- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
787-788

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byråkratism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef, efter en längre tids vistelse i Danmark,
lärare i den teologiska fakulteten i Göttingen. Han
lämnade 1757 sin lärostol, beskylld för irrlärighet,
men utnämndes 1759 till professor i filosofi vid
samma universitet.
illustration placeholder

1761 blef han kyrkoherde vid
den protestantiska församlingen i Petersburg och
1767 direktor vid ett gymnasium i Berlin, där han
dog 1793. - B:s förnämsta verk är Erdbeschreibung
(10 delar, 1754-92, sedan fortsatt af andra), det
första strängt vetenskapliga geografiska arbete,
som framträdde i Tyskland, och det första arbete af
detta slag, där uppgift om ytinnehåll och folkmängd
meddelades. Af stort intresse är B:s Magazin für
die neue historie und geographie
(22 dlr, 1767-88;
del 1 ny uppl. 1779; del 2 ny uppl. 1769; ur del 2
öfversattes på svenska "Anmärkningar öfwer swänska
Ministérens förhållande och ursprunget til det år 1741
med Ryssland begynte krig", 1770).

2. Johannes Gustav
Gottlieb B.
, den föregåendes son, tysk fornforskare,
f. 1783, d. 1829 som professor i arkeologi i Breslau,
var en utmärkt kännare af den tyska medeltidens lif,
konst och poesi. Dels ensam, dels i förening med
H. von der Hagen utgaf han bl. a. Sammlung deutscher
volkslieder
(1807), Grundriss zur geschichte der
deutschen poesie
(1812), Erzählungen, dichtungen,
fastnachtsspiele und schwänke des mittelalters
(1814)
samt Ritterzeit und ritterwesen (1823).

Bysjön, sjö i Värmland, mellan Eda och Åmots
kyrkor. På B:s is utkämpades 22 dec. 1644 en skarp
strid mellan svenskar (2 ryttarkompanier samt ett
par tusen värmländska bönder och Karlstadsbor under
Olof Stake) och norrmän (500 ryttare, 700 dragoner,
2,800 man fotfolk och 18 kanoner under Hannibal
Sehested). Efter ett tappert motstånd ej minst af
bönder och borgare måste Stake vika för öfvermakten
och draga sig tillbaka. L. W:son M.

Byske, socken
i Västerbottens län, Skellefteå tingslag. 1,119
kvkm. 9,152 inv. (1904). B. utgör ett regalt pastorat
i Luleå stift, Västerbottens andra kontrakt.

Byske älf, betydande vattendrag i Norrbottens
och Västerbottens län, upprinnande i västra delen
af Arvidsjaurs lappmark: en östligare gren från
Järföjaur, en västligare från Långträsk, hvilka
förena sig i Arvidsjaur. B. fortsätter därifrån med
sydöstligt lopp, strömmar genom Jörns och slutligen
Byske socknar samt faller ut nedanför Byske kyrkoby
och ångbåtsstation i Byskefjärden af Bottniska
viken. Hela vattenområdet utgör 3,510 kvkm., och
flodens längd är 145 km.

Byskupsrud, fordom namn på Buskerud gård.

Bysmedjan, ett 1631 anlagdt järnbruk i Norrbärkes socken
af Kopparbergs län. Numera nedlagdt.

Bysseskyttar,
fordom benämning dels på städernas båtsmän och dels på
en del af artillerimanskapet. Jfr Artilleri, sp. 104.

Byssus (lat., grek. byssos, af hebr. bus),
i forntiden namn på siden- eller bomullstyg, sedan i
allmänhet på hvarje slags dyrbar väfnad eller garn
till sådana. Den länge gängse uppfattningen att
byssos skulle betyda endast bomull är enligt nyare
forskningar oriktig. De gamle egyptierna tillverkade
byssus dels af skägget hos en musselart (Pinna), dels
af gul eller rödaktig bomull. I Grekland bereddes
den dyrbaraste byssus af gul bomull från Elis.
(G. A. W.)

Byssus, zool. Se Blötdjur, sp. 829.

Byst (fr. buste, af it. busto, bröst, bål), bildh.,
bröstbild. Se Bildstod.

Bysta (Bystad), 1 mantal frälsesäteri i
Askers socken, Örebro län, med naturskönt läge
vid sjön Sotterns norra strand, 3 km. s. v. om
Kilsmo station på västra stambanan. Till gården,
som är väl bebyggd, med gammaldags boningshus af
trä, och omgifves af dyrbara anläggningar, hör
egen kyrka, där gudstjänst hålles vissa söndagar
af brukspredikanten vid det underlydande Brefvens
bruk. Hela egendomen, som till största delen är
fideikommiss, utgjordes 1904 af 41 261/640 mtl, hvaraf
i Örebro län 31 301/640, i Östergötlands län 7 15/16 mtl
och i Södermanlands län 2 mtl. Taxeringsvärdet för
jordbruksfastighet var 1,622,400 kr. Brefvens bruk,
som ligger 7 km. söder om Kilsmo station och står i
förbindelse med denna genom en smalspårig järnväg,
har masugn, stångjärnssmide, gjuteri och mekanisk
verkstad äfvensom annan fastighet, taxerad 1904
till 285,700 kr. Antalet egentliga bruksarbetare var
s. å. 245. Årliga tillverkningen utgör omkr. 2,700 ton
tackjärn, 550 ton gjutgods, 2,000 ton smältstycken
och 1,700 ton stångjärn. Brefven, som första gången
nämnes i en urkund af 15 mars 1317, då kyrkoherden
Laurentius i Kumla lämnar sitt gods Bredehven till
Riseberga kloster, fick sina privilegier i slutet
af 1600- och början af 1700-talet samt har sedan
1842 egen brukskyrka och brukspredikant. B. (under
medeltiden Byghæ stad) beboddes under konung
Albrekts tid af en Böghil van Hoo, häradshöfding
i östra Närke. Riddaren Bo Djure, höfvitsman på
Stockholms slott, var under konung Erik af Pommern
egare till godset, som under Kristofers tid beboddes
af riddaren Tomas Bengtsson. År 1448 kom godset i
riksrådet Lars Siggesson Sparres ego och innehades
sedan länge af hans släkt, från hvilken det genom
gifte öfvergick först till tottska och därefter till
rålambska släkten, i hvars ego godset befann sig från
början af 1600-talet till 1768, då det för 800,000
dal. kmt såldes till grefvinnan Eva Bielke. Sex
år därefter sålde hon egendomen till ryttmästaren
D. H. Hildebrand, som 1778 gjorde Bysta med Brefvens
bruk till fideikommiss. Dennes son, D. G. Hildebrand,
bestämde före 1808 till fideikommissets innehafvare
sin systerdotter, frih. Sofia Ulrika Bonde, gift med
öfversten grefve J. A. Anckarsvärd, hvars dotterson,
f. d. ryttmästaren frih. J. T. Gripenstedt (son
till statsrådet frih. J. A. Gripenstedt), sedan 1887
innehar fideikommisset.

Bystad. Se Bysta.

Bystrzyca, biflod fr. h. till Dnjestr, i Galizien,
uppstår i Karpaterna af två källfloder, Czarna
B. (Svarta B.) och Zlota B. (Gyllene B.), samt
utmynnar vid Jezupol. 129 km. lång.

Byström, Johan Niklas, bildhuggare, f. 18 dec. 1783
i Filipstad. Han var son till en köpman,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free