- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
869-870

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bärsärksgång ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1860, Blomsterstycke, 186i) och i Göteborgs museum.
(G~g N>)

Bögeströmmen, östra delen af farvattnet
mellan Själland och Mön, från den lilla
ön Nyord förbi Jungshoved ut till Præstö
bukt. Den är skarpt krökt och 2.7 m. djup.
E. Ebg.

illustration placeholder

Bögh. 1. Erik B., dansk författare,
f. 17 jan. 1822 i Köpenhamn, d. 17 aug. 1899. Han
var skollärarson och genomgick 1839-41 Jonstrup
seminarium, hvarefter han först var privatlärare
och 1843 blef skollärare i Fuglebjerg vid
Skjelskör. Denna ställning tilltalade honom likväl
icke, och han tog afsked 1844 för att söka sig
en annan lefnadsbana. Först var han medlem af
ett kringresande danskt skådespelarsällskap
i Sverige, och när detta upplöstes, var han i
några år kringresande porträttmålare. 1848 kom han
till Kristiania och skref där sitt första arbete
för scenen, Nytaarsaften 1848-49, en lustig revy,
riktad mot det antiskandinavistiska partiet; den hade
stormande framgång, men väckte också stark ovilja hos
det motsatta partiet. Äfven ett par andra småstycken
mottogos väl, och B. återvände i sept. 1849 till
sin födelsestad, där hans Nytaarsaften 1850 och
något senare vådevillen Ægtemandens repræsentant,
den första af hans många bearbetningar, gjorde
samma lycka. Och nu följde på 1850-talet omkr. 50
vådeviller, några få helt och hållet original, de
flesta mer eller mindre fritt bearbetade efter franska
och tyska förebilder. De kändaste äro: Huldrebakken
(1852), Et enfaldigt pigebarn (1853), Fastelavnsgildet
(1855), Kalifen paa eventyr (1857), Esmeralda (1859)
och Grevinden og hendes söskendebarn (1860). Många af
dem gjorde en utomordentlig lycka och uppfördes icke
blott i Köpenhamn och på de danska landsortsteatrarna,
utan äfven i Sverige och Norge. 1855-60 var
B. direktör för kasinoteatern i Köpenhamn och ledde
den med skicklighet och framgång. I okt. 1860 blef
han redaktör af "Folkets avis", hvilken tidning
han på 4 år upparbetade från en liten till en stor,
med 15,000 prenumeranter, någonting förut i Danmark
ohördt; sedermera gick det tillbaka, men B. stannade
i redaktionen till 1877 och öfvergick sedan till
"Dagens nyheder", hvars medredaktör han var till
1885. Det var i synnerhet hans klokt och kvickt
skrifna kåserier, som behagade läsarna, de voro
uttryck för godt humör och sundt förnuft, men saknade
allvarlig hänförelse och djupare känsla. Ett urval
af dessa kåserier under titeln Dit og dat utgafs
årligen under 25 år. B. fortsatte likväl oafbrutet
att skrifva för scenen, bl. a. Redaktionssekretceren
(1863), Nytaarsnat 1869 och Nytaarsnat 1875, båda med
stark politisk-polemisk tendens, Jorden rundt i 80
dage
(1878) - allt i allt 110 skådespel under loppet
af ett människolif. Äfven af dessa senare skådespel
ha många gjort stor lycka. Hvad som väsentligen
medverkade härtill var, jämte den förträffliga
afpassningen efter
scenens kraf, de inlagda ypperliga visorna, ty som
visförfattare var B. en verklig mästare, som förstod
att sammanknyta text och toner med en sällsynt
skicklighet. Af hans Dramatiske arbejder utkommo
1858-71 7 band och 1885-86 ett Udvalg i 3 band,
hvarjämte många enstaka stycken utgifvits särskildt,
somliga till och med i flera upplagor. 1881 blef
B. censor vid Köpenhamns kungl. teater, men på denna
plats var han icke framstående, då han icke var
nog öfverlägsen för att vara opartisk. Redan 1853
utkom ett urval af hans visor, hvaribland många
ur hans skådespel, och senare utgåfvos Hundrede
viser
(3:e uppl. 1870) och Halvhundred viser
(1865), hvilka förenades i en samling 1881 (ny
uppl. 1892). Dessutom utgafs 1855 en samling Digte
(4:e uppl. 1869) samt 1879 Fortællinger paa vers
og blandede digte
. Som ett inlägg i den politiska
striden utsände B. 1876 Mester Oles prædiken, ett
häftigt angrepp på vers mot den förenade vänstern;
det uppnådde på några månader icke mindre än 12
upplagor. Mindre betydanda var hans Hverdagspostille
for menigmand
(1877; "En liten hvardagspostilla",
s. å.), 15 världsliga predikningar af politiskt
innehåll, i hvilka hans satiriska talang framträdde
alltför mycket i skolmästarton. Af andra prosaarbeten
kunna nämnas Syv forelæsninger (1857, 6:e uppl. 1891;
"Sju föreläsningar", 1860), Otte nye forelæsninger
(1874), Udvalgte fortællinger (1876), vidare en
stor roman, Jonas Tværmoses ærgrelser (1864-75,
4:e uppl. 1894; "Jonas Tvaermoses förargelser", 1864),
Sandhedens pilgrimsgang (1883; "Sanningens vallfärd",
s. å.) samt Erindringer (1894-97). E. Ebg.

2. Karl Henrik B., den föregåendes broder, dansk
djurmålare, f. 3 sept. 1827 i Köpenhamn, d. 19
okt. 1893, var först handtverksmålare, genomgick sedan
Köpenhamns konstakademi, vistades 1860-61 utomlands
och fick 1873 titel af professor. Han förvärfvade
sig ett stort välde öfver framställningen af djur,
men stod länge efter i återgifningen ai landskapet
och skadade därigenom totalverkan, i synnerhet i
sina större arbeten. Hans mindre djurstycken hafva
gjort lycka genom den humor, hvarmed han förstått
att skildra åtskilliga husdjurs (särskildt svinens)
lif och egendomligheter. Ph. W.*

Bögh, Nikolaj, dansk författare, f. 1843,
skref tillsammans med V. Bloch några skådespel
och utgaf 1880-90 tre diktsamlingar (bl. a. 1883 De
nygiftes sange
), men har inlagt förtjänst i synnerhet
genom att utgifva brefsamlingar ("Breve fra og til
H. C. Andersen", 1877-78, "Fra Oehlenschlægers
kreds", 1881) och genom lefnadsteckningar af
konstnärer och skalder (Erindringer fra og om
J. A. Jerichau
, 1884, Elisabeth Jerichau-Baumann,
1886, Fritz Jürgensen, 1897, Christian Winther, I-III,
1893- 1901) samt af Signe Læssöe (1877).
E. Ebg.

Bögh, Johan Wallace Hagelsteen, norsk författare
och museidirektör, f. 27 maj 1848 i Bergen,
blef student 1869, debuterade ett par år senare
med Digte och redigerade efter hemkomsten från en
studieresa till Tyskland och Italien en illustrerad
veckotidning. Sedan var han någon tid bokhandlare
och litteratör i sin födelsestad, 1881-84 tillika
sceninstruktör vid Bergens teater, för hvars
återupprättande han under 1870-talet hade varit mycket
verksam. Efter att ha lämnat denna ställning verkade
han för åtskilliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free