- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
795-796

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordran på bytesöfverskottsränta. Har däremot
kronan fått mindre ränta, än den lämnat, uppkommer
vederlagsbrist, och kronan eger då hos den enskilde en
s. k. kronofordran på ränta. - Rättighet till byte
var i Sverige af ålder en frälseståndet särskildt
tillagd förmån och finnes upptagen i 1723 års
adliga privilegier. Aristokratien har begagnat
denna rättighet såsom en utväg att konsolidera sina
jordbesittningar.

Bytesverket har i sin mån bidragit att
inveckla Sveriges kameralväsende, och ehuru
dess praktiska betydelse numera gått förlorad,
sedan expropriationsrätten blifvit ordnad och
adelns rätt att ensam besitta frälsejord upphört,
återstår dock en del äldre bytesfordringar obetald.
Kbg.

Bytesbref, kam., ett med k. m:ts underskrift
försedt dokument, som innehåller
stadfästelse på ett ingånget byte.
Kbg.

Bytesbrist, kam. Se Byte.

Bytesgods, förv., gods, som kronan vid jordabyten
lämnar ifrån sig. Sådana byten använde i äldre tider
såväl kronan som enskilda i stor omfattning för att
afrunda sina egor. Både frälse- och skattebyten
hafva förekommit och under abalienationstiden
därjämte byten af gods, som besuttos under
donationsrätt. Bytesgodset antog i hvarje fall det
utbyttas natur. Af reduktionerna lämnades bytesgodsen
ej oberörda. 1655 bestämdes, att den, som vid anställd
rannsakning befanns hafva icke gifvit kronan dess
fyllnad igen, skulle ersätta kronans förlust,
därest icke bytesbrefvet själf innehöll, att han
genom kunglig nåd fått mer, än han gifvit. 1680
hänvisades ånyo till detta beslut. Till följd
däraf inleddes rannsakningar och efterräkningar,
hvilka å sin sida drogo andra förhandlingar med
sig af den vidlyftighet, att de sista bytesmålen
ej af gjordes förrän på 1860-talet. Jfr Byte.
S. C.

Byteshemman, kam. Se Byte.

Bytesprojekt [-Jä’kt], kam., ett på grund af särskild
skattläggning upprättadt förslag till byte. Kbg.

Bytesskaffare, sjöv., den person, hvars befattning
det är att strax före måltiderna utportionera maten
till manskapet på ett fartyg eller i en kasern.
R. N.

Bytesvärde. Se Värde.

Bytesöfverskottsränta, kam. Se Byte.

Byting l. Bortbyting (af byta), .ursprungligen ett
barn, som enligt folktron hade troll till föräldrar
och vid ett människobarns födelse blifvit utbytt mot
detta. Vanskapliga barn troddes i forna vidskepliga
tider vara bytingar.

By-ting (d. v. s. "stadsting"), i allmänhet
benämning på underdomstolen i de danska och norska
städerna. Se vidare Danmark (författning) och Norge
(författning). - I äldre tider hade bytingen större
betydelse än nu, enär då beslut där fattades äfven i
rent administrativa och kommunala ärenden och saker
af gjordes, hvilka, enligt den vanliga praxis, eljest
hörde till de högre tingen. Processen vid bytinget
var i begynnelsen likadan som vid häradstingen:
en ransakande nämnd och den dömande myndigheten hos
borgarna. Men sedermera öfvergick domsrätten till den
kungl. fogden. Från bytinget vädjades i allmänhet
(åtminstone i senare tider) till landstinget,
men i åtskilliga danska städer bildade rådet andra
instansen. J.Th.W.

Bytjkov, Atanasij Tedorovitj, rysk
historiker och arkeolog, f. 1818 i Fredrikshamn,
där hans fader tjänade såsom generallöjtnant. 1844
invaldes B. i den s. k. arkeografiska kommissionen,
hvars lärda publikationer han redigerade, samt
fick anställning såsom arkivarie i kejserliga
biblioteket. År 1882 blef han bibliotekets direktör
och var president vid arkeologiska kongressen i Moskva
1890. År 1855 hade B. blifvit korresponderande
ledamot af ryska vetenskapsakademien och 1866
ordinarie medlem. Bland hans många historiska
skrifter märkes särskildt publiceringen af Peter den
stores korrespondens, en frukt af nära tjuguåriga
forskningar (hittills tre stora delar 1887-93).
A-d J.

Bytown [båYtälin], äldre namn på Ottawa i Ca-nada.

Bütschli, Otto, tysk zoolog, f. i Frankfurt
a. M. 1848, sedan 1878 professor i zoologi vid
universitetet i Heidelberg, har inlagt stora
förtjänster om kännedomen af de lägre djurens anatomi
och framför allt utvecklingshistoria. Flertalet
af hans arbeten behandlar urdjurens morfologi
och cellens byggnad. I fortsättningen af Bronns
bekanta verk "Klassen und ordnungen des thierreichs"
har han bearbetat afdelningen urdjur (Protozoa).
L-e.

Bytsjurin, såsom munk Jakinf, en af Rysslands
tidigaste sinologer, f. 1778, d. 1853, förvärfvade
sig en djupgående kännedom om kinesiskan under sin
mångåriga vistelse i Kina som ledare för den ryska
missionen därstädes. Bland hans många skrifter om
östasiatiska förhållanden må nämnas Anmärkningar om
Mongoliet
(1828), Beskrifning öfver Tibet (s. å.),
Kinesisk grammatik (1838), Kina, dess invånare, seder,
bruk och upplysning
(1840) och Statistisk beskrifning
öfver Kina
(1841).

Büttneriaceæ. Se Sterculiaceæ.

Bützow, stad i Mecklenburg-Schwerin, vid Nebels
inflöde i Warnow. 5,549 inv. (1900). I B. finnas ett
gammalt slott och ett vackert rådhus; pappers- och
trävaruindustri, spannmålshandel. I närheten ligger
landets straffängelse Dreibergen. 1760 upprättades
där ett universitet, som likväl 1789 förenades med
Rostocks.

Byvalla-Långshyttans järnväg (sign. B. L. J.),
28 km. lång och smalspårig (0,891 m.), är byggd
och eges af Klosters aktiebolag samt förenar det
bolaget tillhöriga Långshytte järnverk i Husby
socken, Kopparbergs län, med Byvalla station å norra
stambanan. Största lutning är 20 0/00, minsta radie
134 m. Efter att redan förut hafva användts endast för
bolagets egna transporter, uppläts järnvägen l juni
1893 för allmän trafik. Byggnadskostnaden uppgick 31
dec. 1904 till 667,207 kr. (A. d’A.)

Byväder, sjöv., starkt blåsväder med byar, som
vanligen komma än från ett, än från ett annat
väderstreck.

Byxor. Se Dräkt och Klädedräkt.

Byzans. Se Bysantium.

Byzantinische zeitschrift, den bysantinska
filologiens internationella hufvudorgan. Tidskriften,
som är en af de största och bäst redigerade af de
många i Tyskland utkommande filologiska tidskrifterna,
grundades 1892 af Karl Krumbacher och har sedan dess
under hans ledning regelbundet utkommit på teubnerska
förlaget i Leipzig. Såsom "den bysantinska filologiens
själfständighetsförklaring" betecknade utgifvaren
själf tidskriftens framträdande, och i själfva verket
kan dess betydelse för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free