- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
393-394

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brün. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politiska förhandlingar befinnes han hafva tagit
verksam del. Af Sten Sture d. ä. och den tidens
rådsregering användes han i åtskilliga diplomatiska värf.
- Såsom vapen förde han en klufven sköld med
hvardera halfvan tredelad.
Ehd.

Brynjulfsson. 1. Gisle B. d. ä., isländsk
fornforskare, f. 1794, d. 1827 som präst i Holme
(Östamtet på Island), är mest bekant genom skriften
Periculum runologicum (1821), om runornas
uppkomst m. m. - 2. Gisle B. d. y., den
föregåendes son, f. 1827, d. 1888, sedan 1874 docent
vid Köpenhamns universitet, utgaf bl. a. "Tristrams
saga" och skref flera afhandlingar om isländsk
skaldediktning. Han tog ifrig del i förhandlingarna
om Islands ställning och författning, såsom
motståndare till Jon Sigurdsson.
E. Ebg.

Bryn Mawr. 1. [bran-mau’&#601;] Stad i engelska
grefsk. Brecknock (Wales), vid gränsen till
Monmouth. 6,831 inv. (1901). Kolgrufvor, järnverk.
- 2. [brin-må’&#601;] Ort strax v. om Filadelfia, i
Pennsylvania, säte för det af d:r Joseph Taylor från
Burlington 1880 grundade "Bryn Mawr college",
en af de bästa amerikanska högskolor för kvinnor
(motsvarar en filosofisk fakultet). Anstalten öppnades
1885 och hade 1903-04 32 lärare och lärarinnor
samt 445 studerande.

illustration placeholder
Spielberg vid Brünn.


Brünn (tjech. Brno). 1. Distrikt
("bezirkshauptmannschaft") i österrikiska kronlandet
Mähren. 747 kvkm. 131,963 inv. (1900). - 2.
Hufvudstad i Mähren, vid foten af Spielberg,
mellan floderna Schwarzawa och Zwittawa, 227
m. ö. h. 109,346 inv. (1900), däraf 68,702 tyskar
och 38,365 tjecher. Den inre staden, som fordom
var omgifven af fästningsverk, är trång med
krokiga gator; den omgifves nu, sedan fästningsverken
1860 raserats, af modernare stadsdelar med breda
gator. B. har 17 kyrkor, bl. a. domen "S:t Peter
und S:t Paul" (från 15:e årh.) och den gotiska
"S:t Jakob" (från 14:e årh.), med ett 98 m. högt
torn. Af andra byggnader märkas "ståthålleribyggnaden"
(förr augustinkloster), rådhuset (från
1511), biskopsresidenset och det adliga damstiftet
"Mariaschul". - B. har högst betydande
industri, särskildt ylle- och metallindustri. 1900
funnos där 60 väfnadsfabriker, 6 maskin- och 15
metallvarufabriker, 6 garfverier, 11 tegelbruk,
6 kemiska fabriker m. m. Marknaderna i B. höra
till Österrikes mest besökta. B. är en viktig
järnvägsknut, där sex banor mötas, samt har elektriska
spårvägar. Af undervisningsanstalter märkas
teknisk högskola, prästbildningsanstalt, 4 gymnasier
(2 tyska, 2 tjechiska), 3 högre realskolor, ett lärar- och
ett lärarinneseminarium, tvenne slöjdskolor, en
väfskola m. m. - B. är säte för ståthållaren öfver
Mähren, för biskop, landsöfverrätt och landsrätt.
- Spielberg, strax väster om staden, reser sig till
288 m. höjd och har vackra anläggningar samt ett
citadell, som 1740-1855 var statsfängelse och där
bl. a. den italienske skalden Silvio Pellico satt
fången åren 1822-30. I B:s omgifningar ligga
flera stora industriorter. - B. är en mycket gammal
ort, hvars namn härledes af slav. brnij (lera). I
11:e århundradet blef det residens i ett af de fyra
furstendömen, hvari Mähren då var deladt; under
1300-talet och intill 1411 residerade de märiske
markgrefvarna på Spielberg. Under husitkrigen
förblef B. katolskt och belägrades 1428 af husiterna.
Under trettioåriga kriget led det mycket. Bland
annat belägrades det af Torstenson 1643, då han
likväl måste afbryta belägringen för att tåga mot
Danmark. Han företog sedan en ny belägring, som
varade från 3 maj till 15 aug. 1645, men staden
försvarades så tappert af kommendanten L. R. de
Souches (förut i svensk tjänst), att svenskarna till
slut måste aftåga. Minnet däraf firades högtidligt
1845 och 1865, och sedan har minnesfesten blifvit
en årligen återkommande nationalhögtidsdag. 1742
belägrades B. två månader fåfängt af preussarna.
J. F. N.

Brünnich, Morten Trane, dansk naturforskare,
f. 1737, d. 1827, blef 1769 professor vid
universitetet i Köpenhamn och lade grund till dess
naturhistoriska museum. 1784 anställdes han vid
det norska bergverksväsendet och blef 1791 direktör
vid Kongsbergs silfververk för att bringa detta på
fötter igen. 1814 återvände han till Danmark.
Bland hans skrifter förtjäna nämnas Ederfuglens
beskrivelse
(1763), Ornithologia borealis (1764),
Entomologia eller Insectlære (s. å.), Historiske
efterretninger om Norges bjergværker 1516-1623

(1819) och Kongsberg sölvværk 1623-1723 (1826).
E. Ebg.

Brünnow, Franz Friedrich Ernst, tysk
astronom, f. 1821 i Berlin, blef 1847 direktor för
observatoriet i Bilk vid Düsseldorf, var 1851-54
förste assistent vid observatoriet i Berlin, 1854-60
direktor för observatoriet i Ann Arbor, Michigan,
och 1866-74 k. astronom för Irland, direktor för
Dunsink-observatoriet i Dublin samt professor i astronomi
därstädes. Till följd af öfveransträngning och
försvagad syn drog han sig tillbaka till privatlifvet
1874. Död i Heidelberg 1891. Af B:s arbeten
må nämnas hans af vetenskapsakademien i Amsterdam
prisbelönta afhandling öfver de Vicos komet
(1849), hans störingstabeller för planeterna Flora,
Victoria och Iris och parallaxbestämningar för
fixstjärnor (&#945; Lyræ). I Amerika utgaf han tidskriften
"Astronomical notices". Framför allt är han
känd genom sin klassiska Lehrbuch der sphärischen
astronomie
(1851; 4:e uppl. 1881), hvilken äfven
utkommit på engelska samt omarbetad och tillökad
på franska språket.
K. B.

Brynolf. Se Brynjulf.

Brynstensskiffer, petrogr., stundom förekommande
benämning på de mera kvartsrika, d. v. s.
med kiselsyra genomdränkta, och på de med en
större mängd mikroskopiska sandkorn än vanligt
blandade arterna af lerskiffer. Dessa skifferarter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free