- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
337-338

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brugg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Boer jeg på det höje fjäld m. fl. ett ganska betydande
rum inom den dansk-norska litteraturen. "Zarine"
är hållen fullkomligt i den franska tragedistilen
och var det första sorgespel, som gick öfver den
danska scenen, samt gaf den närmaste anledningen
till Wessels berömda parodi "Kjärlighed uden strömper".
B. åtnjöt stort anseende som andlig talare och
psalmdiktare. Som en trons väldige kämpe mot den
inbrytande rationalismen gjorde han sig i hög grad
förtjänt om statskyrkan i Norge.
illustration placeholder

I Bergen blef han den
medelpunkt, kring hvilken allt rörde sig. 1807–14
var det framför allt B., som upprätthöll den
fosterländska stämning, hvilken då utmärkte staden,
och 1814 var han en af Kristian Fredriks ifrigaste
anhängare. Bergensernas antisvenska tänkesätt vid
denna tid berodde till stor del på B., som i sina
politisk-religiösa predikningar gaf luft åt sin
glödande hänförelse. Efter föreningen fann han sig
emellertid i det skedda och närmade sig Karl Johan,
som visade sig värdera detta tillmötesgående. Efter
B:s död lät kronprinsen uppresa en minnesvård öfver
honom i Bergens domkyrka. (Jfr "Gammelt nyt om & af
biskop Johan Nordal Brun", utg. af J. N. Brun, 1877.)

Y. N.

2. Svend B., den föregåendes sonson, norsk
präst, f. 1812 i Bergen, d. 1894 i Kristiania,
var sedan 1851 anställd i Kristiania, där
han 1858 blef kyrkoherde i Trefoldigheds
församling. Han var en af Norges mest ansedde
präster och hade särskildt som talare ett stort namn.
Han var ordförande vid flera skandinaviska
kyrkomöten. För vetenskaplig forskning och
författarskap var han icke anlagd, men
hans icke få tryckta griftetal öfver många af
samtidens mest kände män i Norge (Halfdan Kjerulf,
A. M. Schweigaard, J. S. Welhaven, G. A. Krohg
m. fl.) bära vittne om hans framstående vältalighet.

Y. N.

3. Kristen B., den föregåendes son, norsk
präst och författare, f. 1846 i Bergen, blef 1870
teol. kandidat och vann 1871 accessit för besvarande
af universitetets prisuppgift i kyrkohistoria,
utg. under titeln
Pietismens begreb og væsen (1873, öfv. 1874).
De närmast följande åren var han sysselsatt dels som
ledare af en folkhögskola, dels vid en undervisningsanstalt
för lärare, tills han 1877 öfvergick till praktisk
prästerlig verksamhet. 1887 blef han kyrkoherde vid
Mariakyrkan i Bergen och 1896 vid Johanneskyrkan
därstädes. Bland hans senare kyrkohistoriska skrifter,
utmärkta för klar framställning och byggda på solida
studier, märkes särskildt hans omfattande arbete om
Oplysningens tidsålder (1893).
Under vintern 1896–97 höll han kyrkohistoriska
föreläsningar vid universitetet i Kristiania.

4. Frederik Karl Kristian B., dansk
operasångare, den förstnämndes sonsons son, son af
teaterdirektören och författaren Michael Wallem B.,
f. 21 apr. 1852 i Odense, var elev af Köpenhamns
konservatorium (1870–72) och Lablache (1875),
debuterade 1876 på k. teatern i nämnda stad som
Almaviva i "Barberaren"
och sjöng där flera
tenorpartier. En tid tillhörde han Casinoteatern,
och 1882 gasterade han i Berlin. I Stockholm
gasterade han på Stora teatern 1888 som
Lohengrin,
Faust och
José i "Carmen"
samt engagerades för ett år, hvarunder han
ytterligare sjöng
Faust i "Mefistofeles",
Radamès i "Aida",
Tannhäuser och
Harald Viking,
allt uppgifter, i hvilka man för den förträffliga
dramatiska framställningen öfversåg med röstens brist
på klangskönhet. 1890 återgick B. till k. teatern
i Köpenhamn.

5. Johan Nordal B., den föregåendes broder, dansk
operasångare, f. 1857 i Odense, elev af Arlberg
och Götze, uppträdde på Casinoteatern 1878–81,
därpå i landsorten, från 1883 på Dagmarteatern,
1885–86 i Stuttgart, de följande åren i Köln, till
dess han 1889 fästes vid k. teatern i Köpenhamn.
I Stockholm gasterade han 1894 såsom
Postiljonen,
Manrico i "Trubaduren" och
Arnold i "Vilhelm Tell".

A. L.

Brun, Friederike Sophie Kristiane, född Münter,
tysk författarinna, f. 1765 i Sachsen-Gotha,
d. 1835 i Köpenhamn, kom som barn jämte sin fader,
psalmförfattaren B. Münter, till Köpenhamn, där hon
1783 blef gift med en rik tysk köpman. Hennes hus
var en samlingsplats för den danska hufvudstadens
skalder och konstnärer. Under resor hade hon dessutom
gjort personlig bekantskap med sin tids ryktbaraste
litterära personligheter i främmande länder. Hennes
flesta arbeten äro resebeskrifningar:
Prosaische schriften (1799–1801),
Episoden aus reisen durch das südliche Deutschland (1808–18),
Römisches leben (1833) och
Briefe aus Rom (1816, 2:a uppl. 1820;
till hennes broder, biskop Munter). Hennes
Gedichte (1795, 1812 och 1820)
äro påverkade af Matthisson.

Brun, Malte Konrad, dansk författare. Se Bruun.

illustration placeholder

Brun. 1. Johannes Finne B., norsk skådespelare, f. 10
mars 1832 i Værdalen, kom i lära hos en urmakare i
Bergen och därefter hos en litograf Bucher därstädes,
hvilken på allt sätt uppmuntrade hans redan i
barnaåren framträdande anlag för skådebanan. Han
debuterade 1850 med framgång å Ole Bulls nybildade
teater i Bergen såsom Henrik i "Den vægelsindede"
och utförde där under sju års tid 186 roller,
företrädesvis inom det komiska facket. B. vardt den,
som förnämligast väckte till lif intresset för den
unga norska scenen. Han öfvergick 1857 till Kristiania
teater, hvarest han under årtionden alltmera framstod
såsom den fullödigaste förmågan och spelade inemot
400 olika roller. Hans 25-årsjubileum firades
under anslutning af alla samhällsklasser. B. dog
i Kristiania 7 mars 1890. Hans jordefärd blef en
allmän sorghögtid, och genom subskription åstadkoms
ett legat med hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free