- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1463-1464

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centralstation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppställdt ackumulatorbatteri, under det att å de
äldre systemen hvarje abonnentapparat är försedd
med ett vanligen af två Leclanché- l. torrelement
bestående mikrofonbatteri.

I större städer, där telefonanläggningens
abonnentantal redan är eller väntas blifva väsentligt
öfverstigande 20,000 eller där invånarantalet
är minst 300,000 (i allmänhet kan man antaga,
att högst 10 proc. af en stads invånare komma
att abonnera på telefon), stöter det på praktiska
svårigheter att bibehålla endast en station, då
multipelfältet antager så stora dimensioner, att
alla dess jackar icke komma inom bekvämt räckhåll
för telefonisterna. Visserligen kan man fördela
abonnenterna på två eller flera stationer, hvilkas
resp. telefonister stå i förbindelse med hvarandra
genom särskilda s. k. tal-och föreningslinjer,
men därmed följer den olägenheten, att tvenne
telefonister måste tagas i anspråk för att förmedla
samtal mellan tvenne abonnenter, hvilka inkomma
på olika telefonstationer. Då den ena telefonisten
härvid måste upprepa för den andra ett af en abonnent
begärdt nummer, blir möjligheten till missuppfattning
dubbelt så stor som när endast en telefonist
ombesörjer förbindelsen. För att äfven i större
städer bibehålla fördelen af en enda centralstation,
där hvarje växelbord är försedt med multipel för alla
stationens abonnenter, s. k. odelad multipel, kan man
fördela abonnenterna i olika grupper å stationen och
sålunda åstadkomma en delning af multipelfälten. Vid
ett dylikt system med exempelvis två grupper delas
stationen i två hälfter, af hvilka den enas multipel
(multipel I) är försedd med abonnenterna 1-20,000,
den andras (multipel II) med abonnenterna 20,001
-40,000. Härigenom blir multipelfältet för en viss
kapacitet i hvarje bord blott hälften så stort som
vid system med odelad multipel. Hvarje abonnent har
lokaljack och anropningslampa i två bord, nämligen
dels i ett bord med multipel I, dels i ett bord med
multipel II. Lokalfältets storlek bör alltså hos
hvarje telefonist fördubblas, men denna förökning
af lokalfältets dimensioner inkräktar tydligen
föga på multipelfältets kapacitet. Abonnenternas
telefonapparater förses med två tryckknappar och
stationen med två anropningsreläer, så att abonnenten
genom att trycka på den/ena af dessa båda knappar ger
signal till multipeln I eller multipeln II, beroende
på om förbindelse önskas med ett nummer mellan l
och 20,000 eller med ett nummer mellan 20,001 och
40,000. För öfrigt äro expeditionsanordningarna
identiska med de vid odelad multipel förekommande.

Vid hittills beskrifna telefonsystem är hvarje
växelbord försedt med såväl lokal- som multipel
jackar, och endast en telefonist tages i anspråk för
expeditionen af ett samtal. Vid fördelningssystemen
åter finnas två slag af växelbord, nämligen sådana
med blott lokaljackar och sådana med blott multipel
jackar, och för expeditionen af ett samtal erfordras
alltid samverkan af två telefonister, nämligen en vid
lokalbordet och en vid multipelbordet. Telefonisten
vid lokalbordet, den s. k. stumma telefonisten, har
till uppgift att mottaga en anropning, att öfvervaka
hvilka multipelbordstelefonister som äro lediga,
att öfverflytta anropningen till en af dem, hvilken
sedan på vanligt sätt betjänar abonnenten,samt att
tillsammans med multipelbordstelefonisten göra
afkoppling efter samtalets slut. Ett dylikt systems
fördelar äro, dels att en abonnent vid anropning af
stationen alltid kommer till en telefonist, som för
tillfället är ledig och ögonblickligen kan expediera
honom, dels att omkostnaderna för telefonistaflöning
möjligen kunna nedbringas, därigenom att endast
så många telefonister, som verkligen motsvara
anropningarna under dygnets olika timmar, behöfva
tjänstgöra vid växelborden och telefonistantalet
sålunda kan afpassas efter stationens belastning i
högre grad än vid något annat system. Någon egentlig
ökning i centralstationens kapacitet medför detta
system icke gentemot ett vanligt system med odelad
multipel. Ett fördelningssystem med lokalbatterier
och induktoruppringning finnes tillämpadt å
telegrafverkets hufvudstation i Stockholm. Äfven
å centralstationerna i Moskva och Warschau har
fördelningsprincipen tillämpats, ehuru i förening
med centralbatterisystem.

I Amerika har man på sista tiden börjat använda
automatiska telefoncentraler, där abonnenterna själfva
genom å telefonapparaterna anbragta växelanordningar
samt med tillhjälp af å centralstationen till hvarje
abonnentlinje anordnade, afsevärdt komplicerade
mekaniska och elektriska kopplingsapparater
kunna sätta sig i förbindelse med hvilken annan
abonnent inom nätet som helst utan hjälp af några
telefonister. Man har där utfört dylika stationer,
omfattande t. o. m. åtskilliga tusen abonnenter,
men i Europa hafva de icke vunnit tillslutning.

Se vidare Alfred Ekström, "Modern telefonteknik, med
särskildt afseende på telefonstationerna" (1903).
Alfr. E-m.

Centralställning, krigsv., en sådan uppställning
af trupper, att dessa med lätthet kunna uppträda
åt hvilket håll som helst för att hindra fientliga
företag, hvilkas riktning och utförande man icke på
förhand kan med visshet förutse. Om t. ex. en fiende,
med sin styrka delad i flera kolonner, framrycker
genom olika pass i ett bergland, bör man ej sönderdela
sina stridskrafter, utan hålla dem samlade utom
bergstrakten, för att från denna ställning kasta
sig öfver och tillintetgöra en i sänder af fiendens
kolonner, då de rycka ut (debuchera) ur passen,
eller genom den hotande faran förmå dem till återtåg.
G. U.*

Centraltryckeriet i Stockholm, det största
boktryckeriet därstädes näst P. A. Norstedt & söners,
grundades 1873 af ett aktiebolag för idkande af
boktryckeri, litografi, stilgjuteri, bokbinderi
och förlagsverksamhet. Anstalten, som 20 dec. 1875
härjades af en svår eldsvåda, utarrenderades 1881
till A. L. Normans boktryckeriaktiebolag, som 1887
inköpte densamma, hvarefter förlagsverksamheten och
stilgjuteriet nedlades. Däremot etablerades 1882
en afdelning för fabrikation af askar och 1885 en
för stämpeltillverkning, och 1894 öfvertog bolaget
utgifvandet af Stockholms adresskalender. Bolagets
namn ändrades 1901 till Aktiebolaget centraltryckeriet
i Stockholm. Inbetalta aktiekapitalet är 900,000
kr. (1905), i aktier om 2,500 kr., och detta
kapital kan få ökas till l mill. kr. Vid 1905 års
början uppgick arbetsstyrkan till 354 personer,
af hvilka 135 kvinnor och minderåriga. Bolagets
fastigheter äro taxeringsvärderade till 1,090,000
kr. Brandförsäkringsvärdet å lager och inventarier
uppgår till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free