genom ombud, sjeiken påskrifver kontraktet, och glädjeskott afskjutas med bössor. Från sitt föräldrahem färdas sedan den beslöjade bruden på en rikt utstyrd häst eller kamel under musik till sin mans hus eller tält; där hålles en ny bröllopsfest, hvari endast kvinnor få deltaga. Hos turkarna aftala parets anhöriga om giftermålet och brudköpsbeloppet; bruden skickar till brudgummen en duk, innan hon beslöjad rider till hans hus. I hennes föräldrahem råder veklagan, men i bröllopshuset jubel; de två könen festa hvar för sig. Ingen egentlig vigsel eger rum. I Persien sker brudköpet inför kadin, och summan stannar antingen hos brudens fader eller förskrifves till bruden för händelse af skilsmässa. Bruden föres med en röd sidenduk öfver hufvudet till brudgummens hus, hvarefter han återvänder till dryckeslaget med gästerna. Jfr Vigsel och Äktenskap.

Bröllopståg i Kairo</img>.

Litt.: De Gubernatis, "Storia comparata degli usi
nuziali" (1869), Wood, "The wedding-day in all ages
and countries" (2 bd, s. å.), Rossbach, "Römische
hochzeits- und ehedenkmäler" (1871), Becker,
"Charikles, bilder altgriechischer sitte" .(nyaste
uppl. 1877-78) och "Gallus oder römische scenen"
(nyaste uppl. 1880-82), Hermann, "Lehrbuch der
griechischen privataltertümer" (ny uppl. 1882),
Blümner, "Leben und sitten der griechen" (1887),
Troels Lund, "Danmarks og Norges historie i slutningen
af 16. aarh." (bd 9-11, 1888-91), och Carter,
"The wedding-day in literature and art" (1900).

Bröllop, boktr. Se Korrektur. 

Bröms, zool. Se Broms. 

Bröms, Sven, läkare, f. 1612 i Ugglebo
socken, Gästrikland, anträdde 1644, efter slutade
studier i Uppsala, en utländsk resa, under hvilken
han 1651 erhöll den medicinska doktorsgraden
i Padova. 1652 utnämndes han till lifmedikus hos
drottning Kristina och till professor i praktisk
medicin vid universitetet i Uppsala, hvilket orsakade
en rättegång med den redan fyra år förut utnämnde
professor Stenius, som af domstolen förklarades vara i
sin fulla rätt, hvarefter B. utnämndes till arkiater
hos drottningen. Sedermera hade han samma befattning
hos Karl X Gustaf, hvilken han åtföljde under flera
fälttåg. Död 1693. På de svenska apoteken lefde länge
hans namn i "Brömsens droppar", hvilka spelade en
viss roll i folkmedicinen.
B. sysslade äfven med teologien och utgaf En kort
och enfaldig förklaring öfver doktor Lutheri mindre
cateches (1681).

Bröms, J. V., ämbetsman och vitterlekare. Se
Lilliestråle.

Brömse, Nikolaus, borgmästare i Lybeck, var son af
borgmästaren därstädes Heinrich B. (d. 1502), invaldes
1514 i stadens råd och blef 1519 borgmästare. För
den demokratiska rörelsen lämnade han 1533 staden,
men återkom 1536, efter Wullenwevers fall. Han dog
l nov. 1543, bortåt 70 år gammal. B. är bekant som
Gustaf Vasas räddare vid dennes flykt från Danmark
till Sverige 1520.

Brömsebro, en öfver Brömsebäck ledande bro, som har
historisk märkvärdighet därför att själfva bron
eller närmaste trakten omkring densamma flera gånger
varit mötesplats vid förhandlingar mellan Sverige
och Danmark. Midt i bäcken ligger en liten holme,
på hvars midt gränsstenen stod, och på denna holme
plägade man utan gisslan eller lejdebref kunna
mötas såsom under helgden af neutral mark. Under
medeltiden låg där fästet Bryms l. Brömsehus, som
intogs af Engelbrekts folk 1436, och vid flera senare
tillfällen uppfördes här under de svensk-danska krigen
smärre förskansningar. Vid B. sammanträffade 14
sept. 1541 konungarna Gustaf Vasa och Kristian III,
uppgjorde sina tvister och slöto ett förbund för 50
år. Vid B. möttes ock 8 febr. 1645 svenska och danska
fullmäktige för att underhandla om fred. Fredsmäklare
voro, å svenska sidan: Axel Oxenstierna, Johan Skytte
(som dog strax efter underhandlingarnas början),
Ture Bielke och Mattias Soop, å danska sidan: Korfits
Ulfeld och Kristian Sehested m. fl. Underhandlingarna,
som fortgingo i sex månader, fördes slutligen genom
notväxling mellan Söderåkra prästgård i Kalmar län,
där de svenska sändebuden bodde, och Kristianopel, de
danskes vistelseort. Legaterna möttes åter 13 aug. vid
B., då fredsinstrumentet undertecknades. Genom denna
fred, känd under namnet freden vid B., vann Sverige
Gottland, Jämtland, Härjedalen, ön Ösel, Halland på
30 år (efter den tiden kunde Danmark mot vederlag
återfå landskapet) samt tullfrihet i Öresund.

Brömsebäck, ett omkr. 5 km. långt vattendrag, som
bildar gräns mellan Blekinge och Kalmar län samt
utfaller i Kalmar sund. Med undantag af tiden 1332-60
var B. ända till freden i Roskilde 1658 en del af
riksgränsen mellan Sverige och Danmark.

Brömsehus.   Se Brömsebro.

Brömsens droppar.  Se Bröms.

Bröndshöj, förr kyrkby på Själland, n. v. om
Köpenhamn, sedan 1900 införlifvad med denna
stad. Efter Köpenhamns belägring intog Karl X med
sin armé från nov. 1658 ett af Dahlbergh förut
utstakadt befäst läger vid B. Lägret, som kallades
"Karlstad", bestod först af jordhyddor, men efter den
misslyckade stormningen af Köpenhamn natten till 11
febr. 1659 byggdes trähus, hvarjämte befästningarna
förstärktes. Svenskarna kvarlågo sedan i lägret ända
till fredsslutet 27 maj 1660, från dec. 1659 under
befäl af pfalzgrefven af Sulzbach. Som belöning för
lägrets anordnande hade Dahlbergh fått Värpinge gård
i Skåne, men denna fråntogs honom efter Karl X:s
död. När svenska armén uppbröt från B., fick Dahlbergh