Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 915-916 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börstig ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ung), skald, litteraturhistoriker, f. 15 maj
1807 i Västerås, där hans fader, ättling af en
inom vetenskapen berömd tysk släkt och brorsons
son till den tyske teknikern J. F. Böttger,
var apotekare. Elfvaårig blef B. faderlös, och
familjens ekonomiska betryck tvang honom att söka
sitt uppehälle som informator. Samtidigt bedref han
energiskt egna studier, genomgick med utmärkelse
trivialskola och gymnasium i födelsestaden, tog
1825 studentexamen i Uppsala samt blef 1833 filos.
doktor och e. o. biblioteksamanuens, 1834 docent
i praktisk filosofi, 1839 e. o. adjunkt i tyska
och italienska litteraturen, 1845 e. o. professor
i modern litteratur, 1856 professor i estetik
och modern litteratur. Då sistnämnda professur
delades, öfvertog B. 1858 professuren i nyeuropeisk
lingvistik och modern litteratur, från hvilket ämbete
han 1867 erhöll afsked som emeritus. B. företog
flera utrikes resor, bl. a. 1835-36 i Tyskland,
Österrike, Ungern, Italien, Frankrike och Holland,
1839-40 i Tyskland, då han nära ett år uppehöll
sig i Berlin, samt 1851 i norra Italien och de
rätoromanska kolonierna i västra Tyrolen och
Graubünden. Synnerlig förtjänst inlade B. om de
moderna språkens vetenskapliga studium i Sverige;
vid Uppsala universitet införde han den romanska
lingvistiken, för hvilken han ifrigt verkade både
genom författar- och föreläsarverksamhet. 1865-66 var
han ordförande i kommissionen för språkundervisningens
ordnande. 1847 invaldes han i Svenska akademien, efter
sin svärfar, Esaias Tegnér, 1853 blef han ledamot af
Vetenskapssocieteten i Uppsala, 1870 af Vitterhets,
historie- och antikvitetsakademien samt 1878
hedersledamot af Vetenskaps- och vitterhetssamhället
i Göteborg, hvari han sedan 1843 varit arbetande
ledamot. Han dog i Uppsala 22 dec. 1878.

B. framträdde tidigt som skald och skördade mycket
bifall som sådan. Ungdomsminnen från sångens stunder
(1830, 3:e uppl. 1833) och Nyare sånger (1833) blefvo
mycket populära genom sin enkla, sångbara form och
svärmiska stämning, om än kritiken med skäl anmärkte
på den ofta pjunkigt sentimentala tonen. Lyriska
stycken (l:a h. 1837, 2:a h. 1839) äro friskare. Hans
versbehandling är rutineradt ledig, och han valde
med förkärlek invecklade, sydeuropeiska strofslag,
i hvilka han äfven hade tillfälle att ådagalägga en om
gustavianerna och Tegnér påminnande sinnrikhet. Liksom
den sistnämnde, hvars stil haft starkt inflytande på
honom, odlade B. med förkärlek tillfällighetsdikten,
där hans fyndighet och formtalang gjorde sig
gällande. Däremot gaf han i dikt sällan uttryck åt
den skarpa satir, som bildade motvikten mot hans veka
känslighet och som var ett så framträdande drag i
hans karaktär. Af Svenska akademien fick B. mottaga
flera belöningar, 1833 mindre priset för poemet Gustaf
Adolf vid Lützen, 1834 hedersaccessit för Mötet på
Odins hög, 1840 det s. k.
Karl-Johans-priset och 1845 ett pris af 100
dukater för en Sång öfver Karl XIV Johan. På scenen
uppfördes med stort bifall tillfällighetsstyckena
Nationaldivertissementet (1843) och En majdag i
Värend (s. å.). Många af B:s smådikter äro tonsatta
af Geijer (Stilla skuggor), A. F. Lindblad, Tullberg
(Hjältar som bedjen), Nordblom, Kandel m. fl. Af
hans minnesteckningar och litteraturhistoriska
afhandlingar må nämnas: Lefnadsteckning öfver Esaias
Tegnér (inledning till Tegnérs af B. 1847-51 utgifna
"Samlade skrifter"), Inträdestal i Svenska akademien
(öfver Tegnér, 1847), Minnestal öfver prins Gustaf
(2 upplagor 1852), Om Dantes lif och skrifter
(Sv. akad. handl. 1865), Samuel Ödmann (ibid. 1868),
J. H. Kellgren (ibid. 1870), E. J. Stagnelius
(ibid. 1872), Auroraförbundet i Upsala (ibid. 1874),
Dantes Commedia divina (ibid. 1875), Nils von
Rosenstein (ibid. 1877) och Bidrag till kännedomen om
Leopolds tidigaste skaldeförsök (ibid. 1878). Hans
öfriga skrifter äro mest dissertationer och
tidskriftsuppsatser öfver estetiska och filologiska
ämnen, såsom Italienska studier (1853), Rhetoromanska
språkets dialekter (1851-54), Kritisk skärskådning af
Schillers äldsta lyrik (1854), Bidrag till kännedomen
om etruskerna (1857) och Undervisningsfrågans
ställning och utveckling hos de gamle romarna
(Vitt. akad:s handl. 1876) samt bidrag till "Mimer",
"Heimdall", "Svenska literaturföreningens tidning",
"Frey" m. fl. Åtskilliga af hans skrifter äro
öfversatta till danska, tyska, holländska och
engelska. B:s flesta poetiska och några af hans
prosaiska arbeten äro upptagna i Samlade skrifter
(6 dlr, 1856-81), hvilkas sista del innehåller hans
själf biografiska Ungdomsminnen. B:s Valda dikter
(1881, ny uppl. 1895) inledas med en biografi
öfver honom af, Elof Tegnér. Jfr "Inträdestal"
af C. D. af Wirsén (i Sv. akad. handl., 1880).
(R-n B.)

2. Johan (John) Fredrik B., den föregåendes brorson,
konstforskare, f. 25 mars 1853 i Stockholm, blef
1873 student i Lund, där han 1877 aflade filos.
kandidat- och 1879 licentiatexamen samt 1880
promoverades till filos. doktor på afhandlingen Bengt
Erland Fogelberg, ett konsthistoriskt biografiskt
försök (skildrar endast första skedet af denne
konstnärs lif). Han blef 1880 e. o. amanuens vid
nationalmuseums konstafdelning, tjänstgjorde 1881-86
som sekreterare därstädes samt utnämndes 1885 till
intendent för Oskar II:s konstsamlingar och till
hofintendent, 1892 därjämte till slottsarkivarie
vid det af honom ordnade slottsarkivet och 1904
till förste hofintendent. B. har inlagt stor
förtjänst om konungens konstsamlingars och om
husgerådskammarens ordnande och beskrifvande
samt bringat reda i inventarieväsendet. Särskildt
har den stora och dyrbara tapetsamlingen varit
föremål för hans omsorger och studier. På grund
af sin ämbetsställning har B. därvid också haft
att förmedla de många betydande konstföretag, som
under dessa år genomförts på konungens befallning
och beställning. Utom en mängd enskilda konstinköp
kunna här nämnas dekorationer af plafonderna i
Stockholms slotts västra trappuppgång och inredningen
af Oskarssalen på Drottningholm. B. har dessutom
utgifvit flera ytterst grundliga och gedigna, för
kännedomen om vår äldre konsthistoria viktiga arbeten:
Bronsarbeten af Adrian de Fries i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>