- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
821-822

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bååth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammarråd samt blef 1645 riksråd. 1645–52 var
han rikskammarråd, 1652 en kort tid president i
bergskollegium och blef i april s. å. assessor i Svea
hofrätt. 1651 deltog han i kommissionen öfver Bengt
Skytte, utsågs 1654 jämte Herman Fleming och Gustaf
Bielke till medlem af kommissionen för reduktionen
i Pommern, 1655 till medlem af reduktionskollegium
och förordnades 1657 efter Fleming till guvernör öfver
drottning Kristinas samtliga underhållsländer. 1660–
63 var han president i kommerskollegium och 1661–68
president i Svea hofrätt samt åtnjöt från 1663
lagmansinkomsterna af Karelen. Sistnämnda år utsågs
han att jämte Mattias Biörenclou öfvervaka konungens
uppfostran, blef 1665 medlem af lagkommittén och
var 1668 medlem af den kommission, som nedsatts att
undersöka statsverkets ställning och hvars betänkande
är bekant under namnet "blå boken". S. å. utsågs
han till Dorpats universitets kansler och blef,
tack vare sin frändes, riksdrotsen Per Brahes,
och rikskansleren M. G. De la Gardies inflytande,
af rådet 1668 vald till riksskattmästare. Såsom medlem
af förmyndarstyrelsen tillhörde B. samma fraktion som
sina nyssnämnde mäktige gynnare. När rikskansleren
angrep "blå boken", som föreslog stora indragningar
i staten, reduktion i de utländska provinserna och
andra besparingar, underlät B. att försvara den,
och dess förslag blef föga beaktadt i de riksstater,
som uppgjordes detta och närmast följande år. B. dog
1669. B. hade 1650 upphöjts i friherrligt stånd
och fått såsom friherreskap Härlunda, Torsås och
Skatelöfs socknar i Kronobergs län (se Herrelund).

S. C.

Bååth. 1. Albert Ulrik B., skald, f. 13 juli 1853 i
Malmö, genomgick därvarande högre elementarläroverk
och blef 1871 student i Lund, vid hvars universitet
han 1877 aflade filosofie kandidatexamen och 1884
licentiatexamen och där han 1886 promoverades till
filos. doktor, efter att 1885 hafva försvarat en
afhandling, Studier öfver kompositionen i några
isländska ättsagor
. 1875–79 var han andre lärare
vid folkhögskolan Hvilan. Han verkade några år
som föreläsare vid Göteborgs undervisningsfond samt
blef 1891 intendent för den etnografiska afdelningen
vid Göteborgs museum och s. å. docent i fornnordisk
litteratur vid Göteborgs högskola, hvarjämte han en
följd af år verkade som föreläsare vid Göteborgs
arbetarinstitut. Hans första Dikter, som utkommo
1879, intaga en egendomlig plats i vår litteratur
och beteckna afgjordt en förnyelse. Tillsammans med
Strindbergs "Röda rummet" och fru Edgren-Lefflers
första bilder ur lifvet kännetecknar denna samling
den rent realistiska diktningens inbrytande i vårt
land. Lyrikern B. är väl icke som sedeskildraren
Strindberg naturalist, men hans konkreta
skildringar ur lif och natur ega ett mycket starkt
verklighetskynne, och de ord skalden själf yttrat i
en dikt:

        "Hvar smekande syn som förbi mig drog
        ur verkligheten sin värme tog;
        dess friska andedräkt jag kände,
        och in i min själ den sig mäktigt brände".

kunna stå som motto på hans diktning. Jämte
detta starka verklighetssinne kännetecknades B:s
första dikter af en varm medkänsla för lifvets
styfbarn, för samhällets "små"; äfven motsatserna
mellan samhällsklasserna, mellan den omhuldade
familjeflickan och gatans fallna, föraktade slinka,
mellan storstadslifvets onatur och landtlifvets
friska enkelhet komma till synes i denna samling, där
ofta en varm känsla och ett manligt kynne bryta sig
fram i en kärf form ("Studentuppasserskan", "Modern",
"Från gatan", "Och vore jag skald"). Därjämte
gaf B. uttryck för de stämningar, som fyllde den
fosterländska folkhögskolerörelsen: "att hos allmogen
väcka ideell syn och nationell känsla" – däri såg
han folkhögskolans uppgift. En alldeles säregen
grupp af dikter utgöra B:s skånska lokaldikter,
hvilka dofta af Skånelandets mylla; han är framför
någon annan det skånska slättlandskapets skald ("Vid
sommarvärdshuset", "Nyårsafton på skånska slätten",
"Sydskånsk sommarkväll", "Vinterstämning" m. fl.). I
formellt afseende verkade hans versbildning något
främmande, då den skilde sig från den strängare
stafvelseräkningen och symmetrien i versradernas
byggnad och fäste sig endast vid betoningen; B. var
i detta afseende otvifvelaktigt påverkad af sina
isländska studier. Versens tycke var manligt,
kraftigt, kärft, men stundom äfven "knaggligt"
och omusikaliskt.

Sådan hans skaldeindividualitet visade sig i hans
första dikter har den bibehållit sig; och sin
förstlingssamling har B. icke öfverträffat, om
än hans form i senare diktsamlingar mjuknat. Hans
senare poetiska diktverk äro Nya dikter (1881), där
bl. a. erotiska dikter finnas upptagna, Vid allfarväg
(1884), På gröna stigar (1889, med ljus och frisk
helstämning), Svenska toner (1893, där nationella
stämningar härska), Ungmön från Antwerpen och andra
dikter
(1900) samt de större berättande dikterna Marit
Vallkulla
(1887), med ämne från häxprocessernas dagar,
och Kärlekssagan på Björkeberga (1892), där han en
smula idealiserande behandlar vagabondskalden Lars
Wivallius’ bekanta kärleksäfventyr. B. har också
utgifvit arbeten om fornnordisk litteratur och odling
samt tolkat framstående isländska arbeten: "Niáls
saga" (1879), "Egil Skalle Grimssons saga" (1883),
"Fornnordiska sagor i svensk bearbetning" (1886),
"Från vikingatiden" (1888), Nordiskt forntidslif
(1890), Nordmannaskämt (1895), "Kärlek i hednadagar,
Skalden Kormaks saga" (s. å.); "Kvädet om Skide"
(1896), Sighvat Tordsons dikt "Fria ord" (1898),
Nordmannamystik (s. å.), "Sagan om Gudrun" (1900),
"Sagan om Grette den starke" (1901) och "Kung Valdemar
och bisp Absalon i fejd med venderna. Efter Saxo"
(1902). Dessutom har han utgifvit redogörelser för
Wagners sagor (1903 och 1904). B. blef 1889 ledamot
af Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle.

K. W–g.

2. Cecilia B., den föregåendes syster,
författarinna. Se Bååth-Holmberg.

Bååth-Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa,
den föregåendes syster, författarinna, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free