Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caballero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärleksförhållande till Gustaf II Adolf ha inledts, då Abraham
C. i affärer besökte konungen vid Pleskovs belägring
1615. Emellertid tyckas nyare forskningar ge vid
handen, att någon "Margareta C." aldrig existerat,
utan att grefvens af Vasaborg mor hetat
Margareta Slots och troligen stått i något
släktskapsförhållande till släkten C. Jfr härom H.
Fröding, "Grefve Gustaf Gustafssons af Vasaborg
mor" (i Sv. hist. tidskr. 1902).
2. Johan C., den föregåendes son, rättslärd,
född i Gent (födelseår okändt), blef juris utriusque
doktor och skötte en tid en juridisk professur i
Amsterdam, men flyttade sedan till Sverige, där han
efter fadern blef borgmästare i Göteborg. Han blef
1652 adlad af drottning Kristina och afled s. å. Hans
bref till Gustaf Adolf utgåfvos 1626 under titeln
Epistolarum centuria prima ad invictissimum
Gustavum Adolphum, regem Sueciæ.
Cabillonum, latinskt namn på Châlon-sur-Saône.
Cabinda. Se Kabinda.
Cabinet [kä’binet], eng. statsr., den brittiske
regentens för rikets styrelse samfälldt ansvarige
förnämste rådgifvare, samtliga tillhörande kretsen af
hans rådsherrar (privy councillors). Denna
småningom historiskt uppkomna, aldrig uttryckligen i
lag stadgade, styrande kommitté inom privy council
motsvarar den svenske konungens statsråd samt inom
andra konstitutionella länder konseljen eller
ministerrådet. Se vidare Kabinett och
Storbritannien (författning).
Cabinet noir [kabinä n*ar], "svarta kabinettet",
populär benämning på anstalter inom vissa stater
för öppnande och undersökning i politiskt syfte af
till postverket inlämnade bref. Se vidare
Brefhemlighet.
Cabira, lat. Se Kabeira.
Cabiro, pseudonym för P. Hansen, dansk
författare.
Cable [kei’bl], George Washington,
amerikansk novellförfattare, f. 1844 i New Orleans, var
först bokhållare, sedan soldat i de konfedererades
armé under inbördeskriget. C. gjorde lycka som
skildrare af kreolernas lif i Louisiana, en dittills
okänd och icke behandlad fas af det moderna
Amerika. Efter Old creole days (1879) följde The
grandissimos [grandissimes] (1880) och Dr Sevier (2 bd, 1884). The
creoles of Louisiana (s. å.), The silent south (1885)
och The negro question (1890) äro socialekonomiska
undersökningar. Af hans senaste berättelser må
nämnas John March, southerner (1895), The cavalier
(1901) och Bylow hill (1902). På svenska
föreligger "Ur creolernas lif" (1883).
Cabo (sp.), kap, udde.
Cabochon [kabå*å’], fr. (af caboche, tjockt
hufvud), en ofvan rundslipad ädelsten (se d. o.).
Cabo Corso, portugisiska namnet på Cape Coast
castle (se d. o. och Afrikanska
kompaniet).
Cabo da Roca. Se Roca.
Cabo Espartel. Se Spartel, Kap.
Cabo Frio, udde med fyrtorn på Brasiliens kust,
i staten Rio de Janeiro, under 23° 0’ 42" s. br.
och 41° 57’ v. lgd, bildar sydspetsen af en omkr.
5 km. lång, ända till 394 m. hög öklippa. Den
ända till 200 m. djupa kanal, som skiljer ön från
fastlandet, erbjuder fullkomligt skydd åt äfven de
största fartyg, användes som krigshamn och
trafikeras af de till Rio de Janeiro norr ifrån
kommande ångfartygen. Vid södra änden af kanalen, vid
Araruama-lagunen, ligger Cidade do Cabo Frio, som
anlades redan 1575, har god hamn och stora saliner,
men aldrig har kunnat komma sig upp till följd af
sitt osunda läge.
Cabot [kä’b*t] l. Caboto [kabåtå],
Giovanni och Sebastiano, tvenne
upptäcktsresande. Den förre föddes troligen i Genova omkr.
1420, blef sedan naturaliserad i Venezia och kom
till Bristol omkr. 1472, där han bosatte sig som
köpman och dog omkr. 1498. Den senare, son till
föregående, föddes i Bristol 1474. Det är möjligt,
men ej bevisligt, att Sebastiano var med på den
färd, som fadern företog i maj 1497 efter att af
engelska regeringen året förut ha erhållit fullmakt att
uppsöka "öar, länder m. m., okända för de kristna
folken". På denna färd upptäcktes 24 juni den ö,
som sedermera kallats Cape Breton samt Nova Scotia,
men som då erhöll benämningen "Terra de prima
vista". 1498 företogs en ny expedition till dessa
trakter. Dessa båda färder utgingo från Bristol,
hvarifrån åtskilliga liknande expeditioner utsändes
under det följande
decenniet, men det kan ej
utredas, hvilken andel C.
hade däri. Sebastiano (se
porträtt) nämnes först
1512, då hans
kartografiska insikter anlitades af
Henrik VIII. Missnöjd
med dennes bristande
uppmuntran, begaf sig C.
nämnda år till Spanien,
där han 1515 blef "piloto
real". Han kallades ock
till medlem af det
indiska rådet. Äfven nu
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
