Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ceder-manna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelade Leon i "Slottet Montenero", Karl Gustaf i
"Drottning Kristina", titelrollen i Czar Peter
skeppstimmerman i Holland m. fl. - Såsom målare vann
C. flera pris i konstakademien. Han utförde
akvareller, gouacher och teckningar med arkitektoniska
och landskapsmotiv, hämtade från Stockholm och dess
omgifningar. Uppsala universitets bibliotek besitter
i den westinska samlingen en mängd af dessa
teckningar, hvilka äro af en viss betydelse för
kännedomen om Stockholmstraktens äldre topografi. Tvenne
gouache-målningar af C. (den ena, daterad 1818,
i kanslihuset, Stockholm, den andra å Drottningholm)
framställa Karl XIV Johans kröning. C. dog i Stockholm
9 dec. 1828.
J. K–e.*
Ceder-manna, bot. Se Manna.
Cederschiöld (Cedersköld), svensk adlig ätt,
härstammande från borgaren och rådmannen i Gäfle
Peder Hansson (d. 1612), hvilkens sonson Petrus
Eliæ Gavelius 1687 adlades under namnet C. Från
Peder Hansson härstamma äfven ätterna von Gavel,
Adelstjerna och den först adlade ätten Cronstedt.
1. Petrus Eliæ Gavelius, adlad C., ämbetsman,
son af justitieborgmästaren i Gäfle, Elias
Gavelius, f. 1625, d. 1697, blef 1655 e. o.
och 1663 ord. juris professor i Uppsala samt
antogs 1665 till generalinspektör i k. kansliet, "med
förbindelse att hafva inseende öfver alla fiskaler
i riket och att tillse huru kungliga förordningar
efterlefdes". Då detta ämbete (motsvarande det
nuv. justitiekanslersämbetet) 1675 indrogs, erhöll
C. en assessorsplats i Göta hofrätt.
2. Fredrik Johan C., den föregåendes sonsons sonson,
filosof, f. 1774 på Lidboholm i Sjösås socken af
Kronobergs län, blef student i Lund 1793, filos.
magister 1796, docent i teoretisk filosofi 1800,
adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi 1803
samt lektor i historia och moralfilosofi vid Växjö
gymnasium 1807. Redan 1808 utnämndes han emellertid
till professor i moralfilosofi i Lund, hvilket
ämbete han innehade till 1841, då han erhöll afsked
som emeritus. Död 1846. De viktigaste af hans
skrifter äro Allmän inledning till apriorisk eller
rationell pligtlära (1821) och Menniskors aprioriska
pligtlära (1828–29).
3. Per Gustaf C., den föregåendes
broder, läkare, politisk skriftställare, f.
4 sept. 1782 på Lidboholm i Sjösås socken
af Kronobergs län, blef student i Lund 1798,
med. doktor 1809, anat. pro-sektor 1811 och
kirurgie magister 1812. Året därpå bosatte han sig
i hufvudstaden, där han 1817 blef e. o. professor i
barnförlossningskonst vid karolinska institutet samt
1822 professor vid nämnda läroverk och direktör
vid allmänna barnbördshuset. Han skaffade
sig ett aktadt namn, särskildt genom sitt nit för
barnmorskeundervisningen, samt utarbetade i detta
fack flera lättfattliga handböcker och anvisningar.
Äfven som politisk författare, riksdagsman och
statsrevisor utöfvade C. en betydande verksamhet.
Han var ledamot af Vetenskapsakademien (från 1830)
och flera andra lärda samfund. Död i Stockholm
12 febr. 1848. – C. utgaf Handbok för barnmorskor
(1822, 7:e uppl. 1868), Utkast till handbok i den
instrumentala barnförlossningskonsten (1830, 5:e
uppl. 1870), Lärobok i vården om qvinnans slägtlif
(1836-39), Riksdagen i Stockholm 1719 (1826), Handbok
för riksdagsmän (1822, 3:e uppl. 1839), Försök att
bringa Sveriges grundlagar i system (1828)
och Anmärkningar vid lagkomitéens förslag till allmän
criminallag (1833) m, fl. arbeten.
4. Fredrik August C., den föregåendes
son, läkare, f. 27 maj 1813 i Stockholm, blef student
i Lund 1830, medicine licentiat 1839 samt kirurgie
magister och medicine doktor 1840. Efter att
hafva haft förordnande dels som bataljonsläkare
vid andra lifgardet, dels som barnmorskelärare och
som adjunkt i obstetrik vid karolinska institutet,
blef han 1842 t. f. och 1846 ord. provinsialläkare
i Nora distrikt. Från denna befattning fick han
1851 på begäran afsked och slog sig därefter
ned som praktiserande läkare i hufvudstaden,
utnämndes 1854 till provinsialläkare i Stockholms
distrikt och var 1855-80, med professors namn,
heder och värdighet, lärare vid den i Stockholm
befintliga undervisningsanstalten för barnmorskor.
Utom åtskilliga smärre uppsatser, till stor del
offentliggjorda i tidskriften Hygiea, utgaf
C. Lärobok för barnmorskor (1873) och
Lärobok för barnmorskor uti instrumentala
förlossningskonsten (1874; 3:e uppl. 1901;
omarb. uppl. af E. Alin 1896). Han ombesörjde
dessutom nya upplagor af sin faders läroböcker i
samma ämne. Under de senaste ståndsriksdagarna
var han en verksam ledamot af ridderskapet och adeln.
Död i Stockholm 10 mars 1883.
5. Gustaf C., den föregåendes son, sjukgymnast,
massör, f. 13 okt. 1845 i Nora, var 1869-70
underlöjtnant vid Svea lifgarde, förestod 1872-79
med framgång ett af honom inrättadt sjukgymnastiskt
institut i Hannover och flyttade 1879 till Stockholm,
där han 1888 erhöll professors titel. Sedan han
lyckligt behandlat storhertigen af Baden vid dennes
besök i Stockholm, förmådde fursten honom att 1889
öfverflytta till Baden-Baden, hvarifrån C. 1895
åter förlade sin verksamhet till Stockholm. I sin
massagebehandling använder C. företrädesvis svaga
retningar och milda s. k. passiva rörelser. Han har
utbildat flera lika originella som enkla metoder
mot migrän (genom retning af nervus sympathicus på
halsen) samt vissa öron- och ögonsjukdomar, mag- och
tarmkatarr m. m. C. har sedan 1886 användt en af
honom uppfunnen metod att genom massage af slemhinnan
(medelst en med battist omvirad silfvertrådsögla)
bota näs- och svalgkatarrer. Denna metod, som vunnit
erkännande af utländska specialister, började han 1895
införa i Stockholms folkskolor. Han har beskrifvit
den i en uppsats i "Allgem. medic. centralzeitung"
(1890). C. har vidare skrifvit broschyrerna Über
die schwedische heilgymnastik (1877) och Über
passive bewegungen (1878) m. m.
6. Johan Gustaf Kristofer (Christoffer) C.,
den föregåendes syssling, språkforskare,
f. 25 juni 1849 i Stockholm, blef 1868
student i Lund, 1873 filos. kandidat
och 1874 filos. doktor samt var 1875-83
docent i nordiska språk. 1882-89 var han
föreståndare för Göteborgs nya elementarläroverk
för flickor samt 1884–86 därjämte lärare och
1885–86 studierektor vid kjellbergska skolans
seminarieafdelning. 1889-94 var han ånyo docent i
Lund, utnämndes 1893 till professor i nordiska
språk vid Göteborgs högskola och tillträdde
professuren 1894. Sedan 1889 är C. medarbetare i
redaktionen af Svenska akademiens "Ordbok öfver svenska
språket". C. har utvecklat en rikhaltig och betydande
språkvetenskaplig författarverksamhet. Af hans skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
