Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af pfalzgrefven enligt gammalt bruk hela lägret,
och för detsamma erhöll han sedan af danske
konungen 500 specie guldkronor, "ehuruwäl det
var 4 gånger mer värt". - B:s kyrktorn är ännu
sjömärke.
L. W:son M.
Bröndsted, Peter Oluf, dansk arkeolog, f.
1780, d. 1842, blef 1802 teol. kandidat och 1806
filos. doktor. Han reste därefter till Paris, där han
studerade två och ett halft år, och begaf sig 1809
med tre tyska arkeologer till Rom och södra Italien
samt 1810 till Grekland. Nästa år for han till Efesos
och företog sedan ensam viktiga utgräfningar på
ön Keos, deltog 1812 i de andres utgräfningar i
Figalia och gjorde ett längre besök hos Ali pasja
i Janina. 1813 återvände han och blef professor i
Köpenhamn, men for ånyo söderut 1818 som
diplomatisk agent vid påfvestolen; han uppehöll sig i
Rom till 1823 och därefter i Paris och London till
1832, sysselsatt med utarbetandet af sitt stora arbete,
Voyages dans la Grèce (2 bd, 1826-31), som
egentligen handlar om utgräfningarna på Keos och
om Parthenons metoper och som är ett af de
viktigaste arbetena i den arkeologiska litteraturen.
Dess praktfulla utstyrsel kostade honom en stor del
af hans förmögenhet, ehuru arbetet utgör endast en
del af hvad det enligt planen skulle bli. 1832, vid
återkomsten till Danmark, blef B. åter professor och
direktör för myntsamlingen. Af hans mindre afhandlingar
må nämnas On panatheic vases (1832), De
cista aënea Præneste reperta (1834), The bronzes
of Siris (1836) och Den ficoroniske cista (1847).
Vidare utgaf han i "Bidrag til den danske historie"
(1817-18) en öfversättning af R. Waces
Rimkrönika om Gånge-Rolf och hertigarna i
Normandie samt efterlämnade en öfversättning af
trilogien "Orestias" af Aischylos (utg. 1844).
N. V. Dorph utgaf B:s "Reise i Grækenland"
(1844) och "Uddrag af P. O. Bröndsteds
reisedagbøger" (1850).
E. Ebg.
Bröndsted, Karl Gustav, dansk författare,
f. 1851 i Köpenhamn, tog 1876 filologisk examen
och blef 1881 adjunkt i Rönne, men flyttades 1894
till Aarhus. Redan 1878 utgaf han en berättelse,
I bölgegang, och 1881 en dramatisk dikt, Curtius,
men han blef mest känd genom sina nutidsberättelser,
Frihed (1893, 2:a uppl. 1900), med skarpa angrepp
såväl på grundtvigianarna som på den af vissa
fritänkare förkunnade frigörelsen från tukt och
lagbundenhet, och Fædrenes synd (1895), där politiska
och sociala brytningar skildras. Senare följde
romanen Borretaarn (1898) och Niels Glambæk (1902)
samt den satiriska skriften Smaa danske snobber
<1896) jämte flera inlägg mot den nyare litterära
riktningen.
E. Ebg.
Bröndum, Anna Kristine. Se Ancher.
Brönig, alppass. Se Brünig.
Brönners fläckvatten utgöres af de vid
60°–110° C. öfverdestillerade delarna af amerikansk
bergolja, d. v. s. gasolja eller teknisk bensin, och
användes till aflägsnande af fläckar, som förorsakats
af fett och harts.
S. J-n.
Brönnestad, socken i Kristianstads län. Västra
Göinge härad. 5,214 har. 975 inv. (1903). B.
bildar med Matteröd ett regalt pastorat i Lunds
stift, Västra Göinge kontrakt.
Brönnö (Brönö), härad och pastorat i
Nordlands amt, Söndre Helgelands fogderi, Norge,
bestående af halfön mellan Velfjorden och Bindalsfjorden,
med därutanför liggande öar. 3,440 inv.
(1900). Vid kyrkan, belägen vid Brönnösund, har
uppstått en liten by med ångbåtsstation (B. är en
gammal hufvudpunkt för all trafik på Nordland),
post- och telegrafstation, läkare och apotek m. m.
B. omfattade ursprungligen utom det nuvarande
Brönnö socknarna Vega (själfständig 1806), Bindalen
(själfständig 1815), Velfjorden (själfständig 1875)
och Vik (själfständig 1901). Öfver B. finnas två
beskrifningar, den ena författad 1723 (tryckt i
Thaarups magazin I: 143 ff. och i "Vidar" 1889, s. 659),
den andra omkr. 1840 af en bonde, J. A. Nordhuus.
Bröns l. Brönäs, kyrkby i nordvästra Slesvig,
s. om Ribe. Stället är bekant för den skärmytsling,
som där egde rum 22 jan. 1849 mellan de
slesvig-holsteinske soldaterna och de nordslesvigske
bönderna, hvilka icke ville betala en påbjuden krigsskatt.
Brönäs, kyrkby i Slesvig. Se Bröns.
Brönö. Se Brönnö.
Brösarp, socken i Kristianstads län, Albo härad.
4,404 har. 1,325 inv. (1903). Annex till Raflunda,
Lunds stift, Albo och Järrestads kontrakt.
 |
| Bröstkorgen sedd framifrån. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
