Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulgariska språket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"sub annulo piscatoris", d. v. s. beseglade med
det å fiskarringen befintliga sigill, som visar bilden
af aposteln Petrus, sittande i en båt och sysselsatt
med fiske. Sådana skrifvelser innehålla påfvens
namn och ordningsnummer. – En samling af
påfvebullor kallas bullarium (se d. o.).
Hs Hd.
Bulla, zool. Se Blötdjur, sp. 827.
Bullant [byla´], Jean, fransk arkitekt, f. 1515,
d. 1578, gjorde sina studier i Rom, blef 1557
generaluppsyningsman öfver den franska kronans
byggnader och 1570 arkitekt hos drottning Katarina
af Medici. Han byggde 1550 slottet Ecouen, norr
om Paris, 1559 slottet Chantilly och fortsatte
uppförandet af Tuilerierna (börjadt af Delorme,
uppbrändt 1871). Han rörde sig, om än med en viss
torrhet, med antika former, som han anpassade till
de för den franska stilen karakteristiska hörnpaviljongerna
och den höga takresningen, såsom t. ex.
genom den triumfportsliknande hufvudingången.
Bland hans tryckta arbeten intager Reigle généralle
d’architecture (1564) det främsta rummet. (O. G-g.)
Bullaren, härad i Göteborgs och Bohus län, ingår
i Norrvikens domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Nafverstad och Mo. 37,323 har. 3,910
inv. (1904).
Bullaren-sjöarna (vanligen kallade Bullare-sjöarna),
belägna i Bohus län, till större delen
inom Bullarens härad, förenas genom ett bredt
vattendrag af obetydlig längd. De äro landskapets
största insjöar. Norra Bullaren har en areal af 7,
Södra Bullaren af 11 kvkm. Den förra är 9, den
senare 20 km. lång. Bägge äro mycket smala, i
synnerhet den senare, som på vissa ställen endast
uppnår några bösshålls bredd. Genom den 41 km.
långa Enningdalsälfven hafva de sitt utlopp i
Idefjord.
K. G. O.*
Bullarium (lat.), en samling af påfvebullor (och
"breven"). Bland större utländska samlingar af
bullor och "breven" märkas framför allt: "Bullarium
magnum romanum a Leone magno usque ad
Benedictum XIV" (19 bd, 1727-58), Jaffé,
"Regesta pontificum romanorum ad annum 1198" (1851,
2:a uppl. 1881-86), och Potthast, "Regesta
pontificum romanorum 1198-1304" (2 bd, 1874-75),
Örnhjelm och Peringskiöld samlade hvar för sig
bullor angående Sverige, och deras samlingar
förvaras i handskrift i Vitterhets historie och antikvitets
akademiens arkiv. Ett tryckt bullarium för Sverige
utgafs af Celse 1782; fortsättningar utgåfvos af
Porthan och J. H. Schröder. Se Breve och
Bulla.
Bullatus (mlat.), på grund af "bulla" utnämnd.
Om doctores bullati se Doktor.
Bulldogg, zool. Se Hunden.
Bulleblomster, bot. Se Trollius.
Buller, fys., hvarje oredigt ljudintryck, i
motsats till ton. Det uppkommer, när de luftskakningar,
som frambringa ljudet, äro oregelbundna, eller
alltjämt undergå plötsliga förändringar, såsom förhållandet
är, då den ljudande kroppens rörelser icke
äro periodiska, d. v. s. reguljärt fram- och
återgående samt liktidiga.
Buller [bu’le], Charles, engelsk politiker, f.
1806, d. 1848, hade under en god del af sin studietid
Th. Carlyle till informator och invaldes redan
1830 i underhuset för en familjen tillhörig "rotten
borough". B. slöt sig till de liberale, röstade för
slopande af sin egen valkrets vid den stora
parlamentsreformen och satt därpå från 1832 till sin
död som underhusmedlem för Liskeard. B. åtföljde
1838 generalguvernören lord Durham till Canada
som privatsekreterare och anses ha haft ej
ringa andel i dennes "report on Canada",
det berömda betänkande, som lades till grund
för Canadas parlamentariska själfstyrelse. 1846
inträdde han i lord John Russells whigministär som
generalauditör (judge-advocate-general) och vakade
i parlamentet ifrigt för fattigvårdslagstiftningens
förbättring. B. var nära förbunden med radikala
reformvänner såsom Grote och Stuart Mill, och hans
tidiga bortgång ansågs som en stor förlust för det
liberala partiet. Hans byst har uppsatts i Westminster
abbey. V. S-g.
Buller [bu’la], sir Redwers, brittisk general,
f. 1839, deltog med utmärkelse i expeditionen till
Kina 1860, i Asjanti-kriget 1873, i sulukriget
1879, i fälttåget i Egypten 1882 och vid Sauakin
1884, där han var brigadchef. Generallöjtnant 1891,
ställdes han 1899 i spetsen för de engelska trupper,
som först sändes att betvinga boerstaterna. Han
sammandrog sina trupper i Natal för att undsätta det
af boerna inneslutna Ladysmith, men uppehölls vid
Tugelafloden, och fyra olika försök att tränga fram,
hvilka ledde till striderna vid Colenso 15 dec.,
vid Spion kop 17-24 jan. 1900, vid Vaalkranz 5-7
febr. och vid Groblers kloof 19-23 s. m., strandade på
boernas ihärdiga försvar i goda ställningar. Först
sedan boerna genom lord Roberts’ framryckning
i Oranjestaten nödgats utrymma Ladysmith, kunde
B. inrycka i staden. B. ryckte långsamt fram vidare,
deltog i striderna mot general Botha i östra Transvaal
i sept. 1900, men återkallades till England, där han
sedan försattes ur aktiv tjänst. Jfr
Boer-kriget. C. O. N.
Bullerblomster, bot. Se Trollius.
Bullerljud, språkv. Se Språkljud.
Bulletin (fr. bulletin, af lat. bulla, kungörelse),
periodiskt afgifven redogörelse för en eller annan
angelägenhet, t. ex. väderlekens beskaffenhet,
förloppet af en persons sjukdom; rapport om
krigsoperationer; stundom titel på lärda samfunds
publikationer.
Bullhof. Se Hof.
Bulliah [bö’lia, bö’1-iä]. Se Ballia.
Bullialdus, latiniserad namnform för Boulliau
(se d. o.).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
