Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 863-864 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bärsärksgång ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. August B., den föregåendes broder, tysk
banbrytande klassisk filolog och arkeolog, f. 1785 i
Karlsruhe, blef 1807 professor i Heidelberg och
förflyttades 1811 till det nybildade universitetet
i Berlin, där han utöfvade en högst berömlig
verksamhet under 56 år till sin död, 1867.
Generationer af framstående filologer hafva under
denna tid utgått ur hans skola. Äfven såsom
förste sekreterare vid den nya vetenskapsakademien
i Berlin var han länge den främste ledaren af
denna institutions betydelsefulla
arbeten. Betecknande för B:s verksamhet i det stora
hela är utvidgandet af den klassiska filologiens
begrepp till att vara en organiskt sammanhängande
vetenskaplig reproduktion af den klassiska forntidens
kultur i alla dess väsentliga riktningar i motsats
mot den äldre, stundom s. k. hermannska, skolan,
enligt hvilken filologien hufvudsakligen hade att
sysselsätta sig med den språkliga formen. Till målsman
för denna universella uppfattning af filologien
var B. synnerligen väl skickad genom sin sällspordt
mångsidiga och djupa lärdom och sin klara blick i de
mest olikartade frågor. Inom flera af den klassiska
filologiens förnämsta grenar utgaf han arbeten af
ansenligt omfång och bestående värde. De förnämsta
bland dessa äro följande: den stora upplagan af
Pindaros ("Pindari opera quæ supersunt", 1811-22),
epokgörande bl. a. genom grundlig utredning
af de svårbestämda pindariska versmåtten, Die
staatshaushaltung der athener (1817, nya uppl. 1851
och 1886), Metrologische untersuchungen über
gewichte, münzfüsse und masse des alterthums (1838),
Urkunden über das seewesen des attischen staats
(1840) och Corpus inscriptionum atticarum (1828-62,
sedan fortsatt af Franz, Kirchhoff m. fl.). Hans
synnerligen många Kleinere schriften äro utgifna af
Ascherson m. fl. (185S-74) och hans Encyclopädie und
methodologie der philologischen wissenschaften af
Bratuscheck (1877, 2:a uppl. 1886). Äfven tog B. en
mycket betydande del i utgifvandet af Fredrik den
stores skrifter. A. M. A.

3. Richard B., den föregåendes son,
tysk statistiker, f. 1824 i Berlin, trädde 1845
i preussisk statstjänst, blef 1864 regeringsråd
och 1875 direktör för staden Berlins statistiska
byrå, en befattning, som han 1902 lämnade.
1881 utnämndes han tillika till e. o. professor vid
Berlins universitet och 1895 till ord. professor.
På 1860-talet offentliggjorde B. några med bifall
mottagna, på noggranna källstudier grundade
arbeten om begränsningen och bestämmandet af
Tysklands språkområden, såsom Sprachkarte
vom preussischen staat (1864), Die statistische
bedeutung der volkssprache als kennzeichen der
nationalität (1866) och Der deutschen volkszahl
und sprachgebiet (1869). Af B:s senare arbeten
må nämnas Die geschichtliche entwickelung der
amtlichen statistik des preussischen staats (1863),
Sterblichkeitstafel für den preussischenstaat im
umfang vom 1865 (1875), Die bevölkerungs-,
gewerbe- und wohnungsaufnahme von i dez. 1875 in
der stadt Berlin (1878; vidare för åren 1880, 1885,
1890, 1895) och Die bewegung der bevölkerung
der stadt Berlin 1869-1878 (1884), hvarjämte
B. utgaf "Statistisches jahrbuch der stadt Berlin"
(årg. 1877-99, den sista utkom 1902), där han
meddelade viktiga undersökningar, särskildt
i fråga om äktenskapsstatistiken. B. införde
förfinade metoder och vetenskapligare behandhng af
källorna, och Berlins statistiska byrå blef under
hans ledning den förnämsta i världen. På den i
kraftigt uppsving varande kommunalstatistiken i
Tysklands större städer har B. öfvat ett stort
och väckande inflytande; han utarbetade bl. a. en
särskild metod för dödlighetstabellernas beräkning.
Th. A.

Böcking, Eduard, tysk rättslärd, f. 1802, d. 1870,
från 1829 professor i Bonn, var en skarpsinnig
och grundlärd, särskildt filologiskt välrustad
representant för den historiska skolan inom
rättsvetenskapen och inlade förtjänst genom
utgifvandet af de juridiska klassikerna Ulpianus
(1841; 4:e uppl. 1855) och Gajus (1837; 5:e
uppl. 1866), bägge i af honom präntade faksimilen
af handskrifterna, samt "Notitia dignitatum"
(1839-53). Han utgaf äfven A. W. v. Schlegels och
Ulrich von Huttens arbeten.


Böcklin, Arnold, schweizisk målare, f. 16 okt. 1827
i Basel, studerade från 1845 i Diissel-dorf för
Schirmer och sedan i Genève hos Calame samt korta
tider i Antwerpen och Paris, återvände till Basel
1848, begaf sig hösten 1849 till Rom och stannade
där till 1857 - han gifte sig där med en romarinna
och kunde endast med svårighet draga sig fram. Under
detta första skede odlar han det historiskt romantiska
landskapet med nymfer och fauner som staffage. Till
denna tid höra det lilla Skogslandskapet med fauner,
som bortröfva en nymf (1856), som finns i Göteborgs
museum, och den mera själfständiga Pan spelande
i vassen (1857, inköpt 1859 af konung Ludvig I, i
nya pinakoteket i München). 1858 utförde han några
väggmålningar i Hannover. 1860-62 var han professor i
Weimar, där den unge stor hertigen Karl Alexander då
sökte uppodla en tysk klassisk konst och där samtidigt
Preller, Genelli, Lenbach och R. Begas vistades. Till
detta skede höra Dianas jakt, Pan skrämmer en herde
m. fl. En ny vistelse i Italien 1862-66 medförde en
märklig utveckling. B. målade därunder italienska
idyller, ensamhetens mystik, nattens stillhet öfver
den slumrande villan och tempellundens majestät. Nu
upptäckte han också hafvet och befolkade det med
groteska tritoner och nereider. 1866-71 bodde han i
Basel, där han bl. a. 1868-70 målade fresker i stadens
museum, och därefter till 1874 i München. Till
detta skede hör flertalet af de 16 målningar,
som representera B. i Schacks galleri i München -
bland dem äro Villa vid hafvet (samma motiv i två
olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>