- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
673-674

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Busch-te ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- 3. Amt i Kristiania stift i Norge. Ytinnehållet
är 14,817 kvkm. 112,676 inv. (1900). Amtet består
af fögderierna Hallingdal, Numedal och Sandsver,
Ringerike samt Buskerud äfvensom städerna Drammen,
Hönefos och Kongsberg. Hallingdal och Numedal
äro alltigenom utpräglade ’’fjällbygder" i hvad
som rör åkerbruk och folklif. De genomflytas af
Laagen och Hallingdalsälfven samt omgifvas af höga
fjäll. Ansenliga timmerkvantiteter utföras därifrån,
mest öfver Drammen. Ringerike är öfvervägande
åkerbruksdistrikt. Under medeltiden och äfven
efter reformationen hörde de områden, af hvilka nu
Buskeruds amt utgöres, länge till olika landsdelar,
och Hallingdal bildade ett själfständigt helt för sig.
Y. N.

Buskkörsbär. Se Körsbär.

Buskmus, Sminthus subtilis, zool., en i Sibirien
och östra Europa, upp till Finland, förekommande
liten gnagare, som förr hänfördes till fam. råttor
(Muridæ), men nu påvisats vara den ursprungligaste
formen bland springråttorna, Dipodidæ. Den vistas
i björkskog eller på åkrar med björk i grannskapet,
helst i närheten af vatten, och klättrar skickligt
på grenar, ja t. o. m. upp på sädesstrån. Buskmusen
är på ryggsidan rödbrun eller gulgrå, med ett
mörkt streck längs midten af ryggen, på buksidan
blekt gulgrå. Om hösten äter den sig betydligt
fet, innan den lägger sig i vinterdvala. Den
lär utan svårighet låta tämja sig. I Sverige
(Skåne) har den blifvit funnen blott en enda gång.
F. A. S.*

Buskovius (Buscovius), Daniel Joannis,
präst, f. 1599 i Buskåker, Stora Tuna socken i
Dalarna, d. 1677, studerade i Västerås, där han
samtidigt tjänstgjorde som konsistoriets kursor,
blef 1631 prästvigd och fick anställning som kaplan
i Älfdalen. När under kriget mot Danmark 1643-45 den
svenska styrelsen ville företaga en diversion mot
Norge, förklarade sig dalkarlarna beredda att våga
infallet och valde B. till anförare. I spetsen för
200 män bröt denne (mars 1644) upp mot härfärdens
mål, Särnadalen, hvilken landsträcka då tillhörde
Norge. Tidigt en morgon kringrände han det oförberedda
folket i Särna kyrkby, samlade det och lät det välja
emellan att pröfva svenskarnas vapen eller åtnjuta
samma gudstjänst, lag och rätt som de. Särnakarlarna
valde det senare och skickade med B. fullmäktige att
å deras vägnar svärja trohet åt svenska kronan. För
sin raska handling belönades den modige prästen med en
årlig donation af 12 tunnor spannmål. 1645 blef han
kaplan vid Stora Kopparberget och 1654 kyrkoherde i
Kumla (Västerås stift). B. är poetiskt behandlad af
E. Fredin i dikten "Vår Daniel" (1888).

Buskovius (Busehovius), Joakim, ämbetsman. Se
Ehrenbusch.

Buskråttsläktet, zool. Se Octodon.

Buskskvätta, kanske lämpligare Busk-ärla,
Saxicola, rubetra, zool., en i hela Europa, upp
till Lapplands barrskogsregion, tämligen allmän
art af stenskvättsläktet. Denna fågel är betydligt
mindre än den egentliga stenskvättan - den hoplagda
vingen är endast 75 mm. -, från hvilken den lättast
skiljes därigenom att dess öfvergump har samma färg
som ryggen. Den har dessutom, som namnet antyder,
helt andra tillhåll än stenskvättan. Bäst trifves
den i buskiga ängsmarker
och bygger där sitt öppna bo bland gräs eller i
skydd af en buske. Eljest skiljer den sig föga från
sin nämnda samsläkting. Den är liflig som denna och
har samma sprittande rörelser. Den låter äfven höra
samma smackande pip, men dess sång är renare och
mera omväxlande. I sept. flyttar den från Sverige
ned till Afrika; i slutet af april eller början
af maj är den åter här. F. A. S.*
illustration placeholder


Busksparfsläktet, zool. Se Emberiza.

Buskstam, bot. Se Stam.

Buskvik, hamn på Gottlands västra kust.

Buskviol, bot. Se Viola.

Busk-ärla, zool. Se Buskskvätta.

Busk-öl. Se Buska.

Buslajev, Fedor Ivanovitj, rysk filolog, f. 1818,
d. 1897, studerade vid universitetet i Moskva,
åtföljde därefter såsom lärare några unga adelsmän
till Italien, utnämndes 1848 till professor i ryska
litteraturen vid Moskvas universitet, hvilken lärostol
han lämnade vid midten af 1880-talet, och vardt 1872
medlem af kejs. vetenskapsakademien i Petersburg,
på uppdrag af hvilken han skref monografier öfver
åtskilliga ryska författare och konstnärer. I sitt
arbete om historisk rysk grammatik (1858) tillämpade
B. förtjänstfullt på ryskan den af Grimm i dennes
tyska språklära skapade metoden. Af B:s följande
arbeten förtjäna nämnas: Historiska skisser öfver
Rysslands litteratur och nationella konst
(2 bd,
1861), Rysslands folkliga epos (1862), Anteckningar
om det religiösa måleriet i Ryssland
(1866), Historisk
krestomati
(s. å.), Om folkets lif och diktning (1872)
samt tidskriftsuppsatserna Ideala kvinnokaraktärer
i det forntida Ryssland, Eddasångerna, Cyrillus och
Methodius, Våra förfäders etnografiska fantasier

m. m. Genom sina undersökningar i slavisk fornkunskap
inlade B. mycken förtjänst särskildt genom att påvisa
sambandet mellan litteraturens och konstens alster.
(A-d J.)

Busley [bösläj], Karl, tysk skeppsbyggmästare,
f. 1850, blef 1875 mariningenjör i Kiel, 1879
lärare vid sjökrigsakademien därstädes, fick 1890
professors titel och blef 1896 fullmäktig vid de
schichauska skeppsvarfven i Elbing och Danzig. Han
stiftade 1888 tyska segelsällskapet och 1903
tyska luftseglarföreningen samt bidrog nitiskt
till uppkomsten af tyska flottföreningen. Sedan
1899 är han ordförande i det under hans medverkan
stiftade "Schiffbautechnische gesellschaft". Skr.:
Die schiffsmaschine (1883; ny uppl. 1891-1901),
Die neueren schnelldampfer (2:a uppl. 1892), Die
technische entwicklung des Norddeutschen Lloyds

(med Haack, 1893) m. fl.

Busnach [bysna’k], William Bertrand, fransk
författare, f. 1832 i Paris, har skrifvit en mängd
revyer, skådespel, operetter o. s. v., vanligen i
samarbete med andra och med ämnena hämtade ur berömda
romaner, såsom Zolas "L’assommoir", "Pot-bouille"
och "Nana".

Busolt, Georg, tysk historiker, f. 1850, företog
1875-76 med offentligt understöd resor i Italien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free