1 mars 1857 i Malmö, sedan 1877 gift med folkhögskoleföreståndaren Th. Holmberg, började sin litterära verksamhet som öfversättarinna, men har sedan utgifvit ett stort antal originalarbeten på flera områden. Af populariserande biografiska och historiska verk har fru B. utgifvit Björnstjerne Björnson (1885), Frihetens sångarätt i Sverige på 1840-talet (1889), Karl XV som enskild man, konung och konstnär (1891; en utförlig och panegyrisk skildring), Giuseppe Garibaldi (1892), Charles G. Gordon (1894), Kampen för och emot negerslafveriet (1896), En svensk storman. Fr. B. von Schwerin (1901), Friedrich von Schiller (1905). En omfattande landskapsskildring är Västmanland (1904). Dessutom har fru B. författat de skönlitterära arbetena Sydskånska teckningar (1886), Spillror (s. å.), När seklet var ungt (1897; en skildring från Lund vid 1800-talets början) samt Pepita och andra berättelser (1899) äfvensom ungdomsböckerna Häfdernas hall (1900) och Skogsboda gård (1902). Fru B. har redigerat "Småhemmens kalender" (1904) och den för folkhögskolorna afsedda serien "Nordiska öresbiblioteket", där hon själf skrifvit n:o 5, Vid högsommartid i Neckardalen is. å.). Som lärarinna och föreståndarinna vid Tärna folkhögskola för vuxna kvinnor sedan 1880 har hon utöfvat en gagnrik verksamhet samt har tagit liflig del i flera folkupplysningsföretag. Bäck, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. 3,239 har. 471 inv. (1904). Annex till Fredsberg, Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt. Bäck, Baltzar. Se Baltzar-fejden. Bäck, Abraham, läkare, f. 1713 i Söderhamn, blef 1730 student i Uppsala, där han snart blef en af Roséns ifrigaste lärjungar. 1740 blef han promoverad till medicine doktor, vistades 1740--45 utomlands och blef efter sin hemkomst ledamot af collegium medicum. 1749 kallades han till lifmedikus hos Fredrik I och hade längre fram enahanda befattning hos Adolf Fredrik och Gustaf III:s gemål, Sofia Magdalena. 1752 blef han arkiater och president i collegium medicum samt läkare vid serafimerlasarettet, hvilken anstalt kommit till stånd hufvudsakligen genom B:s och Akrells nit. Med Linné var B. förenad genom ett fast vänskapsband. Den förre uppkallade efter denne sin vän ett släkte bland myrtacéerna, Bæckea. Död i Stockholm 1795. Bäck. 1. Johan Jakob B., finsk kirurg, f. 1824 i Nykarleby, lärde sig af en gumma sårbehandling och massage samt praktiserade från 1839 som läkare, särskildt för alla slags benbrott, ledvrickningar, snedhet o. d. 1863 fick han en penninggratifikation samt 1865 medalj för nit, och 1867 anställdes han som stadsfältskär i Vasa. Fältet för B:s verksamhet var först södra Österbotten, men utsträcktes snart, allteftersom hans rykte steg, till det öfriga Finland, t. o. m. Sverige och Ryssland. Hans läkekonst grundade sig på noggrann kännedom om människokroppens byggnad och utomordentlig härdighet i skadors botande medelst hopfogande, tryckning, systematisk gnidning (massage) och läkemedeL Död 1879. - 2. Johannes B., den föregåendes son, finsk predikant, f. 1850, d. 1901, kyrkoherde i Tyrvis, Satakunda, var på sin tid en af Finlands utmärktaste predikanter och karaktärsfastaste präster. Han verkade i frisinnad riktning och deltog ifrigt i värnandet af landets grundlagar under den konflikt som började 1899. T. C. Bäck, Knut, musiker, f. 1868 i Stockholm, student 1886, elev i Rikard Anderssons musikskola, sedan bosatt i Göteborg. B. har uppträdt som pianist samt komponerat sånger och pianostycken, af hvilka musikaliska konstföreningen utgifvit Tema med variationer och klaverutdrag af Tomten, dikt för baryton och orkester. A. L. Bäckaby, socken i Jönköpings län, Västra härad. 6,135 har. 920 inv. (1904). Annex till Fröryd Växjö stift, Västra härads kontrakt. Bäckaskog (Beckaskog), kungsgård i Kiaby socken af Kristianstads län, med ett utmärkt vackert läge på den smala landtungan mellan Ifö- och Oppmannasjöarna, halfvägs mellan Kristianstad och Blekingsgränsen. 4 mtl. B. var sedan början af 13 :e årh. ett premonstratens-kloster, sekulariserades 1537, var därefter förläning inom ätterna Ulfstand, Brahe, Bille och Parsberg och öfverläts slutligen med eganderätt åt ätten Ramel. 1680 blef det reduceradt och därefter boställe för öfversten vid södra skånska kavalleriregementet (skånska dragonregementet), men var ofta utarrenderadt för regementskassa. Bland innehafvarna är det i synnerhet fältmarskalken J. Kr. Toll (1782--1817) och Karl XV, som förskönat slottet och dess omgifningar. 3 okt. 1805 afslöts på B. en subsidietraktat mellan Sverige och England. Oskar I arrenderade egendomen 1845 och öfverlät 1853 kontraktet på kronprins Karl, sedermera Karl XV, som innehade B. till sin död, 1872. Kronprins Fredrik af Danmark öfvertog egendomen 1885 på arrende under 20 år, men öfverlät 1900 kontraktet på kammarherre Filip Stjernswärd, som 1905 på 20 år förnyade kontraktet med domänstyrelsen. Bäcke, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 4,525 har. 840 inv. (1904). Annex till Steneby, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt. Bäckebo, socken i Kalmar län, Norra Möre härad. 22,584 har. 2,280 inv. (1904). Annex till Åby, Kalmar stift, Norra Möre kontrakt.