- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1029-1030

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camaldulist-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetet med en viss procent, hvilken förvaltas såsom
en särskild "Common university fund" jämte
universitetets egna förmögenhet ("university chest"). –
Till universitetet höra bl. a. bibliotek (omkr. 576,000
bd), det af lord Fitzwilliam 1816 stiftade museet, med
tafvel- och gravyrsamlingar, skulpturverk och
bibliotek (museibyggnaden är synnerligen ståtlig),
klassisk-arkeologiska museet (med bibliotek),
antikvarisk-etnografiska museet, geologiska museet, botaniska
trädgården, observatoriet och universitetstryckeriet (Pitts
press
). Hvad andliga strömningar angår, visade
universitetet protestantiska böjelser samtidigt med
Luthers uppträdande och blef under Elisabets regering
vagga för puritanismen samt på 1600-talet ett
cartesianskt centrum. Från 1670-talet (genom Newton o. a.)
togo naturvetenskaperna där en betydande lyftning.
– Universitetets af Elisabet 1570 utfärdade
statuter gällde ända till 1858; på grundval af nya
statuter, gifna 1871 och 1882, har sedermera pågått
ett reformarbete för att bringa universitetets
organisation i närmare öfverensstämmelse med nutidens
fordringar. Genom erkännandet af vissa brittiska
läroanstalter i och utom moderlandet såsom
"affiliated colleges" har man för dem, som önska erhålla
lärdomsgrader, förkortat den dyra vistelsen vid
universitetet. Till landets olika orter och folkklasser
har universitetet direkt spridt bildning dels genom
anställandet (sedan 1858) af "local examinations",
dels genom den af Cambridge började rörelsen
"university extension" (sedan 1867. Jfr
Universitetsutvidgning). Se vidare
Universitet. Litt.: Willis, "Architectural history of the
university of C." (4 bd, 1886), Mallinger, "History
of the university of Cambridge" (1888). Atkinson,
"C. described and illustrated" (1897), och
Thompson, "C. and its colleges" (1898).

3. Stad i Massachusetts, vid Charles river,
midtemot Boston, med hvilket det är förenadt genom flera
broar. 91,886 inv. (1900), däraf 30,466 födda i
utlandet. Staden har en betydande industri; 1900
funnos 782 fabriker med 12,986 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 39,2 mill. doll., bl. a. 18
gjuterier och maskinverkstäder (1,591 arb., 3,5 mill.
doll. tillverkningsvärde), tvål- och vagnfabriker,
sockerraffinaderier och tillverkning af teleskopiska
linser. Staden anlades 1631 under namnet Newtown.
C. är berömdt såsom säte för Harvard-universitetet
(se d. o.).

4. Stad i nordamerikanska staten Ohio, vid
Catskill-järnvägen. 8,241 inv. (1900). Kolgrufvor i
trakten.

Cambridge [kei’mbrid*]. 1. Adolphus
Frederick
, hertig af C., grefve af Tipperary, baron
af Culloden, engelsk fältmarskalk, Georg III:s
yngste son, f. 1774. Såsom befälhafvare öfver de
engelska förtrupperna deltog han 1793 i fälttåget mot
Holland, blef s. å. tillfångatagen i slaget vid
Hondschooten, men utlämnades snart. 1794 gjorde han
sitt inträde i öfverhuset, men spelade där icke någon
betydande roll. 1803 ställdes han i spetsen för
Hannovers försvar, men afskedades ej långt därefter.
1816 blef han generalståthållare och 1831 vice
konung öfver Hannover. I detta land införde han
1833 en ny författning och vann genom sin mildhet
och sin nitälskan för de sköna konsterna (synnerligast
för teatern) folkets kärlek. 1837 återvände han till
England och dog där 1850.

2. George Frederick William
Charles
, hertig af C., den föregåendes son,
engelsk general, f. 1819 i Hannover, deltog 1854 i
Krimkriget såsom generallöjtnant och utnämndes
1856 till general och öfverbefälhafvare för engelska
hären, hvilken befattning han innehade till 1895, då
han utnämndes till drottningens personlige adjutant
och hedersöfverste i armén. C. genomdref
åtskilliga militära reformer, såsom prygelstraffets
afskaffande, truppernas utbildning för lätt tjänst och
införandet af examen för officersaspiranter, samt
förordade äfven afskaffandet af säljbara
officersfullmakter. Död 1904 i London. – I sitt morganatiska
äktenskap med Luisa Farebrother, kallad Fitzgeorge
(f. 1815, d. 1890), hade han flera barn; de bära
namnet Fitzgeorge.

Cambridge-viken [kei’mbrid*-], eng. Cambridge
gulf
, en vik af Timorsjön, inträngande djupt i norra
delen af Väst-Australien, under 15° n. br. och 128°
ö. lgd. Vid dess södra ända ligger Mount
Cockburn, och Ord river utmynnar i en af dess bukter.

Cambriels [kãbriä’l], Albert, fransk militär,
f. 1816, d. 1891, var vid fransk-tyska krigets
utbrott brigadgeneral. Sårad och fången vid Sedan,
lyckades han fly, ställde sig till
nationalförsvarsregeringens förfogande och fick befälet öfver franska
östarmén i Besançon, men lyckades icke hindra
tyskarnas framträngande, hvarför han nedlade
befälet, förmådd därtill också af tvister med Garibaldi.
I början af 1871 fick han befälet öfver 19:e
armékåren i Vierzon med uppgift att maskera Bourbakis
marsch till Belforts undsättning, men måste inom
kort på grund af sitt sår ånyo nedlägga befälet.
1875 blef C. kommendant för 10:e armékåren, men
drog sig 1879 tillbaka till privatlifvet.

Cambronne [kãbrå’n], Pierre Jacques
Étienne
, grefve de C., fransk general, f. 1770, deltog
såsom öfverste i Napoleons fälttåg 1806–13 och
följde kejsaren 1814 till Elba. Vid Waterloo (1815)
anförde han en division af "gamla gardet" samt
blef i stridsvimlet svårt sårad, hvarefter han som
fånge fördes till England. Efter återkomsten till
Frankrike blef han, såsom anhängare af Napoleon,
ställd inför krigsrätt, men då han icke svurit
bourbonerna trohetsed, blef han frigifven. Ludvig XVIII
utnämnde honom 1820 till brigadgeneral och
kommendant i Lille. Napoleon hade gjort honom till
generallöjtnant, grefve och pär. Död 1842.

Camden [kä’md*n]. 1. Stad i nordamerikanska
staten New Jersey, vid floden Delaware, midtemot
Filadelfia. 75,935 inv. (1900). Skeppsbyggeri,
järnverk och många fabriker. – 2. Stad i
nordamerikanska staten Syd-Carolina, vid floden Wateree,
n. v. om Charleston. 2,441 inv. (1900). Vid C.
ledo amerikanerna under Gates 16 aug. 1780 ett
stort nederlag i en strid mot engelsmännen under
Cornwallis. – 3. Stad i nordamerikanska staten
Arkansas, vid floden Washita. 2,840 inv. (1900).
Under nordamerikanska inbördeskriget 1861–65 blef
C. för sin strategiska vikt befäst af den rebelliska
sydstatsregeringen, men eröfrades 1864 af
unionsgeneralen F. Steele, hvilken sedermera verkställde
ett mästerligt återtåg därifrån till Little rock.

Camden [kä’md*n], William, engelsk
fornforskare och historiker, f. 1551 i London, studerade
1566–71 i Oxford, egnade sig sedan några år
åt topografiska och antikvariska studier i skilda

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free