mycket
ringa utvecklad, eller gulhvitt, då den är rikligt
för handen. Brosket utvecklar sig på sådant sätt
(jfr Bindesubstansväfnad), att de celler, genom
hvilkas verksamhet det uppstår, afskilja mellan
sig en mellansubstans, en "Intercellularsubstans",
som består dels af fina limgifvande, "kollagena",
trådar, dels af en homogen, formlös massa, en
s. k. grundsubstans, hvari de nämnda trådarna
ligga inbäddade. Därjämte utvecklas i större eller
mindre mängd mellan cellerna en elastisk substans,
hvilken äfven har form af trådar. Genom närvaron af
limgifvande och elastiska trådar i mellansubstansen
öfverensstämmer brosket med bindväfven; och det är
därför närmast den formlösa grundsubstansen, som genom
sin natur bestämmer broskets säregna karaktärer. Denna
substans består af olika kemiska kroppar, framför
allt af kondromukoid och kondroitinsvafvelsyra. - Äro
(såsom oftast) de limgifvande och elastiska trådarna
till mängd och styrka jämförelsevis svagt utvecklade,
hvarvid den formlösa