- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1031-1032

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camden house ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar af England, blef 1575 konrektor och 1593
rektor vid Westminsterskolan samt utnämndes 1597
af drottning Elisabet till "Clarenceux king-at-arms"
(en af landets rikshärolder). Han afled 1623 på sitt
slott Camden house i Chiselhurst samt begrofs i
Westminster abbey, där hans minne hedrades med
en vård. – C. fortfor lifvet igenom med sina
ströftåg genom hela England, för att studera de olika
landsdelarna, deras dialekter, minnesmärken o. s. v.
samt åvägabragte därunder rika antikvariska
samlingar. Första frukten af hans forskarnit blef
ortbeskrifningen Britannia (1586; den fullständigaste
upplagan, den sjätte, i folio, 1607), hvilken blef
grundläggande för alla senare antikvariska
forskningar om de brittiska öarna. Arbetet öfversattes
till engelska 1610, och sedan ha nya upplagor och
öfversättningar i mängd utgifvits. Under sin
rektorstid utgaf C. för Westminsterskolans räkning
1597 en på latin skrifven grekisk grammatika,
hvilken vann oerhörd spridning och användes ända in
på 1800-talet. Bland hans antikvariska arbeten
märkas äfven hans 1600 utgifna beskrifning öfver
grafskrifterna i Westminster abbey samt Remains
of a greater work concerning Britain
(1605), där
han bl. a. skildrade de forne britternas och saxarnas
lefnadssätt. 1608 började C. arbetet på sin egen
samtids historia och kunde 1615 utgifva 1:a delen
(till 1589) af Annales rerum anglicarum et
hibernicarum regnante Elisabetha
; slutet, ehuru färdigt
1617, utgafs först efter författarens död (i Leiden
1625 och i London 1627; bästa uppl. i 3 bd
1717). Arbetet utkom 1624–27 i fransk och 1625
–29 i engelsk öfversättning. De omfattande
arkivaliska samlingar C. för detsamma hopat antagas
ha gått förlorade under inbördeskriget, vid
plundringen af ärkebiskop Lauds bibliotek. 1622 stiftade
C. ett legat för upprättande af en lärarplats i
historia vid Oxfords universitet. Hans korrespondens
utgafs 1691 af d:r Thomas Smith, åtföljd af en
biografi, grundad på hans själfbiografiska
Memorabilia de se ipso. – Efter C. uppkallades Camden
society
, ett 1838 stiftadt samfund för utgifvande
af historiska skrifter och andra litterära
minnesmärken.
(V. S–g.)

Camden house [kä’md*n hau’s], slott. Se
Chiselhurst.

Camden society [kä’md*n s*sai’iti], ett engelskt
vetenskapligt samfund. Se Camden, W.

Camelina Crantz, bot., växtsläkte af fam.
Cruciferæ, med 2 svenska arter, af hvilka C. linicola,
lindådra, är ett besvärligt ogräs i linåkrarna.
Af fröna af en form af denna art, C. sativa, pressas
olja, som användes i såpfabrikationen och såsom
brännolja; pressåterstoden utgör ett godt
kreatursfoder.
G. L–m.

Camélinat [-na’], Zéphirin, fransk politiker,
f. 1840. Ursprungligen bronsarbetare, var han en
af socialismens banérförare under andra kejsardömet
och medverkade vid internationalens grundande.
Han var medlem af Pariskommunen och utnämndes
1871 af dess regering till direktör för myntet. Sedan
kommunupproret kufvats, flydde C. till England, där
han återtog sitt yrke, men vände sedermera tillbaka
till Frankrike och valdes till deputerad 1885. Vid
de nya valen 1889 föll han dock igenom och har
sedan försvunnit ur det politiska lifvet.

Camellia L., bot. Se Thea.

Camelopardalis, zool. Se Giraffen.

Camelopardalus. Se Giraffen, astron.

Camelot [kamlå’], fr., gatförsäljare af småkram;
ett slags tjockt, blankt ylletyg (se Kamlott).

Camelus, zool., kamel.

Camembert-ost [kamãbär-], berömd fransk mjuk
delikatessost af oskummad mjölk. Den är
vanligen cylindrisk, 10 cm. i diameter och 3 cm. hög.
Osten har sitt namn efter byn Camembert i depart.
Orne, där den först bereddes. Nu tillverkas den i
hela norra Frankrike.
H. J. Dft.

Camenæ, rom. myt., romerska källnymfer,
dyrkade i gudinnan Egerias lund utanför kapenska
porten. Där hade de en marmorklädd grotta med
porlande källsprång (vid nuv. Villa Fonseca). Tidigt
likställdes de med de grekiska sånggudinnorna.

Camera (lat.) l. Kamera, kammare. – 1.
Camera lucida ("ljus kammare"), äfven benämnd
Camera clara, fys., en af W. Wollaston 1809
uppfunnen apparat, hvilken, liksom camera
obscura
(se nedan), tjänar till att projiciera bilden af
ett föremål – t. ex. ett landskap, ett ansikte e. d.
– på ett papper, så att det med lätthet kan
aftecknas. Apparatens princip är den, att det
observerande ögat genom en del af pupillen ser papperet,
genom en annan del medelst en eller flera speglar
ser föremålet. Wollastons konstruktion däraf består
af ett fyrkantigt glasprisma,
ABDC (se fig.), som vändes så,
att ytan AB är riktad mot
föremålet. En ljusstråle, ab, som
därifrån faller på prismat,
undergår inuti detsamma tvenne totala
reflexioner, vid b och c, utgår
därefter i riktningen cr och träffar
pupillen vid oo. Föremålet synes
följaktligen ligga någonstädes på

illustration placeholder


linjen pcr, antag vid p. Om därför ett papper
utbredes där, faller bilden på papperet, och
emedan, såsom figuren utvisar, pupillen på samma
gång kan uppfånga ljus, som kommer direkt från
papperet utefter, linjen tC utan att hafva
passerat prismat, är det möjligt att samtidigt med bilden
se spetsen af pennan, med hvilken bildens konturer
aftecknas. Skall afteckningen kunna ske med
noggrannhet, måste bildafstånden regleras genom linser,
afpassade efter ritarens öga. Prismat är täckt af en
mässingsskifva, i hvilken man anbragt ett hål för
ögat, till följd hvaraf detta alltid kan hållas
oförändradt på samma ställe. Camera lucida begagnas
äfven vid af teckning af mikroskopiska föremål, i
hvilket fall apparaten fästes framför okularet. För
sådant ändamål konstruerade kameror hafva dock i
allmänhet något olika inrättning med den
wollastonska (se Mikroskop).

2. Camera obscura ("mörk kammare"),
fys., ett optiskt instrument, bestående af en inuti
svärtad trälåda (C i fig.), i hvars främre vägg sitter
en samlingslins (se Lins), A, eller en samling
linser, hvilken är flyttbar genom en skruf (D)
och hvars bakre vägg (B) är försedd med en
mattslipad glasskifva, som man efter behag kan
närma till eller aflägsna från linsen. Genom linsens
egenskap att sammanbryta de ljusstrålar, hvilka från
en gemensam utgångspunkt falla på denna, alstras
inuti det mörka rummet en upp- och nedvänd bild
af det föremål, som befinner sig framför den,

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free