- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1323-1324

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cavallius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tom idealitet. Såsom hans bästa verk betraktas hans
Madonna in gloria, utförd samma år som han dog.
– G:s arbeten utöfvade ett visst inflytande på Paolo
Veronese.

C. R. N.
(O. G–g.)

Cawdor [kå’d9], by i skotska grefskapet Nairn.
Där finnes en borg från 15:e årh., på den plats,
där, enligt sagan, Macbeth mördade konung Duncan.

Cavea (lat.), en del af den antika teatern. Se Teater.

Caveant consules (lat.), rättare Videant consules (se d. o.).

Caveau [kava], fr., källare, "grotta", namn på
ett par franska litterära klubbar. Se Société du caveau.

Cave canem (lat.), "akta dig för hunden",
inskrift på dörren eller tröskeln till fornromerska hus,
afsedd att varna för den innanför liggande bandhunden.

Cavelier [kavlie], Pierre Jules, fransk
bildhuggare, f. 1814, vann 1842 romerska priset för
Diomedes bortförande Palladium. S. å. utställde
han Ung grekisk kapplöpare, som segrar i de
olympiska spelen
. Från Rom hemsände han sin berömda
staty Den slumrande Penelope. Bland hans senare
arbeten äro statyn Sanningen (1853), den präktiga
gruppen Gracchernas moder (1855) och Neofyten
(världsutställningen 1867, alla tre i Luxembourgmuseet),
vidare dekorativa bilder, såsom Seine och
Rhen (öfver Hôtel de villes ur), Frans I till
häst
(på "cour d’honneur" i samma byggnad),
Poesien och Historien och Abailard (för nya
Louvre), staty af Pascal (för Tour Saint-Jacques
i Paris), stod af Gluck (1881, för nya operan),
Skulpturen (1891, för Musée Galliera). C. dog i
Paris 1894.
C. E. N.
(G–g N.)

Cavendish [ka’vndij] l. Candish [ka’ndij], sir
Thomas, engelsk sjöfarare, f. i Suffolk omkr.
1555, deltog 1585 i Walter Raleighs expedition till
Virginia, ehuru C. visserligen mer egnade sig åt
privat rofferi än åt Raleighs kolonisationsplaner, och
drog strax efter sin återkomst 1586 med tre af
honom själf utrustade örlogsskepp ut på en
jordomsegling, den andra engelska. I jan. 1587 nådde
han Magalhães’ sund, där han påträffade 23
utsvultna spanjorer, återstoden af den tre år förut af
Sarmiento landsatta, 400 personer starka kolonien,
hvilken skulle befästa den trängsta delen af sundet,
och hvilka nu sökte nå Rio Plata. En af de räddade
spanjorerna rymde i land, när C. i mars kastade
ankar strax norr om det nuvarande Valparaiso, och
kallade de spanska besättningarna längs kusten till
vapen. Oupphörliga strider och plundringar föreföllo
under färden norrut ända till Guayaquil-viken, där
fartygen reparerades, spanska skepp plundrades och
Guayaquil brändes som hämnd för ett af spanjorerna
företaget utfall. I juli uppbringades utanför
Guatemalas kust ett fartyg, hvilket medförde
underrättelser om en från Filippinerna på väg varande
rik last ombord på det spanska flaggskeppet i
Sydhafvet, hvilket skepp togs i november. Sedan C.
inlastat rofvet samt medtagit ombordvarande japanska
och kinesiska lotsar, satte han 19 nov. kurs västerut.
Hans väg genom ostindiska arkipelagen kan ej fullt
utredas, men han måste hänga sin spanske lots, som
sökt underrätta myndigheterna i Manila om hans
förehafvanden. 19 mars 1588 passerade C.
Godahopps-udden och ankrade (den förste engelsmannen)
vid S:t Helena 8 juni, af seglade efter 12 dagar och
mötte 3 sept. utanför Kap Lizard ett flamländskt
fartyg, medförande underrättelsen om armadans
undergång. De stora rikedomarna hade snart förslösats,
och 1591 företog C. en ny expedition, i hvilken
John Davis förde ett fartyg. Denna expedition
mötte vidriga öden i Magalhães sund, och C. afled
sommaren 1592 under ett försök att nå Ascension.
Davis hemkom sommaren 1593 med blott en femtedel
af sin besättning vid lif.

G. Stg.

Cavendish [ka’vndij], gammal berömd engelsk
adelssläkt. Dess härledning från den gamla ätten
Gernon är osäker och föga sannolik. Sitt namn har
släkten troligen fått af gården Cavendish-Overhall
i Surrey, som 1359 kom i dess ego.
Släktens förste med säkerhet kände medlem var
sir John C., öfverdomare vid King’s bench under
Edvard III och Rikard II, 1380 kansler för
Cambridges universitet och mördad under bondeupproret
1381. Om släktens första öden och godsförvärf se
Th. Ruggles, "Notices ... of the Cavendish family"
(i "Archæologia", XI, 1794). I femte led
härstammade från sir John C. bröderna George C.
(f. 1500, d. omkr. 1561) och sir William C.
(f. omkr. 1505, d. 1557). Den förre var anställd
i Wolseys tjänst, kvarstannade hos sin herre efter
dennes fall till hans död och har lämnat
eftervärlden en målande skildring af den store
kardinalens sista år. Denna skildring, Life of cardinal
Wolsey
, skrefs först 1557, då C. under Marias
regering hoppades på katolicismens seger, men Elisabets
tronbestigning hindrade arbetets utgifvande.
Sedermera ansågs länge hans mera kände broder
William som författare, men J. Hunter utredde 1814
författarfrågan ("Who wrote Cavendish’s Life of
Wolsey?"). En kritisk edition utgafs 1815 af
Singer och omtrycktes 1885 af H. Morley i serien
"Universal library". Brodern, sir William C., lade
grund till släktens stora rikedomar såsom Henrik
VIII:s rikt belönade medhjälpare vid klostergodsens
reduktion; han påbörjade äfven 1553 byggandet af
släktens stamgods, Chatsworth i Derbyshire. Släkten
erhöll, som det påstods genom köp, 1618
earlvärdighet (af Devonshire), och dess hufvudman
upphöjdes 1694 till hertig af Devonshire och markis
af Hartington, hvilken senare titel därefter plägar
bäras af hufvudmannens äldste son. Genom
giftermålsförbindelse (1748) med en rik arftagerska
tillhörande den irländska släkten Boyle, förvärfvade
den 4:e hertigen åt familjen mycket omfattande
godskomplexer i södra Irland, med Lismore castle
som residens.

Bland släktens medlemmar märkas ytterligare följande:

1. William C., hertig af Newcastle,
sonson till sir William C. (se ofvan), f. 1592, d.
1676, stod i hög gunst hos Jakob I och Karl I,
upphöjdes 1619 till viscount Mansfield och 1628
till earl af Newcastle, underhöll 1633 på sitt präktiga
gods Welbeck castle Karl I och hans gemål
med oerhördt dyrbara maskspel, till hvilka Ben
Jonson skrifvit texten, och intog 1638-41 som
guvernör för prinsen af Wales en inflytelserik ställning
vid hofvet. Under inbördeskriget gjorde han
sig vida känd som kunglig rytteribefälhafvare. I
spetsen för på egen bekostnad uppsatta trupper stred
han från hösten 1642 i trakten af York med

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free