- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
769-770

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bylag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pretendenten Jakob III:s infall i Skottland. Efter
att 1709 hafva fört högsta befälet i Medelhafvet,
utnämndes han till amiralitetslord, men
återgick inom kort till den aktiva sjötjänsten
och sändes bl. a. 1717 med en stark eskader till
Östersjön. "Admiral of the fleet" 1718, erhöll B. ånyo
befälet i Medelhafvet och tillfogade därunder vid Kap
Passaro spanska flottan ett förkrossande nederlag,
hvarigenom han omintetgjorde kardinal Alberonis
krigsföretag på Sicilien. 1721 blef B. peer af
England med titel "baron Southill and viscount
Torrington", hvarjämte han erhöll åtskilliga andra
utmärkelser. Från 1727 till sin död stod B. i
spetsen för amiralitetet. Han beskrifves såsom en
synnerligen förutseende, kraftig och ordningsälskande
man, som af sina fiender anklagades för girighet.
H. W-l.

2. Sir John B., den föregåendes son, brittisk
amiral, f. 1704, sändes 1756 till Medelhafvet med
en liten eskader för att hindra en fransk eskader,
som då låg i Toulon, att anfalla Menorca eller att
passera Gibraltar. Efter att ha förlorat ett sjöslag
utanför Port Mahon, ställdes han inför krigsrätt och
dömdes till döden samt afrättades i Portsmouth 14
mars 1757. På grund af då pågående bittra politiska
partistrider var rättegången mot honom en partisak,
och han har länge betraktats som ett politiskt offer,
ehuru hans domfällande var fullt lagenligt.

Byordning, jur., en af jordegarna i en by upprättad
författning, innehållande närmare föreskrifter
angående underhåll af gärdesgårdar och grindar,
uppgifvande af diken och vattenfåror, åkrars
gödning, boskaps utsläppande på bete m. m. Sedan
genom k. resolution på allmogens allmänna
besvär l sept. 1741, § 13, förklarats, att de på
åtskilliga orter redan författade byordningarna
äfvensom de, hvilka framdeles kunde inrättas,
finge stadfästas af häradsrätten samt "för
lag uti byeskrån vara gällande", utfärdades,
genom ett k. bref till landshöfdingarna 20
febr. 1742 angående landskulturen, ett projekt till
byordning, som kunde få jämkas efter hvarje orts
beskaffenhet samt öfverenskommelse mellan grannarna i
byalagen. Projektet innehåller bl. a., att i hvarje
by skall, genom val af byamännen, tillsättas en
ålderman samt att, när byalaget är stort, tvenne
bisittare böra tillsättas af denne. Dessa tre,
tillsammans utgörande byarätten, ega tillämpa
byordningen. I fall byamännen vid dennas antagande
icke uttryckligen förklarat, att de vilja åtnöjas med
byarättens beslut, må detta, enligt k. resolution 17
mars 1757, klandras genom stämning till häradsrätt. 8
aug. 1758 meddelades särskild k. m:ts stadfästelse
på en byordning, hvarom invånarna i Gästrikland,
Hälsingland, Medelpad och Ångermanland förenat sig.
E. P.*

Byr, Robert, pseudonym för tysk-österrikiske
författaren Karl Robert Emmerich von Bayer,
f. 1835 i Bregenz, d. 1902 i Baden nära Wien. Han
var officer, men tog 1862 afsked för att egna sig åt
litteraturen. En del af hans förströelseromaner är
öfversatt till svenska.

Byraad [-råd]. Se Byråd.

Bürck, Marie, skådespelerska. Se Bayer-Bürck.

Byrd [bä’d], ofta förekommande form af den engelske
tonsättaren William Birds namn.

Bürde-Ney, Jenny, tysk sångerska. Se Ney (Jenny).

Byrding l. Börding (fnod. byrðingr, af byrðr,
börda, last, handelsfartyg), sjöv., äldre, ur bruk
kommen benämning på en öppen eller däckad, vanligen
flatbottnad farkost (pråm) af mycket växlande storlek,
hufvudsakligen afsedd att transportera gods till
eller från större fartyg.

Byrett (fr. burette), ett i kubikcentimeter och
underafdelningar indeladt mätrör, som begagnas i
titreringsanalysen. Jfr Analys, sp. 901.

Byretten. Se Byrätten.

illustration placeholder

Bürger. 1. Gottfried August B., tysk skald, f. 31
dec. 1747 i Molmerswende vid Halberstadt, studerade
först teologi, sedan juridik i Halle. 1768 kom han
till Göttingen för att studera juridik, men lefde
där, liksom tidigare i Halle, ett utsväfvande lif,
tills Biester, Sprengel och H. K. Boie åtogo sig
hans ledning. Tillsammans med dem studerade han,
utom de gamla, äfven franska, engelska, italienska
och spanska diktverk, i synnerhet Shaksperes dramer
och Percys samling af folkvisor. Genom Boie infördes
han i det 1772 stiftade "Göttinger hainbund" och
offentliggjorde sina första dikter i dess organ,
"Göttinger musenalmanach". Där lästes äfven 1773
hans ballad "Lenore", som med ens beredde honom ett
stort skalderykte. 1772 blef han genom inflytelserika
vänners hjälp amtman i Altengleichen (i Hannover),
och 1774 gifte han sig utan att hysa någon kärlek
för sin maka. Däremot fattade han för hennes
sextonåriga syster, Augusta, en häftig böjelse,
hvilken besvarades, och med hans hustrus medgifvande
uppstod snart ett formligt "ménage à trois". Det
otillbörliga i B:s husliga lif äfvensom det
vårdslösa sätt, hvarpå han skötte sitt domarämbete,
nedsatte hans anseende. Därtill kom, att hans
ekonomiska ställning med hvarje år försämrades. 1778
öfvertog han ledningen af "Musenalmanach" och råkade
därigenom i nya förvecklingar. Hans samtidigt utkomna
Gedichte rönte allmänt bifall, men eftertrycktes så
hänsynslöst, att författaren skördade endast ringa
materiell vinst. Vid sin svärfaders död (1777) fick
han ett ej obetydligt arf, men inom kort hade han
helt och hållet förstört detta på illa beräknade
spekulationer. Samtidigt måste han nedlägga sitt
domarämbete. Därefter slog han sig ned i Göttingen,
hvarest han uppehöll sig med privatföreläsningar
i estetik. 1784 dog hans maka, och ett år därefter
gifte han sig med Augusta, glödande besjungen i hans
dikter under namnet "Molly". Ett halft år senare
afled äfven hon, och B. störtades därigenom i det
djupaste själslidande, hvilket för lång tid borttog
all lust till poetisk verksamhet. Kraften var för
alltid bruten. Underhållandet af hans familj tog alla
hans krafter i anspråk, och hans inre förmörkades
dessutom af osämja mellan honom och hans ämbetsbröder
i Göttingen, hvilka ej ens sedan han (1789) kallats
till e. o. professor upphörde att anse honom för
olärd. Ett nytt äktenskap, 1790-92, med författarinnan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free