Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caballero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var i sitt andra äktenskap gift med den franske
konventsledamoten Tallien.
Cabarrus S:t Julien [kabary’s sä *yliä’], ett slags
rödt Bordeaux-vin.
Cabat [kaba’], Nicolas Louis, fransk
landskapsmålare, f. 1812, var 1878–84 direktör för
franska akademien i Rom och afled i Paris 1893.
Han var en af grundläggarna af det moderna franska
landskapet, en föregångare till Dupré och Rousseau
samt upphofsman till det sedan s. k. "paysage
intime". En af hans bästa äldre taflor i denna art är
Dammen vid Ville-d’Avray (l834), en annan Vinterdag
(1836); bekanta äro också hans Ankdamm, Värdshus
vid Montsouris, Slätt vid Arques och Höstafton (i
Luxembourg). Sådana ämnen från trakten af Paris
och från Normandie sysselsatte honom till slutet
af 1830-talet. Då reste han till Italien och ändrade
åskådning: han sökte stil och storhet i landskapet,
gick på visst sätt öfver till en idealiserande riktning,
men lade dock icke å sido sin naturiakttagelse, utan
sökte förmedla bägge principerna. De bästa
arbetena från denna tid äro Narnidalen och Nemisjön.
Följden af ett sådant försök blef, att den gamla
friskheten försvann. Ibland lyckades det dock C.
efter slutet af 1850-talet att komma tillbaka till
sitt första målningssätt, nämligen när han gick
tillbaka till enkla motiv från Paris’ omnejd. En sådan
tafla är Källa i skogen (1864). På detta sätt höll
den åldrande konstnären i sig ända till sista tiden.
Ännu 1891 målade han Hafvet vid Étretat och
Vallée noire, i Berry.
C. R. N.*
Cabbagebark [kä’bid*-], farm. Se Andira.
Cabeliau. Se Cabiljau.
Cabeos staf, ett numera sällan förekommande
instrument för mätning af strömhastigheten, helt enkelt
bestående af en staf med föränderlig längd (t. ex.
teleskopiska rör) i syfte att vid olika vattendjup
användas för integrering af hastigheten.
S. L–k.
Caberu, afkomling af neger och mulattkvinna.
Cabès, stad i Tunisien. Se Gabès.
Cabestaing [kabstä’] l. Cabestan,
Guillem de, provensalsk trubadur från 1200-talet.
Sagan berättar om honom, att han blef mördad af
en svartsjuk äkta man, en grefve af Provence,
hvilken lät steka hans hjärta och servera det för sin
hustru, samt att denna, när hon fick kunskap om
mannens illbragd, svälte sig ihjäl. Denna
berättelse erinrar om Boccaccios novell Guiscardo och
Ghismonda, hvilken man också säger ha
inspirerats af densamma. Af C. finnas åtta sånger
bevarade.
Cabet [kabä], Étienne, fransk kommunist, f.
i Dijon 1788, förvärfvade sig tidigt stor praktik
som advokat och blef därjämte, efter sin flyttning
till Paris under restaurationen, en af carbonarismens
verksammaste och mest framstående anhängare.
Efter julirevolutionen mottog han af regeringen
befattningen som generalprokurator på Corsica, men
råkade snart i strid med de maktegande och dömdes
1834 till två års fängelse för en artikel i det af
honom uppsatta bladet "Le populaire". Han flydde
då till London, men återvände efter amnestien 1839.
I England hade C. blifvit anhängare af
kommunismen, särskildt genom läsning af Thomas Mores
"Utopia". Sin nya politiska och sociala
trosbekännelse framställde han särskildt i den ryktbara
romanen Voyage en Icarie (första uppl. under en
annan titel 1840, 5:e uppl. 1848), som skildrar
förhållandena i ett uppdiktadt land, där alla äro
lyckliga, emedan ingen privategendom finnes och
staten leder alla arbeten samt reglerar invånarnas
lefnadssätt i de minsta detaljer. C. visar sig dock
som en jämförelsevis försiktig kommunist, då han
endast småningom vill låta privategendomen
försvinna och äfven sedan detta skett fordrar
familjebandens och engiftets bibehållande. C. omsatte
också sina idéer i verklighet. Den första "ikariska"
kolonien, som afreste i början af 1848 till ett
inköpt område i Texas, blef visserligen alldeles
upprifven; men sedan C. själf afrest till Amerika i
slutet af samma år och en större skara följt efter,
grundades ett samhälle vid Nauvoo i Illinois (1850).
Under C:s diktatur upplefde detta några lugna år;
men 1856 reste sig C:s motståndare och förmådde
honom att med sina meningsfränder lämna den koloni
han skapat. Sorgen häröfver framkallade C:s död
några dagar efter hans ankomst till S:t Louis
(1856). Samhället flyttades 1859 till sin slutliga
plats, Icaria i Iowa, och fortlefver där ännu, ehuru
under en ny form af socialism. – C. skref äfven
en mängd mindre uppsatser till försvar för sina
åsikter (några af dem i svensk öfvers. under titel
"Upplysningar om kommunismen, innefattande de
kommunistiska trosartiklarne", 1846) och dessutom
bl. a. Histoire populaire de la révolution française
de 1789 à 1830 (1840, 5:e uppl. 1848). – Litt.:
Stein, "Sozialismus u. communismus des heutigen
Frankreichs" (1848), och Nordhoff, "Communistic
societies of the United states" (1875).
(E. Hkr.)
Cabildo (sp.), "kapitel", (i Spanien) domkapitel;
magistrat; (i Syd-Amerika särskildt) senat.
Cabiljau (Cabeliau l. Cabelliau). 1.
Abraham C., holländsk köpman, en af Göteborgs
grundläggare, f. 1571 (enligt grafskrift i
Riddarholmskyrkan), var 1598 "commies-general"
(bokhållare) på Jakob Corneliszens fartyg "Zeeridder" vid
dess upptäcktsfärd längs Guyanas kust samt ett
stycke uppför floderna Barima och Orinoco. C:s
berättelse om denna färd är det enda, som holländska
källor ha att förmäla om honom. Sedan var han
handlande i Amsterdam, då Karl IX genom en holländsk
sjökapten 1604 anmodade honom att medverka till
en holländsk kolonis öfverflyttning till Göteborg. C.
for till Sverige och blef själf 1609 bofast i Göteborg,
där han snart utnämndes till borgmästare. C. och
de tillsammans med honom inflyttade holländarna
inlade stora förtjänster om den unga stadens första
utveckling. Hos Gustaf II Adolf stod C. i hög ynnest,
och 1611 utsågs han till generaldirektör för det s. k.
persianska handelskompaniet och det svenska
fiskeriväsendet. 1623–29 var han till konungens fulla
belåtenhet rikets generalbokhållare. Sistnämnda år
blef C. generaldirektör för Skeppskompaniet och fick
1630 äfven ledningen af det s. k. Södersjökompaniet,
hvars syfte var handel och kolonianläggningar i
Västindien. C. afled 1645. Hans tidigare resor i Guyana
och de svenska planer i dessa trakter han torde sökt
främja anses af G. Edmondson ("The swedish legend
in Guiana" i "Engl. hist. review" 1899) ha gifvit
anledning till påståenden på 1700-talet att svenska
kronan hade anspråk på ett område vid floden
Barima. – Som Abraham C:s dotter har länge ansetts
grefvens af Vasaborg moder, och enligt
traditionen skulle denna "Margareta C:s"
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
